Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENERGON
forordas av Svenska läkare såsom ett kraftigt niiriugsprcparat, verksamt styrkande vid allmän
svaghet, blodbrist, rubbningar i nervsystemet och under rekonvalescens.
Energon (i pulverform) säljes i kartonger ’k kr. 1.40, 2.60 och 5.80. Tillverkas av A. B. Pharmacia,
Torkel Knutsonsgatan 33, Stockholm. Kontrollant: Professorn m. m. K. A. Yesterberg,
Finnes Energon ej att tillgå på platsen tillskriv bolaget direkt.
Kvinnofrågor inför
riksdagen.
Förbud mot kvinnors
nattarbete.
Båda kamrarna ha avslagit hr
Lindhagens inotion om
undantagsbestämmelser i vissa fall från lagen om
förbud mot kvinnors industriella
nattarbete. I första kammaren avslogs
motionen utan debatt, medan andra
kammaren först efter debatt och votering
fattat samma beslut.
Hr Lindhagen talade där för sin
motion oeh framhöll att den kvinnliga
nattarbetslagen gått hårt ut över de
kvinnliga arbetarna, särskilt inom
typografyrket. 31 proc. av de kvinnor
som lagen omfattar ha drabbats av den
på ett synnerligen kännbart sätt.
Hr Pettersson i Södertälje instämde
i sak med motionären, medan hr Widén
framhöll att Sverige icke på egen hand
kan göra undantag från den
internationella Överenskommelsen rörande
kvinnors nattarbete.
Regeringens
folkpensione-ringsförslag.
Den 2 april remitterades regeringens
proposition om allmän
pensionsförsäkring till det för frågans behandling
tillsatta särskilda utskottet. I Första
kamnmren skedde detta utan debatt; i
Andra kammaren däremot uppstod en
remissdébatt, inledd av hr Pettersson i
Södertälje, som bl. a. framhöll
kvinnornas undanskjutna ställning i förslaget
oeh det motbjudande i att utmäta
existensminimum olika för olika grupper
av medborgare, som faktiskt äro
likställda. Hr Petterssons synpunkter
rörande förslagets behandling av
kvinnorna underströkos i debatten
ytterligare av hrr Winberg och Rydén.
Kvinnorna oeh
borgmästarvalen.
Konstitutionsutskottet hade tillstyrkt
en av hrr Sjöberg och Kronlund väckt
motion om rösträtt för kvinnor vid
borgmästarval. Motionen avslogs i
Första kammaren utan votering, men
efter ett kortare replikskifte, varunder
hr von Geijer yrkade avslag och hr
AL Hellberg undrade varför
kvinnorna just i denna kommunala
angelägenhet icke skulle ha något inflytande och
framhöll den inkonsekvens Första
kammarens majoritet genom att avslå
motionen skulle visa, då den ofta
betonat att kvinnornas kommunala
rösträtt är högst behjärtansvärd.
I Andra kammaren bifölls motionen
nian debatt och votering.
Budapestkongressen.
Fru Lujza Lamåcs von Daniel, som på
Stockholms F. K. P. R:s årsmöte höll
föredrag’ om Ungern och visade skioptikonbilder
därifrån, har hitsänts på ungerska statens
bekostnad för att utarbeta en resehandbok,
avsedd för de skandinaver, soin ämna
besöka rösträttskongressen i Budapest. Boken,
som är illustrerad, utges av ungerska
turistföreningen med understöd av
åkerbruks-ministeriet och staden Budapest och tryckes
på svenska, norska och danska. Fru Daniel
är utsedd till skandinavernas ciceron under
kongressen och talar en utmärkt svenska.
De kongressbesökare, som önska närmare
upplysningar om färder i Ungern, kunna
skriftligt vända sig till fru Daniel, som
beredvilligt lovat besvara alla dylika
förfrågningar — även på svenska. Hennes adress
är: Frau L. L. Daniel,
Idegenforgalmi-Szö-vetség, Budapest IV> M^ria Valeriautca 1.
Preliminära program för såväl
Budapestkongressen som mötet i Wien kunna
erhållas från Rösträttsbyrån, Lästmakaregatan 6,
Stockholm.
Bortskänkt möda —
Vi svenska rösträttskvinnor leva nu i
vår besökelses tid. Vår fråga har
kommit i ett sådant läge att var och en av
oss kan få hjälpa att vässa de vapen,
som i sinom tid — och må den icke vara
för långt borta! — skola nedbryta
motståndet.
Det ligger möjligheter till stor
tillfredsställelse i detta — men också ett
stort ansvar!
