Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höstens föredragsserier: grundlinjer och litteraturhänvisningar - Något om muntlig framställning. Fyra föredrag av Rektor Hilding Celander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»tänka igenom» sitt anförande. Ett tredje att muntligen (inför
en verklig eller tänkt åhörare) föredraga anförandet, helt eller
delvis. Vartdera sättet har sina fördelar och sina nackdelar.
De passa olika bra för olika personer, allt efter lättheten och
vanan att uttrycka sig muntligen m. m. De kunna också med
fördel kombineras på olika sätt.
När man så står upp för att tala till sin (större eller mindre)
tillfälliga publik, så hänger verkan av ens framställning inte bara
på vad man har att säga, utan minst lika mycket på hur det säges,
m. a. o. dels på den språkliga utformningen, dels på själva
framförandet. Jag skall i det andra och tredje föredraget tala om
den språkliga sidan av talarens eller föredragshållarens
framställning och vilka krav eller önskemål man därvid har rätt att
framställa. Vad menas t. ex. med fordran på ett vårdat språk?
Hit hör frågor om uttalet av enskilda ord och uttalet av de olika
språkljuden. Likaså en del språkriktighetsfrågor ■—• beträffande
ordformen, ordval och satsbyggnad ■—- sedda ur taUpråketd
speciella synpunkt. Förhållandet till skriftspråket och olika
stilarter inom talspråket får vi då också anledning att i korthet
syssla med.
Det sista föredraget skulle slutligen belysa olika sidor av
framförandets teknik: artikulationen, fraseringen av talet
genom betoning och pausering, inställningen till publiken m. m.
dylikt. Allt i regeln tämligen enkla saker —- åtminstone i
teorien «—- framställda utan anspråk på allmängiltighet och med
uttrycklig adress till nybörjaren på området, inte till den vane
talaren, som redan har utbildat sin personliga teknik och stil.
BÖCKER ATT LÄSA:
Ottelin, Odal: Det offentliga talandets konst. Verd. småskr. nr 196—197.
Sthlm. Bonnier. 4:e uppl. 1930, 3i. Hft. kr. i:25.
Ottelin, Odal: Den folkliga föreläsningen. Verd. småskr. nr 2i5 — 216.
Sthlm. Bonnier 1918. Hft. kr. 1:75
Cederéchiöld, Guétaf: Språk i språket. Verd. småskr. nr i63—164. Sthlm.
Bonnier. 3:e uppl. 1920. Hft. kr. i:25.
Henningééon, Hilma: Välläsningens konst. Sthlm. Bonnier. 4:e uppl. 1926.
Hft. kr. 2: 75.
Lilie, Einar: Hur skall jag tala och skriva. Sthlm. W. & W. 1928. Hft.
kr. 3: 5o.
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
