Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
80 RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
N:R 20 A
Nyt fra Danmark,
det vore av vikt för statslivet, att
männen ensamma innehade det politiska
medborgarskapet, sålunda: "Ty
statslivets yttersta grund är helt enkelt
rättsordningens upprätthållande inåt
och utåt, mot yttre och inre fiender.
Men rättsordningens upprätthållande
både i det ena och det andra avseendet
vilar ytterst icke på papperstraktater
och paragrafer, utan vilar på mannens
kraft. Där är det mannens plikt att
inskrida. Det är han, som har att
emot våld skydda hustru och barn,
icke tvärtom; men därför är det också,
som den offentliga rättsordningens
upprätthållande och statslivets
angelägenheter företrädesvis äro hans sak."
(Det förefaller ju också underbart, att
hr Clasons uppfattning, att
kropps-styrkan, sådan man gärna vill se den
hos patrullerande poliskonstaplar "till
rättsordningens upprätthållande"
borde vara den viktigaste egenskapen
även för den lagstiftande och röstande
medborgaren, icke mötte någon
gensaga i denna församling, då det väl
knappast är troligt, att Första
kammarens dåvarande ledamöter, vilka
samtliga hunnit en respektabel medelålder
kunde ta några pris i dragkamp.
Likaså hade hans påtagliga förakt för
ingångna avtal och antagna lagar —
’’papperstraktater eller paragrafer" —
såsom grundval för ett ordnat
samhälle bort föranleda åtminstone en
liten reprimand från det håll, där man
eljes dömer avtalsbrott mycket strängt,
men mot detta gjordes heller ingen
invändning). Naturligtvis förklarade
hr Clason, att hans åsikter ändå inte
inneburo någon ringaktning för
kvinnan. "Och om jag nu skulle djärvas
påstå, att kvinnan i allmänhet icke
passar lika väl som mannen t. ex.
till att tvista på valmöten eller skriva
lagar eller att upprätthålla den yttre
rättsordningen och dylikt, som hör till
det politiska livet, så förstår jag icke,
varför det skulle vara mera
förödmjukande för henne, iin om det säges om
mig, att jag icke kan koka eller sy
eller baka eller sköta hushåll eller föda
barn eller åtskilligt annat." En mera
direkt anmärkning mot hr Tryggers
förslag, som han gjorde, var den, att
om endast den kommunalt
röstberättigade kvinnan finge politisk rösträtt,
skulle den gifta kvinnan i allmänhet
bli utösluten, så att en
självförsörjande kvinna skulle förloija sin rösträtt,
när hon gifte sig. Hr Trygger hade
med sitt förslag åsyftat att giva de
bästa kvinnorna rösträtt först, men hr
Clason ansåg, att när man uteslöt de
gifta, bleve detta icke fallet. Härtill
svarade hr Trygger, att först och främst
förlorade inte alla kvinnor sin
rösträtt genom att gifta sig, och vidare
var det redan förut så, att en kvinna
genom att gifta sig förlorade
rättigheter som hon förut haft; det fanns t. ex.
vissa platser som en kvinna måste
lämna vid giftermål, men därför hade
man ej förvägrat den ogifta kvinnan
rättigheten att inneha dem.
Resultatet av debatten blev emellertid att hr
Tryggers yrkande avslogs med 79
röster mot 49. övriga motioner föllo
utan votering.
Brevkort fra Norge.
Venstre i Drammen har nomineret som
varamand til stortinget fröken Karen
Ret-vedt, medlem av
Landskvindestemmerets-foreningens styre. Dette er altsaa den 4:de
kvinde som er opnaevnt som varamand,
Endda ingen som stortingskandidat —
des-vaerre!
I Hammersbergs kreds er fru Martha
Ty-nces nomineret som vararmand av
social-demokraterne her. Hun bar i alle aar,
siden vi fik kommunal stemmeret, gjort
tjeneste i kommunestyret og er en stor
kapacitet. Har ogsaa sittet i formandskapet.
Kristiania 29 sept. 1912.
Fr. Mörck.
"Friheden duer til alt godt, Traeldommen
duer til intet godt" ...