De 14,000 svenska rösträttskvinnorna
måste i år visa att rösträttsrörelsen är
deras egen rörelse, i vilken alla ha lika
stor del — och lika ansvar! De ha
icke längre rättighet, varken mot sig
själva eller mot saken, att anse att allt
arbete som den kräver, tagits på
entreprenad av ett energiskt, fanatiskt och
talträngt mindretal, vars namn står
i tidningar och på affischer, men vars
livsvillkor för övrigt äro vitt skillda
från alla andra utestängda kvinnors
villkor.
En, och kanske icke den minst
viktiga, av alla de svåra uppgifter, som
under denna bråda tid åligga de
aktiva rösträttsarbetarna, är att klargöra
för var rösträttskvinna de kunna nå,
att lika väl som vårt mål är
gemensamt, skall också vårt arbete vara
gemensamt. Det duger icke längre att
flertalet övertygade rösträttskvinnor
finner sig i att deras talan och deras
arbete utföres av ett under
arbetsbördan dignande fåtal, medan de själva
sitta med händerna i knäet. Såsom
rörelsen uu har växt, och så allvarliga
som tiderna nu äro, kommer förr eller
senare varje underlåt enhet ssynd att
hämna sig, och all den likgiltighet och
loj het — icke för målet, men för
arbetet —, som ännu gömmer sig i djupet
ocli tystnaden här och där i landet,
kommer att framdragas i ljuset när
de intensivt arbetandes resultat skall
summeras ihop. Den kommer då att
giva våra fiender anledning att
triumfera!
Hur ofta hör icke agitatorn, som
reser omkring för att predika arbetets
glädje för föreningar, där knappast
någon enda medlem med gott samvete
kan säga sig ha gjort något för
rösträtten:
Ja, men betänk då att det är något
annat för er, som icke ha annat att
göra, och som ha den stora
entusiasmen!
Till alla dessa, som så tänka, ber
undertecknad att få säga några ord, och
jag hoppas det må träffa dem,
antingen de frysa i Haparanda, eller värma
sig vid vårsolen i Ystad!
Det finns icke någon enda
rösträttskvinna, som betyder något för saken
och för arbetet, som icke har ett ofta
mycket ansvarsfullt, men alltid
mycket betungande arbete, icke vid sidan
om rösträttsarbetet — men över det!
De flesta ha, förutom plikter för hus
oeh hem, dessutom sina respektive
förvärvsarbeten, och de två
tillsammanlagt övergå vida vad exempelvis de nog
så betyngda husmödrarna i de mindre
samhällena ha at1 reda upp.
bortskänkt glädje!
Kommer så ”entusiasmen”. Vår
stackars, brinnande, kantstötta entusiasm,
som vi skola rädda undan års
missräkningar — och års arbete och
misströstan!
Tror verkligen någon av alla de
rösträttskvinnor, som nu sitta i sina
goda hem och med händerna i kors eller
över ett broderi låta oss andra arbeta
— tror verkligen någon enda av alla
dessa att det är lättare att åse
likgiltigheten och loj heten —, när man själv
har entusiasmen?
Förstår ni icke, alla ni medsystrar,
som representera våra ”slumrande
millioner”, att det är ni som giva oss A^åra
mest blödande sår — just genom
entusiasmen! Tror ni icke att mödan är
svår nog i och för sig, utan det
tillskott av misströstan som likgiltigheten
ger, och som först känns bittert, när
man själv har entusiasmen!
Liksom den är den arbetande
röst-rättskvinn ans bästa hjälp, är den
också hennes ömtåligaste och farligaste
punkt, genom den blir hon skyddslös
för alla de sår som tillfogas, icke av
motståndare, men av vänner.
Rösträttsarbetet är icke någonting
som ett fåtal åtagit sig, på det att alla
andra skola slippa. Det är en sak som
åligger var och en av oss att dela, och
det finns ingen av oss som icke kan
göra en hel del, utan att behöva
åsidosätta andra intressen. De många som
åtagit sig funktioner, kunna helt
säkert sköta dem pålitligt och punktligt,
utan att därför behöva äventyra
framtid och ekonomi, de många som icke
ens velat mottaga något ansvar, gå
därför icke fria från sin andel av
tidens tunga. De kunna, var och en av
dem, kvicka och dumma, lata och
flitiga, allesammans göra något för
saken — och detta kunna de göra redan
i vår — nu med detsamma!
De lösa sig därigenom icke blott från
en tacksamhetsskuld till alla de
kvinnor, som nu i tio år arbetat — icke för
eget, men för allas mål, utan de
tillförsäkra sig dessutom en glädje och
en tillfredsställelse så djup att de
endast för sin egen skull icke ha
rättighet att missunna sig den!
