Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 7
RÖSTRÄTT FÖR KYIKN0R
5
Rösträttsdebattens avspegling i pressen.
och betecknade hr Lindmans citat som
"minst taget ofullständigt".
Hr Hildebrand: Högern delar icke den
uppfattning, som oupphörligt spökar i de
batten, att politisk rösträtt i kraft av någon
naturrätt skulle tilldelas kvinnorna. Den
allmänna rösträtten för män kom som en
följd av den nya härordningen, därför att
man utgick ifrån att politiskt inflytande
endast bör tillerkännas dem som utföra ett
nyttigt statsarbete. Om man lägger denna
synpunkt på kvinnorösträttsfrågan, måste
man erkänna att kvinnornas likgiltighet
för statslivet gör att de icke förtjäna
politisk rösträtt. Tro verkligen kvinnorna att
de skola vinna rösträtt endast genom
pockande, då andra medborgar grupper måst
vinna den genom arbetef Då det dessutom
finns mycket starkare krafter i landet mot
den kvinnliga rösträtten, än dess
förespråkare här i kammaren vilja medge, yrkar
jag avslag.
Hr Olsson i Broberg talade i samma
riktning.
Hrr Lundström i Göteborg, Lindhagen
och Lindman hade ordet för repliker.
Justitieministern bemötte invändningarna
mot det k. förslagets bestämmelser om gift
kvinnas rösträtt. Då makarna leva i
egendomsgemenskap äro de gemensamt
ansvariga för de pålagda utskylderna och måste
därför gemensamt bära följderna om
utskylderna ej utgöras. Så länge man håller
på utskyldsstrecket, torde regeringens
förslag vara det riktigaste.
Därefter vände sig tal. mot hr Lindman.
Jag har, sade han, under min praktik i
rättegångar lärt att skilja mellan motpart
som företer handlingarna och motpart som
endast företer transumt. Hr Lindman
tillhör det senare slaget. (Munterhet.) Det
kan vara mycket farligt, det visade sig
med citatet av hr Petréns yttrande.
Hr Lindman bestrider folkstämningen för
kvinnlig rösträtt, bestrider all betydelse hos
den stora petitionen och
kvinnorösträttsföreningarnas meningsyttringar — hur kan
han föranledas att på detta sätt
underkänna kvinnornas politiska intresse? Jo, han
citerar hustrun till en socialdemokrat, som
sagt att kvinnornas politiska intresse icke
motsvarar hennes krav på politisk
livaktighet. Det skälet synes mig tämligen
svagt. (Munterhet.)
Att den kommunala rösträtten skulle
passa kvinnan så oerhört mycket bättre än
den politiska är icke riktigt, ty även de
kommunala valen äro numera lagda efter
politiska linjer. Vilja kvinnorna deltaga i
kommunala val, så måste de sätta sig in i
politiska ting och ansluta sig till politiska
partier. Icke har kvinnorösträttsfrågan
gått tillbaka därför att högern numera
ställt sig avvisande. Detta är naturligtvis
en sten vid vägen, men det vore kanske
skäl för högern att betänka sig, innan den
binder sitt öde vid motståndet mot
kvinnorösträtten. (Bra.)
Hr Petersson i Lindingön återgick till sitt
omdebatterade yttrande till
statsrådsprotokollet 1907. Han gjorde gällande att detta
yttrande endast inneburit att förra
regeringen då ställt sig avbidande och
förbehållit sig att ha fria händer. De faktorer
man då ej kunde räkna med föreligga nu.
Statsministern upprepade vissa delar av
det anförande han tidigare på dagen hållit
i Första kammaren.
Hr Andersson i Skifarp undrade hur
hemmen skulle komma att se ut om kvinnorna
äro ute på politiska föredrag eller sitta här
i Stockholm. (Skratt.)
Hr Branting riktade repliker till hrr
Hildebrand, Lindman och Lundström. Vad
särskilt hr Lindmans mycket omtalade
citat beträffade, så var tal. av den
övertygelsen, att det hade skett på god tro, och att
hr Lindman även nu, liksom det inträffat
förut, blivit vilseledd av den enklare
handbok för högertalare, som tal. ville
rekommendera åt högerns valledningar att söka
omarbeta, så att den ej spelade ännu flera
spratt. (Stor munterhet.)
Kvinnors valbarhet till
landsting.
Den socialdemokratiska
riksdagsgruppen hade motionerat om aUmän
och lika kommunal rösträtt.