Det var vor gamle Kirkefyrste, Nikolaj
Frederik Severin Grundtvigs Ord til den
grundlovgivende Rigsdag, hvis Arbejde
re-sulterede i vor förste "frie Forfatning" af
den 5. Juni 1849. — I den Forsamling, der
den Gang forhandlede og vedtog
"Danmarks Riges Grundlov", var de bedste og
dygtigste Krsefter fra alle Retninger og
Samfundslag repraesenterede, —–kun
Kvinden fattedes en direkte
Representation, hun
"fcad bagved Ruden med nedslagne Blikke,
og Verden derude, den kendte hun ikke"...
Siden har den danske Kvinde, som
Kvin-der överalt, gjort Bekendtskab med
Verden! — Det begyndte med, at et Par
Styk-ker af dem en skönne Dag knallede Ruden
med en Knytnaeve og–-segnede, döde-
lig saaret, medens et tusindtunget Raab af
advarende Röster rejste sig rundt om dem
og flittige Hsender satte nye Glas ind. Hist
og her listede dog i Aarenes Löb flere og
flere Ruden paa Klem og hoppede ud, naar
I ejliglicden var gunstig,–indtil de Aar
kom, hvor Handen med sine Maskiner og
et overlegent ’besser machen" slyngede
Kvinderne ud i Tusindtal.––Mödet
med" Verden" var for de faerreste en
Behage-lighed, men Eifaringerne klarede lidt efter
lidt deres Blik og haerdede deres Vilje, og
den nuvaerende danske Kvindegeneration
fordrer — gennem Landets aeldste
Kvinde-forening — Dansk Kvindesamfund — uden
saa meget som at blinke akkurat det
samme, som man böd Msendene i 1848, "en
grundlovgivende Rigsdag".
For at forstaa, hvad dette i öjeblikket vil
sige, maa Lfeserne mindes vor Forfatnings
Historie i store Traek. —
Vor Grundlov af 1849 afskaffede
Enevael-den og gav lige og almindelig Valgret til
Folketing og Landsting til alle
"uberygte-de" 30aarige Maend. Valgbar til
Folketinget blev enhver 25aarig Mand, til
Landstinget enhver 40aarig Mand, der svarede en
direkte Skat paa 400 Kr. eller havde en aarlig
Indtaegt af 2400 Kr. — En Forfatning, der
efter Dåtidens Krav gjorde dens Givere al
JEre. I de vigtigste Punkter var der ikke
taget Hensyn til Rang, Stånd eller Formue
(saavidt som til at slette Könsskellet rakte
Grundlovgivernes Udsyn af forstaaelige
Grunde ikke). "Intelligensen" og
"Penge-ne" saa skaevt til denne Frihed, havde man
fölt allerede inden Vedtagelsen, og fra
Reaktionens Side lurede man da ogsaa
stadig paa en Lejlighed til at afskaffe den
al-mindelige Valgret. — Den kom — altfor
snart. —■
Efter Vedtagelse af endnu en Forfatning
i 1863, nemlig en "Faellesforfatning", der
bandt Slesvig til Danmark med Baand, som
ikke omfattede Holsten, mistede vi i 1864
Slesvig, Holsten og Lauenborg. —
Reaktionen foreslog da — idet man fornuftigvis
ikke kunde have to Forfatninger for et
Rige — at ophseve begge Forfatninger og
indföre en ny. — Det skulde synes saa lige
til, at man havde haevet, den der var
"faelles", da der ikke mere var noget at
vaere faelles om og havde beholdt den, der
galdt Kongeriget alene, men det lykkedes
at forplumre Forholdene, og efter en af
Frisindet i to Aar vel fört Kamp
stadfaeste-dedes i Juli 1866 "Danmarks Riges
gennem-sete Grundlov". — Gennemset betöd bl. a.
Afskaffelse af den lige og almindelige
Mandsvalgret til Landstinget og
IndfÖ-relse af en priviligeret Valgret, der
for-langte en Indtaagt hos Vaelgerne paa 2000
til 4000 Kr. aarlig.
Under denne reviderede Grundlov er
Danmark styret siden — til större og större
Utilfredshed hos det brede Folkelag.
Kravet om "Junilandstingets" Genopstaaen er
da ogsaa blevet et Folkekrav, der tillige i
sig har et Forlangende om Indförelse af
lige og almindelig Valgret (og Valgbarhed)
til Kvinder, Valgretsalderens Nedsaettelse
til 25 Aar samt en retfaerdigere
Valgkreds-ordning (dette Spörgsmaal ordnes ogsaa ved
vor Grundlov).
