Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
I ÅRG.
STOCKHOLM, 15 AUGUSTI 1912.
N:r 12.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad
Redaktör : Elisabeth Keey.
Träffas onsdag och lördag kl. 1/2 4—1/2 5.
Redaktion och Expedition : 6 Lästmakaregatan I
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rik st el. Norr 600. Allm. tel. Brunkeb. 944.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Distribuering i Stockholm:
Rikstel. Norr 585. Allm. tel. 209 68.
9 f. m.—7 e. m.
Prenumeration genom posten
Pris för 1912 75 öre. Lösnummer 5 öre.
For Utlandet 1 krona 75 öre i postanvisning till
tidningens expedition.
Annonspris: 20 öre per millimeterhöjd, större
annonser och årsannonser rabatt.
Rikstel. 456. Allm. tel. 604.
9 f. m.—7 e. m.
Både då det gäller arbete, som fordrar ett
omsorgsfullt utförande och praktisk duglighet, och arbete, som
fordrar intelligens, stå kvinnorna lika högt som
männen, men det gör mig ont att behöva tillstå att deras
lön ofta är lägre — och detta är i sanning ett av de
starkaste argumenten för kvinnans politiska rösträtt.
— Olikheten i lönevillkor skulle vara omöjlig att
upprätthålla, om kvinnorna hade samma rätt som
männen att ställa statsmakterna till ansvar.
Lloyd George
Englands tin&nsminister.
Norsk höger och - svensk.
Vår riksdagshögers känslor och
åsikter vis å vis kvinnorösträtten är efter
riksdagen 1912 en uppenbarad
hemlighet. Att detta i sin tur återverkat på
en mängd kvinnors tankar och åsikter
om partiet är tämligen klart. Så
mycket mer som exempel från andra
länder visa att konservatism och
underkännande av kvinnovärde och
kvinnorätt ej behöva gå hand i hand. Se blott
på vårt grannland i väster! Som ljuv
musik klinga budskap därifrån i våra
öron, i vilka ännu genljudet av hrr
Thyréns, Lindmans och Nyströms
vältalighet i rösträttsdebatten dröjer kvar.
"Norges kvinnor ämna genom
stortingsvalen i oktober skaffa sig allmän
rösträtt", lydde det första budet. Det
var ej egnat att överraska. Vi veta väl
att de aldrig nöjt sig med en
begränsning, som utesluter 2/s, de minst
bemedlade av Norges kvinnor. "Alla partier,
även högern, har uppsatt allmän
rösträtt för kvinnor på sina valprogram",
var nästa bud. Som i blixtljus sågo
vi då våra egna högerherrar passera
revy. Och jämförelserna gjorde sig
själva.
Men faktum låter ej förneka sig. I
ett land, där kvinnorösträtt redan
praktiserats, där var och en kunnat
övertyga sig om verkningarna, där ha alla
partier enat sig om en utsträckning av
rösträtten. Hur skall vår
professors-dialektik kunna reda sig mot detta
faktum! Förklaringsgrunden ligger ju
visserligen delvis däri att i Norge stå
cirka 300,000 kvinnor beredda att med
valsedeln i hand värja sin rätt. Men
den väsentligaste orsaken ligger nog
i den himmelsvida skillnad, som råder
mellan den norska högern och vår
nuvarande riksdagshöger. För att
bestyrka detta påstående lämna vi ordet
åt en av de ledande inom det norska hö-
Jöiilröpiiigs-Magaaiaet
EtabL 1873. Regeringsgatan 45. A. T 55 41.
Par&trh- ooh Rumaffärm
gerpartiet justitieministern i den
nuvarande ministären Fredrik Stäng.
"Jag ser", skriver Stäng, "i kvinnans
rösträtt ett stort civilisatoriskt och politiskt
framsteg. — Det är icke en reform, som med
ett slag skall ändra vårt politiska och
kulturella liv — och väl är det. Det är en
reform, som först långsamt och efterhand
skall utöva sitt inflytande. — Kvinnorna
ha väntat. Då de 1907 fingo politisk rösträtt,
skedde det med kraftig hjälp av högern.
