Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höstens föredragsserier: grundlinjer och litteraturhänvisningar - Livsuppfattning och levnadskonst i antiken. Sex föreläsningar av Professor Clës Lindskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhället lika illa ansett som exempelvis för medeltidens riddare
eller för en engelsk gentleman i äldre tider. Denna arbetets
vanheder berodde på olika omständigheter: klimat, slaveriet,
tradition. —- I stället för familjeliv och arbete var det andra
faktorer, som dominerade. Vänskapen och dess olika yttringar
spelade en större roll i antiken än hos oss. I drotts övningar
och militära övningar fyllde i mycket hög grad särskilt
ungdomens liv. Och slutligen spelade (det oavlönade) arbetet i
statens tjänst en viktig roll i en antik människas liv. Staten
intog en högre och heligare plats än för den moderna
människan. Fäderneslandet stod över allt annat.
Men så småningom undergingo de gamla hellenska livsidealen
en fullständig revolution. Främst gäller detta förhållandet
mellan gud och människa. Hela den äldre tiden hade betonat
den starka avgränsningen mellan det gudomliga och det
mänskliga; gudarna voro odödliga och saliga, människorna förgängliga
och förföljda av olyckor. Omslaget kom med utgångspunkt
från det etiska området, där ett och samma krav uppställdes
både för gud och människa på etisk fullkomlighet, på dygd.
Teologer och filosofer nådde här på olika vägar fram till samma
resultat, och utvecklingens höjdpunkt betecknas med namnet
Platon: han fastslog läran om själens odödlighet och om
människans likhet med Gud. Men därmed ha vi också nått fram till
en uppfattning av det delfiska oraklets ord »känn dig själv»,
som innebär den raka motsatsen till vad en äldre tid inlade
däri. Människan har lärt känna just det gudomliga i sitt eget
inre.
BÖCKER ATT LÄSA:
Llndökog, Claeé: Grekiska hjältar och ideal. Geber 1925. Häft. kr. 10: -—;
inb. kr. 14: —-.
Ahlberg, Alf: Filosofiens historia, I, II. N. o. K. 1925. Per del hft. kr.
2: 25, inb. kr. 3: —•.
Harrie, Ivar: Athenare. Gebers 1927. Hft. kr. 8:—-, inb. kr. 11:—•.
i
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
