Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 15
RÖSTRÄTT FÖR KYIKTKTOR
3
Fyra nya stjärnor i Amerikas rosträttsflagga.
Miserere.
Elf Norrbo. Miserere — Skri ur
barnahelveten. Åhlén & Åkerlunds förlag,
Göteborg. Pris 2: —
Elf Norrbos bok "Miserere" hör till dem,
som man inte lätt glömmer.
Mången står måhända utanför
boklåds-fönstren och läser den flammande rubriken
med dess svarta underskrift "Skri ur
barnahelveten" och tycker att uttrycket är
för starkt. Men blir man närmare bekant
med berättelserna, måste man ge
författaren rätt i hans våldsamma reaktion mot
brott, begångna mot dem, vilka framför
alla andra äro i behov av samhällets skydd,
rätt i hans flammande indignation över det
ok, varmed brott och last krossat de spädas
skuldror.
Kanske lägger man boken ifrån sig med
•en känsla av fasa. Det är för mycket,
tänker man, det kan inte vara så, det är
omöjligt att sådana helveten existera i vår
omedelbara närhet.
Men så dyka de upp, en efter annan,
tidningsnotiserna som mäla om barnamord,
tortyr, våldtäkt och misshandel, alla de
enstaka bevisen, som för ett ögonblick rört
oss och tvingat tanken att koncentrera sig
på det ohyggliga faktum, att runt omkring
i landet höjes ett förtvivlans skri från dem,
som icke kunna hävda sin rätt. Och deras
ångestrop kvävas av en brutal hand eller
återstudsa mot de unkna kyffenas väggar.
Men livet fortlöper och det ohyggliga
fortlöper, tills det en dag åter gör sig
påmint.
Elf Norrbo hör icke till dem som kunnat
glömma, och man förstår att han arbetat
med verkligheten som material. Droppen,
som rågade måttet, rann över, och alla de
barnatårar, som bränt hans själ, har han
i föreliggande berättelser samlat droppe för
droppe till en bitter drägg.
Där möta oss spädbarnen, slängda på en
hög av lumpor med brännvinssuddar i
munnen, systematiskt mördade. De äldre,
misshandlade och torterade för att genom sitt
elände vädja till barmhärtiga människors
offervillighet. Notorisk ihjälsvältning och
krymplingsfabrikation.
Där möter oss också fostermodern, som,
när brännvinet icke förmår ödelägga det
fysiskt starka materialet, tillgriper den
de-naturerade spriten, som skållar barnets
munhåla och förvandlar magen till en
brännhet ugn, tills döden kommer som
befriare.
Till sådana är det som de ogifta
mödrarna ofta få gå med sina små. Här slösas med
människoliv, medan statistiken kräver ett
ökat medborgarantal. Varför icke i första
hand sätta dem i tillfälle att dra försorg
cm de sina, som av nöd och svält tvingas
att lämna ifrån sig sitt eget kött och blod.
Elf Norrbo yttrar sig så:
— Den arma, ogifta barnaföderskan, som
står där övergiven med tomma händer och
som i yttersta förtvivlan lägger dessa
kring en späd hals och trycker till, hon
är förvisso den minst brottsliga.
Den är en förskräcklig bok, Elf Norrbos,
men den är en bra bok, den är en bok som
borde nå alla de tusen, tusen hemmen, alla
de tusen, tusen människorna, som sluta
sina ögon och öron för den vilda jakten
efter det späda villebrådet.
Kanske kan boken bli dem en maning,
att samhällets gemensamma skuld faller på
varje enskild individ, att man inte kan se
livets ström rinna förbi, utan att sträcka ut
sin hand och bärga spillrorna, som sugas
ned av strömvirvlarna.
Kanske skall kvinnan som moder förstå
och känna, att här är hon den främsta att
ingripa.
Gurli Hertzman-Ericson.
Selma Lagerlöfs "Hem och stat" har nu
utkommit i isländsk översättning av den
från Stockholmskongressen 1911 som
Islands delegerade bekante fröken Laufey
Waldimarsdottir Asmundsson.
"Pennskaftet*, Elin Wägners bekanta
roman ur den svenska rösträttsvärlden, har
i dagarna utkommit i rysk översättning.
Det är synd om kvinnorösträttens
motståndare. Det ena efter det andra
av deras argument tas ifrån dem.
Sedan mrs Humphry Ward förklarat, att
rösträttsrörelsen i Amerika befinner
sig i tillbakagång, ha kvinnorna i
Washington erhållit rösträtt 1910, i
Ca-lifornien 1911, och nu kommer i
dagarna underrättelsen, att den 5 november,
då folkomröstning rörande kvinnans
rösträtt ägde rum i fem amerikanska
stater, ytterligare fyra givit
kvinnorna deras medborgarrätt. Dessa äro:
Arizona, Kansas, Michigan och
Oregon.
