Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Årets Första kammarval
ha nu förevarit. Såsom var att
förutse har ur partisynpunkt ingen
förändring1 ägt rum. Det ur
kvinnoröst-rättssynpunkt .mest betydelsefulla
valet, det i Värmlands län, utföll till
kvinnorösträttens förmån. Redaktör
Mauritz Hellberg fick sitt från olika
håll hotade mandat förnyat, och
kvinnorna skola Mnnu en gång från
Första kammarens läktare ’få glädja sig
Över hans eleganta och träffsäkra
fäkt-konst. Däremot skola de sakna
friherre Lagerbring och kapten von
Baum-garten. Som kuriositetsintresse må
antecknas att Göteborgshögern ansett den
W idellska rös tråittsutredningen
förtjänt av politisk belöning. Den har
insatt överdirektör Widell på en av
platserna för Göteborgs och Bohus län.
De frisinnade och kvinnans rösträtt.
Ett större politiskt möte var den 2 sept.
anordnat av Haverö frisinnade förening.
Första föredraget hölls av fröken Elin
Wahlqulst från Sundsvall, som i ett
briljant anförande påvisade betydelsen av den
kvinnliga rösträttsfrågans lösning, såväl ur
rättvisans som statsnyttans synpunkt.
Riksdagsman Rob. Karlsson i Fjäl lämnade
därefter en utförlig redogörelse över
riksdags-arbetet under senaste riksdag.
Vid ett av Stockholms läns frisinnade
valkretsförbund samt Vaxholms frisinnade
förening den 7 sept. anordnat möte
förekom utom föredrag av riksdagsmännen E.
A. Nilsson och Jacob Pettersson även ett
anförande i den kvinnliga rösträttsfrågan
av fru Karin Fjällbäck-Holmgren.
Talarinnan framhöll särskilt solidaritetens
betydelse för kvinnorna och bemötte de skäl,
som vanligen anföras mot
kvinnorösträtten. Till sist uppmanade hon de
närvarande kvinnorna att stödja den nu pågående
opinionsyttringen genom att teckna sina
namn på de kringsända listorna. Det på
ett tilltalande sätt framförda föredraget
mottogs med kraftigt bifall.
Med Interparlamentariska
unionen på konferens i Haag.
Ett besök å Kvinnornas utställning i
Amsterdam.
Denna årligen återkommande
konferens, som samlar parlamentariker från
olika delar av världen till en veckas
arbete och överläggningar om
mellan-folkliga frågor och folkrättsliga
spörsmål, sammanträdde i Haag den 2—5
sistlidna september månad. Till dessa
konferenser inbjudas alltid de
delegerade riksdagsmännens damer att
medfölja och de av dem, som begagna sig
därav, komma då i beröring med
kvinnor från vitt skilda håll, vilket ju
alltid är av stort intresse, oeh
varigenom både intressanta och värdefulla
förbindelser knytas. Deltagandet i
konferensen var denna gång mycket
stort, och det var ju ej att undra på,
att många ville begagna tillfället att
särskilt i år få besöka Holland, detta
lilla egendomliga land, över vilket det
hela detta år vilar en stämning av
glädje och fest. De fira ju i Holland
sin 100-åriga oavhängighet och med den
frihetskänsla, som är holländaren egen,
kan man förstå att minnet av det
nationella frihetsåret skall bli firat med
ståt och pomp. Intet, tror jag, har
heller blivit sparat för att visa, huru
landet under dessa hundra år, 1813—1913,
förkovrat oeh utvecklat sig. — Vad
som även bidragit till den starka
feststämning man erfor, synnerligast i
Haag, var invigningen av det ståtliga
fredspalatset, vars både byggning och
omgivning voro ovanligt vackra och
smakfulla. —
För övrigt äro ju över hela Holland
Bergman-ÖsteFbergsha samhillshupserna.
Den sista av de för sommaren
planerade s. k. månadskurserna i
samhällskunskap tog sin början den 14
sept. i Stockholms län. Ledare för
kursen är fröken Annie Weibull, och hon
höll den första föreläsningen i Rönninge
med folkpensioneringslagen till ämne.
Därifrån fortsattes kursen till Tumba,
Grödinge, Vaxholm, Östhammar,
Norrtälje m. fl. platser. Intresset har över
allt varit stort och åhörareantalet
tillfredsställande. Med hela kursen bli
väl ett 10-tal platser besökta, och på
varje plats hållas tre föreläsningar.
Man får hoppas att intresset för
samhällskunskap må väckas bland
kvinnorna i Stockholms län och att det må
bliva ett gott resultat av denna kurs.
I Bohuslän hållas f. n.
samhällskur-ser under ledning av jur. kand. fröken
Eva Andén. Kurserna där togo sin
början den 15 sept. och pågå till den
30 okt. samt omfatta följande orter:
Krokstrand, Strömstad, Gräbbestad,
Hamburgsund, SmÖgen, Lysekil.
