Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. 1885 års undersökning rörande den politiska rösträtten - 8. Utskylds-, flyttnings- och bostadsstrecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTSKYLDS-, FLYTTNINGS- OCH BOSTADSSTRECKEN. AY
Om dylik motivering för det nuvarande politiska pän-
ningstreckets bibehållande må man med skäl bruka de ord,
som vid 1888 års riksdag yttrades i första kammaren af en f.d.
svensk statsminister: "frågan om den politiska rösträttens
utsträckning är af alltför allvarsam natur för att låta sig
affärdas på det sätt, som skett i konstitutionsutskottets nu
föredragna betänkande.’:
8. Utskylds-, fyttnings- och bostadsstrecken,
Sträfvandena för en politisk rösträttsreform samla sig
för närvarande i vårt land kring det politiska påänning-
strecket. Man må emellertid hoppas att, då reformens
tid en gång kommer, våra rösträttsförhållanden blifva
pröfvade från grunden och att reformen sålunda kommer
att gälla äfven de andra — visserligen mindre betydande
— men därför icke mindre obefogade strecken.
Utskyldsstrecket.
Det har blifvit hart när en trossats äfven hos för
öfrigt ganska reformvänliga personer att ett sådant streck
som utskyldsstrecket i hvarje fall är på sin plats. Flera af
de i vår riksdag väckta motionerna om s, k. allmän röst-
rätt göra den inskränkningen, att valrätt endast skall till-
komma den, som "fullgjort sina skyldigheter till stat och
kommun". För deras räkning, som hysa en dylik upp-
fattning, må den erinran ånyo göras, att hufvudparten af
utskylderna till staten uttagas på indirekt väg, hvadan
ingen undslipper dem. Och hvad de kommunala utskyl-
derna angår, må det vara alldeles nog att den kommunala
rösträtten är bunden vid dessa utskylders inbetalande; den
politiska rösträtten borde kunna vara fri för detta ytter-
ligare ekonomiska band.
FO Tror CA ET
manliga jordbruksarbetare uppgifver denna statistik en medelinkomst
af i rundt tal 425 kr. pr år, för vissa fabriksarbetare föga mera,
t. ex. i pappersbruk 430, i tändsticksfabriker 450, i färgerier 485, i
socker- och chokladfabriker 485 kr. För sjömännen uppgifves en ännu
lägre medelinkomst, ej fullt 400 kr. pr år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