Valarbetet har särskilt i Kansas
bedrivits med en oerhörd intensitet.
Kvinnorna i denna stat ha ägt
kommunal rösträtt i 25 år, och redan innan
denna blivit beviljad, företogs första
gången folkomröstning om politisk
rösträtt for kvinnor. Den samlade då
endast 9,070 röster, varemot i nästa
omröstning, som ägde rum, då kvinnorna
i 7 år praktiserat den kommunala
rösträtten, 95,802 uttalade sig för saken.
Tredje gången omröstning företogs var
i år; röstsiffrorna äro ännu ej kända,
men pressrapporterna tala om en
majoritet på 50,000 röster. Bland dem,
som deltagit i valarbetet, förtjänar
särskilt nämnas pastor Olympia Brown,
som var med även i den första
valkampanjen för 50 år sedan, och d:r Anna
Shaw, som med outtröttlig energi rest
omkring och talat landet runt.
I Arizona förekom märkligt nog
ingen öppen opposition, trots att det var
första gången folkomröstning här ägde
rum; alla partier hade uttalat sig för
saken och alla tidningar voro vänligt
stämda och gåvo all möjlig hjälp.
Kampanjen — i den mån man kan tala
om en sådan — bedrevs utan
häftighet, utan allvarliga meningsbyten, och
från alla håll förutspådde man segern.
Oregon, som i år röstade för sjätte
gången, visar nyttan av det ihärdiga
och oförtröttade arbetet. 1884, då
förslag om kvinnans rösträtt första
gån-gen framkom, samlade det blott 11,223
Rösträtt och skatteplikt.
På ett av Linköpings moderata
valmansförening den 22 nov. anordnat möte yttrade
enligt referat i Ostgöta Correspondenten
aftonens huvudtalare Allmänna
valmansför-bundets verkställande direktör, hr G.
Gustafsson från Stockholm, i en redogörelse
för de olika partiernas ställning till de
kommunalpolitiska dagsfrågorna:
"Socialdemokraterna fordra allmän och
lika kommunal rösträtt, till på köpet
oberoende av varje skattebetalning. I motsats
till dem hålla vi på, att samhörigheten
mellan rösträtt och skatteplikt är så naturlig,
att den ej borde behöva diskuteras."
Vi hoppas att Allmänna
valmansförbun-det fasthåller vid dessa principer nästa
gång förbundet går att taga ställning till
frågan om kvinnans politiska rösträtt.
Kvinnorna på arbetsmarknaden.
Genom dagspressen har gått en notis av
följande innehåll:
Till bibliotekarie i Lantbruksakademien
efter skalden Erik Axel Karlfeldt är
föreslagen fröken Anna Beijer, som under sex
år varit hans assistent på denna plats.
Utnämningen torde först komma i medio av
december, men det anses ganska säkert, att
fröken Beijer skall få platsen. Den nu
avgångne bibliotekarien hade fyra timmars
tjänstgöringsskyldighet i veckan. Då även
kvinnliga sökande funnos, ändrades
arbetstiden till två timmar dagligen, alltså tre
gånger längre tid och med bibehållande av
samma lön. Följden blev att de manliga
och ett par kvinnliga sökande återtogo sina
ansökningar.
röster mot 28,176. Efter 1906 har
frågan varit föremål för petitioner vart
annat år, och i år ha kvinnorna
slutligen segrat.
Stor överraskning väckte
underrättelsen om Michigans seger. Denna stat
kom så sent med i rösträttsarbetet, att
knappast någon vågade hoppas på en
lycklig utgång, men trots allt, tillhör
den nu med sina 15 elektorsröster vid
presidentvalet — 2 mer än Californien
— kvinnorösträttsstaterna och är den
folkrikaste bland dessa.
Den femte av de stater, som nu
röstade, Wisconsin, har nedlagt mycket
gott arbete för saken, men liksom i
Ohio var det även här de kraftigt
representerade bryggareintressena, som
genom sin ivriga agitation mot
kvinnorösträtten slutligen hemburo segern.
Emellertid är det särskilt för oss
svenskar glädjande, att Wisconsins talrika
skandinaviska befolkning så gott som
enhälligt röstade för kvinnans
rösträtt.
Segern, som bl. a. innebär att
kvinnorna nu vid valet av president ha
inflytande på 70 röster i stället för 37,
har väckt stor glädje bland alla de
amerikanska kvinnorna. Den 9
november hölls ett stort demonstrationståg i
New York för att fira den enastående
händelsen att fyra stater på en gång
givit kvinnorna deras fulla
medborgerliga rättigheter. I spetsen för tåget
red en ung flicka på en vit häst och
efteråt följde kvinnor och män från
alla delar av Förenta Staterna och ur
alla politiska partier, kvinnorna
bärande kulörta lyktor och männen
facklor.
• #
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