Mun-kedal, Ljungskile, Mölndal, Marstrand
och Tyft (Hoga).
Kvinnor i pensionsnämnderna.
I Hjo: ordinarie fru Gerda Bodén
och fröken Lisa Gustafsson;
suppleanter fru Britta Hartvig och fröken
Lydia Falk.
I Hvetlanda: ordinarie fru Cecilia
Gränström och fröken Anna
Johansson.
I Jönköping: ordinarie fruarna A.
Littman och H. Lundberg; suppleanter
fröknarna E. Wigh, S. Sandwall och A.
Sjöstrand.
I Köping: ordinarie fru Emelie
Johansson; suppleant fröken Amelie
Salén.
I Mariestad: ordinarie fröknarna B.
Lauhrén och M. Lindblad; suppleant
fru E. Peterson, f. Warfvinge.
I Strömstad: ordinarie fröken
Jeanette Andersson, suppleant fru
Amanda Hauge.
anordnade utställningar, icke mindre
än 30 stycken i 24 olika städer,
omfattande industri, handel, skeppsbyggeri,
jordbruk, sjöfart, vetenskap och konst
m. m. Så är i Haag förlagd lantbruks-,
sport- och turistutställning, i Gouda
porslins- och fajansutställning, i
Arn-hem och Groningen modern konst, i
Hertogenbosch religiös konst m. fl.,
vilket allt blir för långt att räkna upp.
Amsterdam har icke mindre än fyra
utställningar, de två största av dem
äro sjöfartsutställningen och den stora
kvinnoutställningen ”De Vrouw 1813—
1913”, som på ett storartat sätt
framvisar utvecklingen av kvinnans arbete
och verksamhet under det gångna
seklet. —
För att bereda trevnad och nöje åt
de damer, som medföljde till
Interpar-lamentariska unionens konferens, fanns
en särskild damkommitté, som bl. a.
ordnat en utflykt till
kvinnoutställningen i Amsterdam.
Naturligtvis var det med nöje jag
slöt mig till det närmare 100-tal damer,
som med extratåg foro till Amsterdam
den 4 september. Vi möttes där av en
näpen trupp girlscouter, som visade
vägen till de utanför väntande
abonnerade spårvagnarna. Genom staden
foro vi så ut till utställningen, där vi
mottogos av utställningskommittén
med sin ståtliga ordförande, d:r Mia
Boissevain, som med några vänliga
ord hälsade oss välkomna i den vackra
utställningshalléns entré.
Därpå började rundvandringen i
grupper med ledare, som på tyska,
franska och engelska beskrevo de olika
avdelningarna. Vad som genast
fångade ens uppmärksamhet, då man
trädde in i den stora utställningshallen voro
de vackra väggmålningarna med
allegoriska motiv, utförda av en kvinnlig
konstnär madame Midderigh Bokhorst.
En såningsman.
Med anledning av fru Tonnings turné i
Bohuslän skriver märket F. C. (Frigga
Carlberg) i GÖteborgs-Posten:
Få namn äro så välbekanta inom
kvinnornas rösträttsrörelse som Augusta
Tonnings, ordförande i Ronneby F. K. P. R.
Dessutom har det namnet den välsignade
egenskapen att sätta folk i gott humör —
d. v. s. folk som känner henne, som hört
hennes glada, ungdomsfriska skratt,
vittnande om en oförbrännelig humor.
— Motstånd? — säger fru Tonning. —
Inte ha vi något motstånd att tala om?
Huvudparten av människor ha ju i alla
fall både förstånd och hjärtelag. Om en
herre (som nyligen hände) knyter näven i
ansiktet på mig, så finns det hundra som
önska mig lycka till!
Fru Tonning har ägnat hela sommaren
— då de flesta andra vila sig — till
agitation för kvinnornas opinionsyttring.
Vandrat och talat på vägar och stigar i
Uppland, Dalarna och Norrland, över allt med
stor framgång. I går startade fru Tonning,
åtföljd av en ung rösträttsentusiast från
Göteborg, missionsresan till Bohuslän,
> Hennes vackra ögon glittrade, då hon såg
sig omkring i den väl fyllda
järnvägsvagnen.
— Ett bra arbetsfält! — sade de.
Måtte hela Bohuslän visa sig vara ett
sådant — en bättre såningsman kan det
icke få.
Kvinnlig stadsfullmäktig i Säter.
Vid fyllnadsval i Säter har till
stadsfullmäktig valts f. lärarinnan fröken
Elga Andersson. Fröken A. är vald av
högergruppen och innehar förut flera
kommunala förtroendeuppdrag.
Bjälbostenen
det av Östergötlands kvinnor resta
minnesmärket åt Birger Jarl, avtäcktes den 15
sept. i närvaro av omkring 10,000 personer.
Högtidstalet hölls av prins Carl, som bl. a.
redogjorde för Birger Jarls lagstiftning och
särskilt framhöll vad han gjort för
förbättrandet av den svenska kvinnans ställning.