Men högern sade samtidigt: De få icke
allmän rösträtt med ens, det får gå
gradvis. Det gjorde vi, emedan vi ansågo, att
det är ett konservativt partis uppgift att
passa på att reformerna komma, då
samhället kan taga emot dem. Och då högerns
program uppsattes för tre år sedan, kom
icke allmän rösträtt för kvinnor med.
Vi hava således dröjt. Och nu är tiden
kommen att gå vidare. Den nya massan
av valmän vi fingo genom
kvinnorösträtten gled omärkligt och jämnt in i de gamla
leden, och vållade intet störande. Nära
500,000 kvinnor hade rösträtt vid de senaste
kommunala valen (vid dessa ha kvinnorna
allmän rösträtt liksom männen), men allt
gick dock som förr, och det är svårt att visa
i vilken riktning deras inflytande gick. Vid
de senaste stortingsvalen hade nära 300,000
kvinnor rösträtt. Skulle det nu till nästa
val komma en ny massa kvinnor — cirka
200,000 — skall det säkert icke vålla 6törre
rubbningar än den första. Det kommer
icke att riva upp något.
Här är praktiskt icke fråga om huruvida
kvinnor skola hava samma rösträtt som
män, ty det få de otvivelaktigt. Frågan är
bara, om högern skall strida emot. Och den
frågan vill jag bedja alla högermän noga
betänka"
Dessa behjärtade ord riktades till
högern för att förmå partiet att upptaga
allmän kvinnorösträtt på sitt program.
Resultatet uteblev ej. Med glädje
deltaga vi i de norska kvinnornas ljusa
förhoppningar, men i glädjen blandar
sig dock ett stänk av bitterhet och
förödmjukelse å vår nations vägnar. Den
nationernas fredliga tävlingskamp,
som vi nyss bevittnat har stegrat vår
nationella självkänsla. Vår stolthet
över svenskarnas höga kroppskultur
smälter till intet inför den sorgliga
vissheten, att ett stort betydelsefullt
parti på en annan vädjobana, där
osjälvisk och opartisk rättrådighet samt
vidsynt statsklokhet fälla utslaget,
CONSTANCE MALMSTRÖM
t. df A. E. SchukfhelB — FJrm«n ohindåd 170*
W k NttTifFtt mt rikkittjflt lifer if ToBettafillar
33 Bmrinm4an aj > . 7» C DrottnHiffgataiK 73 C
ltlm.Tel. ni 42 Allm. Tel. 10083
Martina Bergman-Österbergs
samhUursBr.
Första terminens verksamhet.
Den 29 jan. anträdde undertecknad
sin färd ut på den småländska
landsbygden såsom ledare av de
Bergman-Österbergska samhällskurserna. Det
var med en smula skeptisk undran,
huruvida detta upplysningsarbete skulle
vinna någon förståelse bland dem det
avsåg, som början gjordes. Ty man
vågade ju knappast hoppas, att
föreläsningar om våra samhällsförhållanden
skulle i hög grad kunna intressera de
kvinnor, som måhända hittills stått
alldeles utanför sådant. I planen för
kurserna ingick, att så vitt möjligt söka nå
olika grupper av landsortens kvinnor,
såväl dem som tillhöra de tätt
bebyggda samhällena utmed järnvägslinjerna,
som dem som bo i de avlägsna bygderna.
Arbetet skulle samtidigt bedrivas vid
tvänne närliggande platser, med
föredrag varannan afton, och borde varje
kurs omfatta minst 4 aftnar, varunder
redogörelse borde lämnas för det
viktigaste av kommunalförvaltningen, den
allmänna hälsovården, fattigvårdens
omfattning och organisation,
äktenskapslagstiftningen, statsförfattninggen, riksdagen m. m. Därjämte skulle
billig litteratur i nämnda ämnen
tillhandahållas efter varje föredrag.
