Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENERGON
förordas av Svenska läkare såsom ett kraftigt naringspreparat, verksamt styrkande vid allmän
sraghet, blodbrist, rubbningar i nervsystemet och nnder rekonvalescens.
Energon (i pulverform) säljes i kartonger "k kr. 1.40, 2.60 ocli 5.80. Tillverkas av A. B. Pharmacia,
Torkel Knutsonsgatan 33, Stockholm. Kontrollant: Professorn m. m. K. A. Vesterberg,
Finnes Energon ej att tillgå på platsen tillskriv bolaget direkt.
tlösträttssdng.
Ack, en gäng bar jag strövat som mannens kamrat
ocb delat Ijans möda, bans kärlek, jjans bat,
oct) värt f)em var vär värld, ocb värt tyem var vär stat,
ocb tungt föll mitt ord ocl) mitt räd.
ffcen seklen förrunno. Ocl) tankarnas ström
fick jag lära mig tyst sömma in i min söm.
H>en där växte, där spirade innerst en dröm,
som en dag, ja, en dag skall bli däd.
Äortom bergen ocl) öknarna säg jag ett land
i den gryende morgonens väkt,
där mannen ocf) kvinnan gä |)and uti band
för att dana en skönare släkt.
flöen jag tvingades ut. t)et blev trängt vid vär |)ärd.
(Jag fick tjäna; fick tjäna — ocl) lämna min gärd.
fDen mannen allena gav form ät vär värld,
ocl) ban byggde den bergfast ocb stor.
Ocb sin ande, sin styrka, sin kraft göt ban in.
flöen bans gärning var en, ocb en annan var min.
Ocb den värld, som ban byggt! Ack, den syntes mitt sinn’
som ett bem, ja, ett f)em utan mor.
Bortom striden ocb mödorna ser jag ett land,
som form ocb gestaltning fätt
av mannens ocb kvinnans skapareband.
Ocb sel 5Det år ganska gott.
Ack, en gäng bar jag vandrat tyst ocb allen,
men nu komma de, komma de en efter en,
Ocb komma de ej, skulle markernas sten
värt uppbäd i dag ropa ut.
De komma med jubel, de komma med säng
betvingande, mäktigt, som värflodens gäng,
de komma av tidens innersta tväng,
ty timmen år slagen tillslut.
Långt, långt bortom baven ser jag en stam
med ett större ocb stoltare skick
i en friare, vidare värld gä de fram,
för ljus ocb för stor för vär blick.
Kiruna den 3 maj 1913
Blenda SOablqvist.
De ekonomiska
intressena, kvinnoarbetet och
kvinnorösträtten.
Bland andra argument mot kvinnans
politiska rösträtt brukar anföras från
högerhåll, att de ekonomiska frågorna
icke höra till kvinnornas intressesfär,
ej heller kunna av dem bedömas och att
dessa frågor nu äro de viktigaste på
dagordningen.
Det ar därför intressant att se,
vilken ställning engelska finansmän inta
till denna fråga. Den kända engelska
tidningen The London Budget, som
anordnat en enquéte bland
framstående finansmän angående deras ställning
till kvinnorösträtten, skriver, att
resultatet blivit avgjort till kvinnornas
förmån. Icke ens de stridande
rösträtts-kvinnornas metoder ha förstört deras
starka tro på det rättvisa i kvinnornas
fordran. Det är erfarenheten av den
duglighet i arbetet och den ekonomiska
begåvningen hos de kvinnor de lärt
känna i City, som stämt dem till
förmån för kvinnans politiska rösträtt.
Mr Eric Gamage, Holborn, förklarar,
att hans erfarenhet av kvinnornas
duglighet har övertygat honom om, att de
äro lika väl skickade att lagstifta som
män. Han har funnit dem fullt
jämn-ställda med männen på affärslivets
område, och såsom avdelningschefer äro
de t. o. m. framom. Han anser
dessutom, att den, som ej äger rösträtt,
borde ej heller behöva betala skatt.
Han är icke för allmän rösträtt, men
han är avgjort för skattebetalares
rösträtt, oberoende av kön eller klass, och
han fastslår, att om finansmännen vore
bättre representerade i regeringen,
skulle kvinnorösträtten snart vara
genomförd.
Mr James Young Kenneday,
sekreterare i Asiatic Petroleum Company,
förklarar, att kvinnorna lika väl som
männen behöva rösträtten såsom
skydd. Liksom männens ekonomiska
ställning indirekt förbättrats genom
rösträtten, skulle säkert en höjning
över lag av kvinnornas ekonomiska
förhållanden bliva en följd av
kvinnorösträttens genomförande, och han
skulle hellre se mrs Fawcett och mrs
Humphry Ward som medlemmar av
underhuset, än en hel del av de
nuvarande medlemmarna, ty han är
övertygad att dessa damer icke skulle
dag-tinga med sin Övertygelse.
Mr S. Herbert Stoneham säger sig
alltid varit ivrig anhängare av
kvinnans rösträtt. Hans erfarenhet i City
har lärt honom, att kvinnorna
ovedersägligt äro i besittning av en logisk
och korrekt omdömesförmåga lika väl
som männen. Utvecklingen har bragt
det därhän, att man ej längre kan
hänvisa kvinnan uteslutande till hemmet.
Ute på arbetsmarknaden behöver hon
rösträtten för att kunna ernå
jämn-ställdhet med arbetskamraten. Han
ogillar de stridande
rösträttskvinnor-nas metoder, men han förglömmer
icke, att då männen kämpade för sin
rösträtt, voro deras metoder än värre,
och han lägger ansvaret för
suffraget-ternas våldsbragder på de
nuvarande manliga väljarnas representanter,
som icke vilja giva kvinnorna
rättvisa.