Konstitutionsutskottet tiUstyrkte kvinnors
valbarhet till landsting, vilket förslag
av Första kammaren förkastades utan
votering. I Andra kammaren bifölls
utskottets hemställan utan debatt med
128 röster mot 31.
Vänster.
Aftonbladet:
Högerns huvudargument är f. n., att
kvinnorna själva hittills icke visat tillräckligt
intresse för att erhålla denna rättighet. Det
är ett argument, som det ligger i
kvinnornas egen makt att vrida ur Första
kammarens händer. Det spörjs, om de nu skola
begagna sina möjligheter härvidlag.
Dagens Nyheter:
Denne prototyp [hr Thyrén] för den
politiska högermanligheten delar med
medlemmarna av den förra regeringen förmånen av
ett förflutet, då han sådde sin vildhavre i
det kvinnliga rösträttskravets åker. Men
han uppger förståndigtvis varje försök att
förlika sina uttalanden förr och nu,
eftersom hans politiska specialitet är den
kombinerat manliga och vetenskapliga logikens
konsekvens i framställningen. I de tre
fjärdedelarna av hans anförande på lördagen
fick också logiken sitt utan inskränkning.
Och där lyckades det honom med glans att
prestera en fullt bindande bevisning för
att åtminstone de s. k. självförsörjande
kvinnorna ha obestridliga anspråk på
politisk rösträtt.
Hur härav blev ett rent avslagsyrkande
är hans egen manliga hemlighet. Men vad
man börjar lägga märke till hos denne
politiker på andra sidan om ont och gott är
mindre logiken än den smartness, varmed
han inrättar sina argument efter de
presu-merade fördomarna hos de åhörare till
vilkas röster han friar. I Andra kammaren
blev han predikanten för nykterhetsivrare
och frireligiösa med enfald i andan. I
Första kammaren har han redan tidigare
utvecklat sig till socialistätaren och
revolutionsskräckens profet. Och han
karaktäriserade nu senast drastiskt sin egen metod,
då han lät sitt anförande mot den
kvinnliga rösträtten mynna ut i en vädjan till
Första kammarens farhågor för ett attentat
mot dess nuvarande majoritet vid en
avskrivning av utskyldsstrecket, framkallad
av nödvändigheten att hindra de
boskillnader i tusendevis, som eljest skola bli en
följd av kvinnornas beslutsamhet att å tout
prix skaffa sig politisk rösträtt.
Det är dock lyckligtvis icke så att
åsikts-omkastningar, citatförvrängningar och
argumentation till fördomarna och
maktbegäret äro synonymer med manlighet i
politiken och oumbärliga i statsnyttans tjänst.
Gävle Dagblad:
Då högerns talare, såsom i
lördagsdebatterna upprepade gånger skedde, orda om att
kvinnorösträttsrörelsen nu till och med
skulle vara på retur, måste det bero på en
likställighet i deras ögon mellan rörelsens
tillbakagång och deras egen numera till
skarpt motstånd utvecklade ställning. Men
om högern också fått den forne anhängaren
av kvinnorösträtten professor Thyrén med
sig i detta motstånd, så överskattar den
tvivelsutan dess betydelse, om den tror att
kvinnorösträtten annat än tillfälligt och för
kort tid kan motas. Och det fälldes av
justitieministern ett ord helt visst värt
beaktande, att det för högern själv kan bli
värst, om den binder sitt öde vid
kvinnorösträttens förkastande. Detta bindande
torde, såsom ovan påpekats, för övrigt
redan skett så pass avgörande, att det måste
vara uppenbart, på vilken enda väg frågan
politiskt sett nu måste föras till sin
lösning. –-Kvinnorösträtten har fallit i
år. Valåret 1914 ställes den helt visst åter
inför riksdagen. Och nu gäller det för dess
kvinnliga och manliga anhängare att "ta
nya tag".
Göteborgs Posten:
Det väckte i lördags en viss
uppmärksamhet, ptt ingen av Första kammarens ledande
män tog till orda. Oppositionen fick skötas
av outsiders som hrr Thyrén och Kjellén
eller sekundamän som hrr Clason och
Geze-lius. Ingen af dessa fyra hör till dem som
till sist bestämma kammarens hållning.
Och vad hrr Lindman och Petersson i
Li-dingön beträffar, undveko de sorgfälligt att
yttra sig om den ställning de i framtiden
ämnade intaga. I fråga om denna viktiga
sak bibehölls från alla verkligt
inflytelserika högerhåll obrottsligt den
blankotyst-nad, som man känner från högerns
utskottsreservation. Det är icke omöjligt att
man i själva verket inom riksdagshögern
betraktar kvinnorösträtten som en
opportu-nitetsfråga, rörande vilken man ämnar år
fi ån år sätta upp fingret i luften för att
känna varifrån vinden blåser. Om så är,
är det ju kvinnornas sak att låta högern
märka vinden.