Kom ihåg, ni alla som ännu intet
gjort för saken, att när målet, som nu
är oss helt nära, väl är vunnet, då kan
111 endast fullt deltaga i segerjublet,
därest ni bidragit till segerns
vinnande!
Given.
Nya landvinningar.
1 Tomelilla, där det förut funnits filial
till Ystads F. K. P. R., har nu bildats en
självständig F. K. P. R. med fröken Lydia
Lundequist som ordförande.
I Kärböle har bildats en F. K. P. R. med
fröken Barbro Wiklund som ordförande.
I Vång har bildats en filial till Ronneby
F. K. P. R. med fröken Ebba Holgersson
som ordförande.
Ed kögtid»tnni.
Fredrika
Bremer-staty-kom-mitténs norska afton.
Fredrika Bremerstaty-kommittén hadn
till sin tredje föredrags- och musikafton»
som hölls i Vetenskapsakademiens hörsal
den 3 april, lyckats få till föredragshållare
fil. kand. fru Karen Grude-Koht från Norge
samt för den musikaliska avdelningen frn
Dagmar Möller.
Aftonen blev en verklig högtid. Fru
Grude-Koht föreläste om Camilla Collett på
ett sätt, som gjorde att varje ord
åhördes med den mest spända uppmärksamhet;
hon hör till de föreläsare, som med
hela sin själ känna med det de skildra.
När hon talade om den unga Camillas
utvecklingsår i den avlägsna prästgården;
ungdomskärleken till J. B. C. Welhaven,
striderna mellan honom och det
Wergeland-ska partiet, för vilket hennes egen bror
stod i spetsen; den ömma ledning och
uppmuntran i sitt författarskap hon senare
fann hos sin man; hennes intill senaste
ålder bevarade starka tro på kvinnornas rätt
till utveckling och jämlikhet — när hon
talade om allt detta, märkte man hur hon
led med denna starka ande, då den hölls
i overksamhet, huru hon gladdes åt dess
kamp och dess segrar. Ett betydelsefullt
moment var påvisandet av hur Camilla
Colletts idéer verkat på yngre norska
författare, framförallt Henrik Ibsen, som
också själv erkänt detta inflytande.
Talarinnan slutade med att beskriva
Camilla Collett-statyn, utförd av Gustav
Vige-iand, som den står rest i Slottsparken i
Kristiania oQh hur barnen leka kring den,
hur varje morgon unga män och kvinnor
i ett långt tåg strömma förbi den ned till
sina arbeten i staden. Här sköta de sina
värv på affärsbyråer, i skolor, i
studiesalar, ofta sida vid sida. Det var så Camilla
Collett tänkt sig övergången,
beredelseske-det till den jämlikhetens framtid hon
drömde om.
I det intensiva bifall, som följde på
föredraget, låg mer än ett tack, där uttalades
hela åhörareskarans varma instämmande i
de sista högstämda orden. Må även vi, så
talade dessa bi fallsyttringar, snart komma
över den tröttsamma stridens tid till det
fria, friska samarbetets, då vi alla få vara
med att timra åt de unga en ljusare
samhällsbyggnad!
Dagmar Möllers sång kom i denna
stämning som en vårhälsning. Hos denna
konst-närinna har aldrig funnits en falsk
aspiration, hon är i varje ögonblick under
utövandet av sin konst den helgjutet
hängivna — en prästinna. Därför klingar allt
hon bjuder, det må vara smärtfyllda eller
glättiga sånger, så rent oeh daggfriskt,
därför ljödo hennes toner i denna vackra stund
som löften om en tid, när var och en skall
nå så långt hon kan, därför, när alla
hennes tacksamma åhörarinnor hyllade henne
stående, och hon gav ännu en sång och
ännu en, då blev hon en personifikation
just av denna framtidens kvinna, som nått
allt det hon kan och som kärleksfullt ger
av sin rikedom åt alla med fulla händer.
H, S.
Nytt segerbudskap från
Amerika.
I det senaste numret av den
amerikanska kvinnorösträtts tidningen
Wo-man’s Journal kommer underrättelsen,
att båda kamrarna i Alaskas
lagstiftande församling utan en enda nej-röst
fattat beslutet att ge kvinnorna deras
fulla medborgarrätt. Då Alaska är ett
territorium, ej en stat, behöver detta
beslut ej hänskjutas till valmännen för
omröstning bland dem, utan
lagstiftande församlingen äger att ensam
avgöra frågan. Så har då kvinnans
rösträtt nu nått ända till civilisationens
yttersta utpost i norr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