Den första kursen anordnades i
Norrahammars ett vackert beläget
brukssamhälle söder om Jönköping, där
arbetarna äro kända som politiskt
synnerligen vakna och målmedvetna. I
Norrahammar finnes för övrigt en
livskraftig F. K. P. R., vars ordförande
anskaffat fri lokal i det s. k.
föreningshuset. Kursen bevistades av omkring
kommer så lån^t efter sina norska
partivänner. Och bland "jumbos" i sista
ledet finna vi den akademiska
ungdomens lärare och ledare, en Kjellén,
Clason, Thyrén och Lundström. Med
gamle löjtnant Zidén känna vi oss
frestade att utropa:
"Nu hava de gått som paddor
nu blevo de efter igen."
Elin Wahlquist
ié
Ivar Hsggslröms Boktr. A. B.
2$ Gamla. Kgngsholmsbrogatan
A/tt sfags boktryck.
70 åhörare, huvudsakligen kvinnor,
ehuru även en del män hade infunnit
sig. Bland rösträttskvinnor får man
visserligen den uppfattningen, att de
ämnen som behandlades voro förut väl
bekanta, men av uttalanden som
gjordes, tycktes även rösträttskvinnorna
med stort intresse följa kursen.
Samtidigt hölls en kurs i Eheryd, vilket är en
liten station några mil från
Norraham-mar. Där fanns ingen ofientlig lokal,
utan upplätos tvänne privata rum för
ändamålet. Från stationen sett
förefaller trakten föga bebyggd, men
ändock och trots den då rådande starka
kölden samlades varje afton vid
Eke-ryd 40—50 personer, av vilka somliga
haft 6 km. väg att tillryggalägga. Och
det var ett sant nöje att få tala inför
dessa kloka, intelligenta människor
och att träffa samman med kvinnor,
vilka troligen dagen lång haft ett drygt
arbete i hemmet, men icke dess mindre
klart fattade, att kvinnorna väl behöva
ha allmänna intressen.
Sedan en tids avbrott i kursarbetet
måst göras på grund av
familjeangelägenheter, upptogs verksamheten
ånyo i början av mars månad i
Vagge-ryd och Skillingaryd. Vaggervd är ett
järnvägs- och municipalsamhälle med
c:a 1,000 invånare. Kursen hölls i
där-varande godtemplarsal och var väl
besökt, 100—200 åhörare. Som det sades
mig, hade många af deltagarna aldrig
reflekterat över att lagstiftningen över
huvud taget kunde beröra kvinnorna,
men nu började man inse, att så var
fallet. I Skillingaryd, som har
ungefär samma invånareantal, var publiken
däremot fåtalig, c:a 40 personer,
måhända beroende på de utpräglat
religiösa intressen, som där råda. Det
bästa intrycket från Skillingaryd var
bekantskapen med en fru L., som i
sällskap med sin man bevistade kursen;
hon hade skaffat sig kommunal
rösträtt för att kunna deltaga i det
förestående landstingsmannavalet, och både
hon och hennes man voro synnerligen
socialt och politiskt intresserade samt
vidsynta människor.
Nästkommande tvänne kurser
förlä-des* till Gnosjö och Hillerstorp.
Gno-sjö är ett litet samhälle vid
Borås—Alvesta-banan, har 300 invånare och är
bekant för sin uråldriga hemindustri
och slöjd. Där fanns varken
godtemplarsal eller annan större lokal, varför
man helt gemytligt samlades i fröken
Petterssons pensionat, där ett rum och
en förstuga upplåtits. Att döma av
den tillslutning kursen fick — närmare
100 åhörare — måtte Gnosjöborna, icke
minst de kvinnliga, vara särdeles
vakna. Efter varje föredrag vidtog livlig
diskussion i de frågor, som behandlats,
och den medhavda litteraturen rönte
god åtgång. Grannsamhället
Hillerstorp är en mycket gammal landsby, 1
km. från stationen med samma namn.
Man hade berett mig på att icke där
vänta någon som helst jordmån för
"nymodiga idéer", alltså fick man vara
beredd tala för tomma väggar. Stor
var därför överraskningen, att första
kvällen finna den lilla godtemplarsalen
LAGERSON8
SKOMAGASIN
dakobsgataa t8 - Predsgatan &
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