Hallands Posten:
Frågan har sålunda fallit för denna gång,
men trots det kompakta högermotståndet
har den fallit ett gott stycke framåt.
Voteringssiffrorna tala ett språk, som borde
lära herrar moderatister, att det dock är
fåfängt att i längden spjärna mot udden.
Det hade endats behövts, att 14 — säger
fjorton — man i Första kammaren svikit
den skräckslagne hr Thyrén och sällat sig
till vänstern, och ställningarna för och
emot kvinnorösträtten skulle varit lika
starka.–-
Att det är klent med sakskälen på
högersidan framgick av de krystade synpunkter,
som professor Thyrén anlade i debatten i
lördags. Det var han, som fått i uppdrag
att svinga den stora klubban mot den
fråga, för vars samhällsnyttighet han endast
för ett par år sedan med nöje skulle satt
sin själs salighet i pant, men hur den store
politiske jonglören än manövrerade det
tunga vapnet, så slog han till sist sig själv
rätt illa på tårna. Han visade, att hans
politiska samvete är tänjbart som en
kautschuksnodd –-
Karlstads Tidningen:
Högerns nej till kvinnorna på deras krav
att även politiskt bli erkända som
fullmyndiga medborgare avgavs, som bebådat var,
i lördags, och det kom med en enhällighet
som visar att partipiskan skötts lika
energiskt som framgångsrikt. Medan
kvinnorösträtten förut alltid haft en och annan
varm förespråkare även på den sidan, fanns
det nu varken i Första eller i Andra
kammaren en enda högerman som inte lydde
den nya partiparollen: front mot
kvinnorna! –-
Från debatterna, som i båda kamrarna
blevo både långa och livliga, är först och
främst att konstatera, att den stora
Lindmanska utredningen i vad den rör
utländska erfarenheter var alldeles ur räkningen
som fyndort för avslagsskäl. Så vitt man
kan se av huvudstadstidningarnas referat,
vågade sig inte ens de mera obskyra
talarna på motståndaresidan fram med sådana
saker, som t. ex. att kvinnorna skulle kunna
tänkas vilja öka krogarnas antal, ett skäl
som hr Lindman inte ansåg sig för god att,
om också med en viss reservation, åberopa
i sitt Kalmartal och som högerpressen
sedan — särskilt den spritintresserade! —
gjort ett ansenligt nummer utav. Den
narraktigheten liksom också
kvinnoröst-rättens tendens att öka skilsmässornas
antal och minska nativiteten synes sålunda få
betraktas som avförd från den allvarliga
diskussionen, och det är ju alltid en vinst.
Skånska Dagbladet:
Men vad de mena med samhällsnyttan
har sällan klargjorts så cyniskt som i
professor Thyréns anförande i Första
kammaren mot kvinnans rösträtt. Tal., vilken så
skickligt förstår konsten att bevisa och
motbevisa vad som helst, som råkar passa
till hans tillfälliga partiståndpunkt, och
vilken förut mycket vältaligt förordat
kvinnans rösträtt, framhöll nu ivrigt, att
"när det gäller samhällsnyttan, duger det
icke att tala om rättfärdigheten, ty för
samhället är samhällsnyttan det enda
bestämmande".
Arten av hr Thyréns tillfälliga logik
belyses även av hans utflykt på
strejkområdet.
Han förnekade absolut, att en
arbetarehustru kan begripa något om en strejks
orsaker, berättigande och lämplighet.
Visserligen medgav han välvilligt i
förbigående, att "hon har nog också känning av
strejken", men hela hans uppfattning var
oförtydbart, att denna lilla "känning"
vore något så obetydligt och "underordnat,
att det vore högst olyckligt, om hon finge
något att Bäga i själva strejkfrågan. Att
hon kan genom en strejk råka i bittraste
nöd och se sina små barn svälta, det kunde
naturligtvis icke på ringaste sätt berättiga
henne till aktivt intresse i orsaken härtill!
Social Demokraten:
I Första kammaren avslogs
kvinnorösträtten med 86 röster mot 58. Den
omflyttning på 15 röster som behövs böra
kvinnorna med energi och klok taktik kunna
ha gjort redan till 1914, då frågan ju
självskrivet kommer igen före de nya valen.