Da vört Venstreparti, der laenge havde
anerkendt disse Kravs Berettigelse, kom til
Magten i 1901, ventede man sig
naturligvis store Ting af det. Der har da ogsaa
af de forskellige Venstreregeringer, der
siden har siddet ved Styret, vaeret stillet —
og i Folketinget vedtaget — flere Forslag
til Grundlovsaendringer i de her angivne
Retninger. — I det "forenede Venstre", der
i Öjeblikket danner Regering, ansaa man
det for klogest at foretage
Forfatningsfor-andringen i to Afdelinger. Den förste
skulde da omfatte Valgrettens Udvidelse til
Kvinder og 25aarige Maend samt
Valgkred-senes Omlaegning. Efter nye Valg skulde
Forfatningsforandring No. 2 — med det nye
Vaelgerkorps til Hjaelp — först og fremmest
rettes paa "et revideret Landsting",
herun-der ogsaa Overvejelse af Spörgsmaalet om
Institutionen "de kongevalgte", der er
Med-lemmer af Landstinget.
Hvert hidtil stillet Forslag er blevet
hen-lagt i Landstinget, hvor Konservatismen er
i Flertal. Man synes i Landstinget at
fore-traekke at behandle en samlet
Forfatnings-revision stråks paa een Gang og stiller som
Betingelse for at imödekomme Venstre at
Forholdstalsvalg til Folketinget indföres, —
en Betingelse, som naeppe bliver antaget. —
Hvorledes man nu end vil "handle" sig
til Rette, to Ting kan med Sikkerhed
forud-siges:
1) At Danmark ingen Forfatningscendring
vil faa, uden at Kvinderne samtidigt faar
den politiske Borgerret, som de i stedse
större Tal gennem saavel Dansk
Kvindesamfund som gennem Landsfo^bundet for
Kvindens politiske Valgret, Kristne
Kvin-ders Valgretsforening og flere mindre
Valg-retsforeninger med saa stor Styrke
krae-ver. —
2) At en samlet endelig
Grundlovsfor-andring — ogsaa omfattende Landstinget
— af et stort Antal af Kvinder vel vil blive
modtaget med Glaede, fordi den vil göre
Kvinderne til politiske Borgere, men tillige
med Beklagelse og Fortrydelse, fordi mange
og vigtige Punkter derigennem for en
Aar-raekke vil blive afgjort, uden at
Kvinderne som Vaelgere og Valgbare har gjort
deres Indflydelse gaeldende.
Det Dansk Kvindesamfund altsaa
förlänger ved den Resolution, som blev vedtaget
paa dets AarsmÖde, som nylig er indgivet
til vor Förste — og Indenrigsminister, som
stöttes af "Kristne Kvinders
Valgretsforening", og som ogsaa har vaeret omtalt i
svenske Blade, er — som fremhaevet i
Begyndeisen af denne Artikel — en
grundlovgivende Rigsdag, hvortil Kvinderne har
vceret Vcelgere og Valgbare. Dansk
Kvin-desamfunds Medlemmer vil — af Hensyn
til det Regnskab de skal aflaegge til
Frem-tidens danske Kvinde-Vaelgere — ikke uden
dette advarende Ord tage imod en
Forfatning, i hvis Tilblivelse Kvinderne ingen
Andel har, men under livilken de dog skal
leve som ansvarlige Borgere. —
Konsejlspraesidenten og
Indenrigsministe-ren ndtalte til Deputationen, at de ikke
raente, der var nogen Udsigt til, at
Kvinderne fik Indflydelse paa den forestaaende
samlede Grundlovsforandring, idet Vejen
hertil havde vist sig ufarbar. — Nuvel, man
iraa da haabe, at det maa lykkes de
Her-rer Lovgivere at skrive en Grundlov, som
uver Halvdelen af Befolkningen maa blive
mere tilfreds med en med de fleste af de
I.ove, der hidtil er forfattet for denne
Halvdel uden dens Medvirken.
m
Jeg kommer lige fra Rigsdagens
Aab-ning. Det er den förste Rigsdag, der efter
Tronskiftet traeder sammen, og vor unge,
statelige, meget afholdte Konge erklaerede
den i begge Kamres Overvaerelse for
aab-net, medens vor unge Dronning og de to
smaa Prinser saaes i Kongelogen og "Corps
diplomatique" og mange interesserede
Til-hörere (deriblandt en Del
Kvindevalgrets-kvinder) i de övrige reserverede Loger.
"Danske Mcend, Folkets Repros sentanter"!