Hur olika äro icke dessa uttalanden
mot dem, som för en tid sedan gjordes
av en svensk bankman och lärare vid
Stockholms Handelshögskola, hr Ivar
Hultman, i finska Huvudstadsbladet.
.Hr Hultman finner det icke oveder-
sägligt, att svenska kvinnor äro ”i
besittning av en logisk och korrekt
omdömesförmåga lika väl som män”, icke
att svenska kvinnor äro männens
jämlikar på affärslivets område. Tvärtom.
I sin artikel, skriven ined anledning
av de Idmanska förskingringarna, gör
hr Hultman ett anfall på de kvinnliga
banktjänstemännen i Sverige. Han
säger, att ett synbart omslag ägt rum
till förmån för den manliga
arbetskraften i -bankerna, enär man anser sig
hava större valuta av den manliga
tjänstemannen; att man torde kunna
fastslå, att en kvinna lättare förmås
lyda parollen: ”inte resonera, bara
marschera”; att det numera är sällsynt
att åt kvinnliga tjänstemän anförtros
annat än sådant arbete, som är ofarligt
och som ändock skall kontrolleras.
Kvalitativt undermåligast är flickan
ur den ”fina familjen”, som fått platsen
genom relationer; under säsongen
kommer hon ofta olustig till sitt arbete, så
framt hon inte föredrar att, efter en
genomdansad, kanske minnesrik natt,
rapportera huvudvärk oeh tillbringa
förmiddagen på sin soffa.
”Kan man av en sådan kvinna,
placerad på en ansvarsfull syssla, vänta den
vakenhet som fordras för att upptäcka
oegentligheter”, utropar han, samt
slutar med att kvinnan har av naturen
större förutsättning än mannen att
trivas med enformigt arbete, vilket hon
kan sköta väl.
Denna artikel, som väckte mycket
uppseende i Finland, bemöttes i den fin-
ska Dagens Tidning av docenten
doktor G. Mattsson. Han försäkrar den
svenska bankherrn, att hans
framställning av kvinnans användbarhet och
pålitlighet såsom bankfunktionär är»
vad Finland beträffar, fullkomligt
falsk. Han undrar om skribenten
tror, att den finska manliga
bankkontoristen går snällt hem kl. 9 alla
kvällar, aldrig är ute på sudd, aldrig är
odisponerad och olustig dägen därpå.
Och mot hr Hultmans utsago att
svenska kvinnor hellre sluta på slaget än
att göra ett arbete färdigt, säger
docenten Mattsson, att alltför många
kvinnor arbeta på övertid i timtal
dag efter dag, när det är brått på
banken, för att man skulle ha rätt att
beskylla deras kategori för
arbetsnjugg-het.
Han konstaterar vidare, att de allra
flesta finska bankkvinnor, vad
uppfostran och bildningsgrad beträffa, äro av
god eller, om man så vill, fin familj.
Och han frågar hr Hultman, om han
tror, att de bankkvinnor, som inneha
poster med den största ansvarsbörda,.
äro sådana som ”leva livet”, hänga
natten om på soaréer och rekoljera
sig på hemsoffan. Han är Övertygad*
att alla kvinnliga bankkassörer oeh
av-delningsföreståndare skola opponera
sig mot den karaktäristiken.
Docenten Mattsson säger sig retad i
sin egenskap av journalist och
arbetande människa att se en person, som
tydligen icke känner till det han skriver
om, beredas tillfälle att utan
uttrycklig gensaga diskreditera kvinnoarbetet
på detta område (och indirekt på
därmed besläktade), under det att vi
dagligen se tiotals prov på mångårig
duglig och hängiven kvinnlig verksamhet
även på mycket ansvarsfulla och
krävande bankposter. Och han slutar:
”För den i plikttroget arbete
uppgående kvinnan har jag alltid blottat mitt
huvud. Och detta speciellt nu, emedan
’fackmannen’ i Huvudstadsbladet i
påfallande grad oriktigt karaktäriserat
ett slag av sådant arbete i vårt land.”
Så försvaras de finska kvinnorna.
Från England komma vackra
uttalanden om kvinnoarbetet, men de svenska
kvinnorna misskrediteras av sina egna
landsmän i ett främmande lands press.
Är det sakliga skäl, som ligga till
grund för anfallet eller är det
konkurrenshänsyn? Det är det större mått
ansvar, som är förenat med ett arbete,
som ger ökat intresse och arbetsglädje.
Det är känslan av att hava lyckats
sköta sitt värv väl, som ger
tillfredsställelse. Hur bittert skola icke utfall sådana
som hr Hultmans kännas för alla
våra präktiga, plikttrogna bankkvinnor.
Hur ödesdigert är det icke för den
kommande generationen av arbetande
kvinnor, att män med en så
ansvarsfull befattning som högskolelärarens*
företräda en så nedsättande
uppfattning av kvinnoarbetet, Ärlighet och
oärlighet, duglighet och oduglighet
fördela sig icke efter kön. Bland både
män och kvinnor finnas sådana, som
icke lämpa sig för sitt arbete, bland
både män och kvinnor sådana, som
kunna förledas och som motståndslöst
lyda parollen: ”icke resonera, bara
marschera”, bland både män och
kvinnor finnas omutliga, redbara arbetare
med ansvarskänsla och karaktär och
kunskaper för att kunna bedöma vad
som är rätt och vad som är orätt, bland
både män och kvinnor finnes
finansiell begåvning, som skulle kunna
utnyttjas till gagn för fosterlandet.
Anna Åbergsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
