Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rosträtt
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
STOCKHOLM, 1 APRIL 1913.
VI anse att detta lands I<vinnor böra upplysas
med avseende på de lagar under vill{a de leva, sd
att de inte längre visa sin förnedring genom att för»
l<lara sig nöjda med sin nuvarande ställning, eller
sin okunnighet genom att försäkra att de ha alla
de rättigheter de behöva.
Resolution fattad av den första kvinnokongressen
i Seneca Falls, N. K. 1848.
Iiika lön för lika arbete.
Varför män böra arbeta för kvinnans politiska rösträtt.
Av dr Alma Sundqnist
Kampen för brödet är hård i det
modärna samhället, ofta orimligt hård
både för män och kvinnor, oeh bland
dem som arbeta för en förbättring
här-utinnan, äro meningarna delade om
vi] ka nationalekonomiska principer,
som bäst ägna sig att råda bot på det
osäkerhetst ill stånd, varunder f. n.
stora befolkningslager lida. Som ett
särskilt problem framträder härvid
frågan om kvinnoarbetet.
Det avlönade kvinnoarbetet kan icke
längre anses som något tillfälligt eller
endast undantagsvis förekommande.
Lika säkert som det är att den industri,
som till stor del övertagit forna tiders
hemsysslor, icke kommer att försvinna,
lika säkert är att de utom hemmen för
lön arbetande kvinnornas antal även i
framtiden kommer att förbliva högst
ansenligt. Med all sannolikhet
kommer det att ökas, bland annat emedan
hemmens skötsel alltmer tenderar att
förenklas.
Även utanför hemsysslorna lin nas ju
många arbetsområden, där en naturlig
uppdelning efter kön gör sig gällande.
Vissa sysselsättningar lämpa sig
avgjort bättre för män, andra avgjort
bättre för kvinnor. Men en mängd
arbete kan utan tvivel utföras lika väl
både av män och kvinnor, de
egenskaper som erfordras äro sådana, som
båda könen besitta. Erfarenheten visar
också att kvinnor numera utföra en
massa arbete, som förut endast
utfördes av män, utan att man med
ringaste fog kan påstå att det göres sämre.
och organiserat denna opinionsyttring
bland svenska kvinnor, arbetar i den
förvissningen, att när föreningen löst
denna uppgift, skall Sveriges
riksdag ieke i dessa namn och siffror blott
se ett nytt statistiskt material för
debatterna, men veta att bakom varje
namn står ett liv och en gärning —veta
och därför ge kvinnorna den rätt de
begära i det samhälle, där de öva sin
gärning oeh leva sitt liv.
Då varje arbetsför medborgare är
skyldig att arbeta för sitt uppehälle,
bör väl också varje medborgare ha
rättighet att utföra varje slag av arbete
han eller hon är i stånd till. Den
omständigheten att ett visst arbete först
utförts av män, kan väl ej rimligen
betraktas som ett skäl för alla
kommande generationer att hindra kvinnor
från att i mån av jämbördig förmåga
få tillträde till samma arbete.
Det ena nya arbetsområdet efter det
andra har ju också faktiskt öppnats
för kvinnor, men att de bestämmande
härvidlag icke låtit sig leda av
principen 0111 de båda könens likställighet
på arbetsmarknaden, framgår därav
att kvinnorna i de allra flesta fall
såväl i det allmännas som i enskilda
arbetsgivares tjänst endast fått bekläda
underordnade och relativt lågt
avlönade platser med från början rätt
snävt utstakade be fordrings- och
löne-förhöjningsmöjligbeter, varjämte
kvinnor med få undantag avlönats
betydligt lägre ii n män, även om det utförda
arbetet varit fullt likartat.
Naturligtvis ha kvinnorna, vilka ju
liksom männen få kännas vid de dyra
levnadsomkostnaderna, icke kunnat
vara nöjda med en dylik undervärdering
av deras arbete, utan sökt förbättra
sin ställning. Allt eftersom de erhållit
stöxre utbildningsmöjligheter och i rätt
stor utsträckning använt sig härav, ha
de även här och var lyckats skaffa sig
gehör för sina krav på likställighet,
dock icke på långt när tillräckligt.
En för kvinnornas strävan gynnsam
tilldragelse var den år 1909 stadfästa
grundlagsändring, varigenom kvinnor
förklarades berättigade att bekläda
vissa statens tjänster, såsom vissa
läkare-befattningar, lärarebefattningar vid
statens läroanstalter m. m. Beslutet
ifråga fattades emellertid i en form,
som ingalunda garanterar att
detsamma s genomförande verkligen kommer
att medföra en avsevärd förbättring i
kvinnornas ställning. Det bestämdes
nämligen att tillsättandet av dessa
platser skulle ske ”med tillämpning av
grunder, som av konungen och riksda-
II ÅRG.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad
Redaktör: Ester Brisman.
Träffas onsdag och lördag kl. V33—1/2 4.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan 1
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstei. Norr 600. Allm. tel. Brunkeb. 944.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten
Pris for 1913 1 krona. Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen genom
posten eller genom insändande av 1 krona 75
Öre i postanvisning till tidningens expedition.
Annonspris t 15 öre per millimeterhöjd, större
annonser och årsannonser rabatt.
Rikstei. 456. Allm. tel. 604.
9 f m,—7 e. m.
Btt val.
Till Sveriges kvinnor!
1 dessa dagar går ut en maning till
alla svenska kvinnor att ansluta sig till
kravet på full politisk medborgarrätt.