Saaledes löd Kongens Hilsen.––Jeg
undredes paa, hvornaar den Rigsdag mon
bliver aabnet, hvor Kongen vil sige
"Danske Maend og Kvinder" og hvor "Folkets
Repraesentanter" ikke laengere betyder
Mosndenes Repraesentanter. —
FILMS.
Statsminister Staaffs stora tal i Första
kammaren den 18 maj i år finnes infört in
extenso i dansk översättning i senaste
numret av Kvinden og Samfundet.
Mr George Lansbnry, medlem av
arbetarepartiet i engelska underhuset, har
tillställt sitt parti ett brev, i vilket han
uppfordrar partiet att ställa sig i opposition
och rösta mot regeringen i alla frågor, till
dess regeringen tvingas att avgå eller
bevilja kvinnorna rösträtt.
Mr Philip Snowdens tilläggsförslag om
rösträtt för kvinnor till regeringsförslaget
om självstyrelse för Irland väntas komma
till behandling i engelska underhuset i
slutet av denna månad.
Women’s Freedom League anordnar ett
demonstrationståg från Edinburg till
London, i vilket även medlemmar av andra
rösträttsföreningar inbjudits att deltaga.
"Kvinnornas marsch" startar den 15
oktober och beräknas tillryggalägga den 400
eng. mil långa vägen på fem veckor med
uppehåll för möten med tal av framstående
rösträttskvinnor i alla större städer och
mera betydande byar under vägen. En
vagn med rösträttslitteratur kommer att
medfölja tåget.
I ett mycket uppmärksammat uttalande
i Daily Express mot den engelska
regeringens behandling av suffragetterna i
fängelserna och särskilt mot tvångsmatningen
säger den berömde författaren Bernard
Shaw: "— ansvaret att ha tillåtit sakerna
att komma till en sådan ytterlighet vilar
enligt min mening tyngre på regeringen
än på suffragetterna. Ty vad
utgångspunkten angår, har regeringen orätt och
kvinnorna rätt. Om suffragetterna i
Mountjoy-fängelset tillåtas att begå
självmord, då kommer den avsky, som en sådan
händelse skulle framkalla, att — all logik
till trots — riktas mot regeringen och icke
mot offren. Och detta är ytterst det svaga i
regeringens ställning. —"
2,958 kvinnor äro för närvarande
inskrivna vid de tyska universiteten. Av dessa
studera 1,635 historia och litteraturhistoria,
539 naturvetenskap och matematik, 625
medicin, 74 nationalekonomi, 39 juridik, 11
teologi, 28 studera till tandläkare och 7 till
apotekare.
Då för ett kvarts sekel sedan en
deputation från Vita Bandet i Amerika,
representerande 50,000 kvinnor, uppvaktade
ordföranden i kommittén för offentlig moral
till förmån för unga flickors skydd, fick
den till svar: "Ni betyda inte mer än 50,00®
möss! över hur många röster förfoga
Ni?"
Lord Curzon, t. d. vicekung i Indien ock
en stark motståndare till kvinnorösträtten,
yttrade vid ett tillfälle: "Om man ger
Englands kvinnor rösträtt, vore det liktydigt
med att mista Indien. Indiern hyser ett
sådant förakt för kvinnan, att om han hör
att det finns kvinnor i den engelska
stats-styrelsen, skulle han resa sig och avkasta
det engelska herradömet." Eget nog
lyckades det lord Curzon i alla fall att styra
Indien, fastän en representant för det
föraktade könet, drottning Viktoria, stod i
spetsen för statens styrelse.
Även Arizona hör nu till de amerikanska
stater, där folkomröstning rörande
införande av kvinnans rösträtt kommer att äga
rum i november.
Programmet för de tyska kvinnornas
Nationalförbunds årsmöte i Gotha
innevaran-. de månad upptager ämnet: "Varför
kvinnorna böra intressera sig för politik" med
Nationalförbundets ordförande d:r Gertrud
Bäumer som inledare.
Efter sex års tillvaro inflyttar
Wo-men*s Social and Political Union i oktober
i eget hus i London, sedan det gamla
högkvarteret med sina 27 rum befunnits vara
för litet.
Kongen bebudede, at Regeringens
Forslag til en Forfatningsaendring vil blive
forelagt i den naermeste Fremtid. Dem
Rigsdagssamling, vi gaar ind til, bliver
spaendende.
Köbenhavn, den 7 Oktober 1912.
Thora Daugaard.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