Sollefteå Bladet:
Är det nämligen så, att kvinnornas krav
på rösträtt är ett krav, som är grundat
på rättvisa, få inga opportunitetsskäl
ställas över känslan for vad som är rätt och
rättvist. Men så länge icke kvinnorna
själva med styrka hävda detta kraf genom
en enig sammanslutning kring en sak, som
för dem borde vara av en så vital betydelse,
kunna de knappast vänta sig att bliva
behandlade med rättvisa i ett samhälle, som
ju är byggt på maktspråk och alltjämt
skall förbliva det, så länge det personliga
självhävdandet är den väsentliga motorn
för samhällsutvecklingen.
Södermanlands Nyheter:
Kvinnorna kunna dock glädja sig åt att
deras rösträttsfråga fallit framåt. I fjol
avgavs mot förslaget 197 röster tillsammans
i båda kamrarna och 143 för, men i år ha
siffrorna kastats om till 198 för och 152
mot. Denna utgång bör för kvinnorna vara
glädjande på samma gång den bör sporra
till förnyad kamp för medborgerlig
rättvisa. Motståndet till kvinnornas
rättfär-dighetskrav är nu uteslutande att söka hos
högern, enkannerligen Första kammaren.
Och på denna kammares sammansättning
kunna kvinnorna öva ett mycket stort
inflytande, tack vare den viktiga
omständigheten att många kvinnor äga kommunal
rösträtt och sålunda kunna göra sitt
inflytande gällande vid val av landstingsmän,
som i sin tur utse ledamöter till Första
kammaren. Det beror nu mycket på
kvinnorna själva, huru länge de skola få vänta
på sina rättigheter.
Höger.
Göteborgs Aftonblad:
Men även om rörelsen icke skulle lägga
sig av sig själv, i följd av inre mottryck,
så saknar icke statskonsten medel att leda
och avleda den för sina ändamål. Utan
tvivel ligger det sänning i vad särskilt
prof. Steffen nnder debatten framhöll,
nämligen att den moderna statsverksamheten
trädt i intimare beröring med kvinnan än
förr, i samma mån som kvinnan trätt ut i
större skala på arbetsmarknaden. Härur
härflyta vissa krav, som verkligen äro
berättigade och sålunda påfordra statens
uppmärksamhet. Men de kunna tillgodoses
utan att man låter det kvinnliga elementet
översvämma hela staten.
Göteborgs Morgonpost:
I politiken råder för övrigt makten Över
principerna. Och vi upprepa att om och
när Sveriges kvinnor verkligen vilja
politisk jämbördighet med Sveriges män, så
är det otänkbart att de icke också skulle
vinna den. Men den tiden är icke inne.
Nya Kristinehamns Posten:
Man kan säga, att i stort sett de långa
debatterna om kvinnans politiska rösträtt
erbjödo ett återupprepande av de skäl för
och emot denna reform, som i åratal
ljudit i riksdagen och i den politiska
agitationen i press och på folkmöten. Något
annat hade naturligtvis ej heller varit att
vänta, så mycket och så grundligt som
denna fråga dryftats.–-
Det uppvisades också till full evidens,
att högern även med hänsyn till 1907 års
skrivelse under alla förhållanden måste
anses ha full handlingsfrihet, allra helst
som man ännu icke .kan helt Överblicka
verkningarna av 1909 års stora reform.
Något bevis på att kvinnorna allmänt
önska politisk rösträtt hade icke givits;
rörelsen emot kvinnornas propaganda hade
under senare år vuxit i styrka både här
och i andra länder, och om vårt folk
tillfrågades om sin mening rörande denna sak
skulle man säkerligen få bevittna ett
mäktigt motstånd.
Stockholms Dagblad:
Hr Daniel Persson nämnde i debatten, att
om han ginge från dörr till dörr inom sin
hemtrakt och frågade om invånarna
önskade kvinnorösträtt, så skulle de svara
nekande, men om han då vände frågan så, att
den skulle gälla, om han icke borde rösta
för vad som är rätt och rättvist, så skulle
de svara jakande. Uttalandet är ju en
smula egendomligt, men huvudsaken ligger
ju närmast på att få den stora
befolkningen och Bärskilt valmännen . att uppfatta
kvinnorösträtten såsom något abstrakt
rättvist. Vi tro att detta icke skulle bli
möjligt, och att sålunda hr Daniel Persson
under en valstrid på kvinnorösträtten skulle
få nöja sig med det första svaret, att
valmännen icke gärna vilja veta av
densamma. För närvarande finnes ju ingen
anledning att tänka sig en upplösning av
Andra kammaren, och man torde därför få nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