Oeh aldrig har väl bland upprop, som
korsa varandra, nått dem något, som så
nära gällt dem och deras framtid i vårt
land. Ty rösträtt är den svenska
kvinnans myndighetsförklaring, given
henne av den svenske mannen vid porten
till samhället, där hon inträder som
medborgare.
Det mångåriga arbetet for kvinnans
medborgarrätt har drivit fram frågan
till den punkt, att möjlighet finns för
dess framgång under 1914 års riksdag,
den sista i denna period. Faller
emellertid frågan 1914, så måste kvinnorna
vänta minst till år 1918, innan de enligt
svensk lag kunna erhålla rösträtt. På
detta sätt komma de helt visst i eke
blott sist av de fyra nordiska
ländernas kvinnor, men långt efter dem alla.
Möjligheterna stå här emot varandra
och det, som kan tynga ner vikterna
till kvinnornas förmån, måste bli
kvinnornas eget ord. Kvinnorna måste
säga det ord som besegrar.
Här ställas alla svenska kvinnor
inför ett val.
Frågan gäller, om vi äga nog tro på
oss själva oeh framtiden för att
frimodigt begära att få vår röst hörd vid
avgörandet av det lands öden som vi
älska. Den gäller också om vår
värdig-hetskänsla är vaken och vår
rättfärdighetskänsla varm. Ett namn under den
opinionsyttring, som skall möta
riksdagens män nästa år, betyder ett ja på
dessa frågor.
Men hon som blir borta trots
möjlighet att ge sitt namn, hon har
därmed domt sig och alla kvinnor
ovärdiga till svenska medborgare, hon har
visat, att hon saknar tro till sig själv
oeh vilja till fullkomning.
Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt, som tagit initiativet till
Jönköpings-Magasinet
Etabl. 1373. Regeringsgatan 45. A. T. 55 41.
Parfym- och Ramaffär*
Grand Pensionat
A. DEHN
Stockholm, Strandvägen 7 Jt
Telegramadress Dehnpensionat
Rikstei. 31 69, 2508 ’ Allm. Tel. 547, 873
Ivar Haeggströms Bokfr. A. B.
wvt | 26 Gamla Kungsholmsbrogatan
AHt slags boktryck. ’“^jS
N:r 7.
gen godkänts”. Utarbetandet av dessa
grunder överlämnades åt den s. k.
lö-neregleringskommittén, vilkens
majoritet framlade ett förslag, där man
ingalunda kunde spåra någon tillämpning
av likställigbetsprineipen, utan där
kvinnorna allt igenom ställdes i en
betydligt sämre ställning än männen. De
starka protester, som höjdes från
kvin-uohåll, ha väl sin andel i att
kommitté-förslaget icke framlagts till antagande
i riksdagen.
Frågan om denna grundlagsändrings
realiserande är endast ett exempel
bland många på att de arbetande
kvinnornas ställning avgöres av dem som
ha politisk medborgarrätt, d. v. s. av
männen, under det att kvinnorna, som
saken närmast gäller, stå maktlösa.
Och att männen skola behjärta allt
vad denna och 3ikartade frågor
innebära för kvinnorna, det kan man
knap-nast vänta. Att principiellt avlöna
kvinnligt arbete lägre än manligt
innebär också vida mer än en ekonomisk
orättvisa mot vederbörande kvinnor.
Det innebär ett nedflyttande av allt
kvinnligt arbete i en lägre klass, ur
vilken ingen möjlighet till uppflyttning
finnes, det verkar som en förklaring att
ett arbete ej kan anses fullödigt, om det
än är aldrig så väl gjort, så vida det
ej utförts av män. Kvinnorna berövas
härigenom den arbetsglädje, den
själv-tillit och det hopp om framgång i
arbetet, som varje människa behöver för
att nå bästa möjliga resultat.
Och ett kommande riksdagsbeslut är
av desto större vikt för kvinnorna, som
den av staten fastställda principen
utan tvivel kommer att kraftigt
påverka såväl kommunernas som de enskilda
arbetsgivarnas ställning till sina
kvinnliga underlydande.
Männens motstånd mot att kvinnor
erhålla samma lön för sitt arbete som
de, grundar sig huvudsakligen därpå,
att de anse sig dels personligen och dels
som familjeförsörjare ha större behov
än kvinnorna.
Detta motstånd stämmer emellertid
icke överens med den från manligt håll
ofta hörda klagan att männen mer och
mer vid sökandet efter arbete bli
undanträngda av kvinnor, vilka, även om
de ej alltid prestera ett så
utomordentligt arbete som männen, dock bli
föredragna på grund av att de nöja sig med
lägre lön. Denna motsägelse
framhål-les även i en nyligen utkommen
engelsk broschyr, ”Why men should work
for women’s suffrage” (Varför män
böra arbeta för kvinnans rösträtt),
författad av d:r Charles V. Drysdale,
sekreterare i ”Men’s league for women’s
suffrage” (Männens förening för K. P. R.).
Författaren framhåller där såsom ett
av huvudmotiven, varför även män
böra arbeta på politisk medborgarrätt åt
kvinnor, att kvinnorna genom
rosträtten bättre än genom något annat medel
bli i stånd att hävda principen om
likställighet på arbetsmarknaden och
därigenom göra ett slut på det
mångenstädes ovedersägligen rådande
missförhållandet, att dugliga män riskera att bli
LAGERSONS
SKOMAGASIN
dakobsgatan 18 > Predsgatan 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