Från hallen kom man in i en stor
sal, där all möjlig statistik över
kvinnornas arbete och verksamhet var
samlad, och fastän siffror äro torra och
tråkiga, gåvo de dock ett ganska starkt
intryck. —
Bl, a. framträdde utvecklingen av
kvinnornas sociala verksamhet inom
olika områden på ett utmärkt sätt
genom en grafisk framställning,
representerande en cirkel, vars centrum
angav året 1813 och periferi 1913.
Radien utpekade på så sätt århundradets
utveckling och man kunde på den
avläsa det resultat som uppnåtts. Kring
cirkelns medelpunkt funnos endast
obetydliga antydningar om kvinnornas
sociala arbete — men ju längre man
följde radien, ju mer hopade sig data
om utvecklingen av kvinnornas sociala
arbete och om nya vinster på deras
verksamhetsojnråde.
Att på några korta timmar få en
ingående kännedom om utställningens
alla detaljer och dess teknik var ju
rent omöjligt, men totalintrycket, som
man alltid erfar, då man efteråt samlar
sina tankar var, att här var verkligen
något storartat åstadkommet, något
som säkert kommer att bliva
fruktbringande.
Vad som på mig gjorde ett så starkt
intryck, var att se allt detta
kvinnoarbete sammanfört och koncentrerat
till ett åskådligt helt, och man kan icke
annat än hoppas, att det skall kunna
ge en ny och bättre uppfattning om
värdet av kvinnans arbete i hem och
samhälle.
Där fanns ju samlat och
åskådliggjort med både siffror, levande
material och arbetsresultat allt möjligt
kvinnligt förvärvsarbete från
hemar-beterskans, som för en ringa penning
rensar räkor och tobaksblad m. m. till
den allra nyaste konstriktningen — ku-
jSex minnesregler
Hr F. K. F, B:s medlemmar.
1. Anmäl Er på närmaste
röst-rättsbyrå för deltagande i
namninsamlingsarbetet inom Ert distrikt — det
är mycket lättare att få namn än att
få namninsamlare.
2. Gå Bldritj ut utan en
opi-nionslista —*■ Ni kan träffa många
kvinnor som ännu icke varit i
tillfälle att skriva på.
3. Glöm icke Bilagan till
opi-nionslistorna — det är många som
vilja gå in i rösträttsföreningen, som
icke veta vart de skola vända sig, och
många vilja prenumerera på Rösträtt
för Kvinnor för att ytterligare sätta
sig in i och följa med rösträttsfrågan.
4. Använd L. K. P. R:s brevkort
och agitationsmärken — det gör
propaganda för rösträttssaken och bringar
pengar i L. K. P. R:s kassa.
5. Bär rösträttsmärket — det
stärker samhörighetskänslan och ger
anledning till mången värdefull
bekantskap.
6. Ställ all den tid och alla de
krafter, som arbetet i hemmet och
för brödförvärvet lämnar övrig, till
rösträttens förfogande — kom ihåg
att vi snart stå inför det stora
avgörandet, och att det nu mer än
någonsin gäller att begagna tiden väl.
bismen, utövad av en kvinnlig
konstnär, och däremellan en mängd olika
grenar av arbete, som kvinnor i våra
dagar sysselsätta sig med i och för sitt
uppehälle.
Vid sidan av detta framträdde även
mycket starkt representerat allt socialt
arbete, organiserat, utvecklat och lett
av kvinnor.
I synnerhet var verksamheten bland
kvinnor och barn rikhaltigt
åskådliggjord, särskilt alla de framsteg som
gjorts, och genom en jämförelse
mellan förr och nu framträdde ju
vinsterna på ett mycket fördelaktigt sätt.
Man fick ett så mäktigt intryck av
huru de sociala missförhållandena äro
sig så sorgligt lika Överallt och huru
fattigdom, alkoholism, tuberkulos och
de därmed förenade verkningarna för
kvinnor och barn äro ett
internationellt ont, däri alla olika länders
kvinnor kunna enas i gemensamt arbete
mot missförhållandena.
Att en enande tanke varit ledande
vid utställningens organisation fick
man bevis på, genom att se huru en
mängd kvinnoföreningar med vitt
skilda syften där voro representerade. Man
såg där sida vid sida både religiösa,
katolska och protestantiska, ekonomiska,
sociala, politiska och pedagogiska m. fl.
föreningar samlade i systerlig endräkt
och frid, var och en på bästa sätt
framvisande med statistiskt och åskådligt
material sin förenings syfte,
verksamhet och resultat.
Det var bl. a. for en rÖsträttskvinna
roligt att komma in i den stora, vackra
salen, där allt vad som angick
röst-rättsarbetet världen runt var samlat
ochdärjagju även igenkände material
från vårt lands rosträttsarbete. Man
fick en ganska bra Överblick av
röst-rättsarbetets utveckling under de
senaste årtiondena, från de första agita-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
