Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. A. Svensson
11 STORGATAN 11
Stockholm
Största urval
SYBEHÖR, MODEVAKOK
GARNERINGSARTIKbAR.
Order till landsorten mot efterkraf.
Lille Pelle har fått en bror.
Säffle den 10 nov. 1913.
Karin och Pelle Janson.
ENERGON
förordas av läkare såsom ett
kraftigt näringspreparat, verksamt styrkande vid allmän svaghet, blodbrist,
sömnlöshet, rubbningar i nervsystemet och under rekonvalescens.
Tillverkas av A.-B. PHARMACIA, Stockholm.
Kontrollant: Professor Fil. D:r K. A. Vesterberg.
Kvinnorösträtten i praktiken.
WOMAN SUFFRAGE IN PRACTICE 1913.
The International Woman Suffrage
Al-liance. XV och 158 sidor. Pris kr. 1: 50.
Vid den Internationella
kvinnoröst-rättsalliansens kongress i Stockholm
1911 beslöts att utgiva en bok, som
skulle visa hur långt kvinnorösträtten
hunnit i skilda länder. Uppdraget har
utförts av en kommitté bestående av
Frau Marie Stritt (för de
skandinaviska oeh tysktalande länderna samt
Nederländerna, Portugal och Ungern)
advokaten Maria Verone (för övriga
romanska länder samt Ryssland och
Balkan staterna) och miss Chrystal
Macmillan (för Schweiz, de
engelsktalande länderna och övriga
utomeuropeiska länder). Boken, som var färdig
till kongressen i Budapest har utgivits
i en engelsk, en fransk och en tysk
upplaga for att kunna bli tillgänglig
för så många som möjligt.
Mrs Chapman Catt har försett den
med ett förord, däri hon påpekar att
frågan om kvinnans rösträtt nu
övergått från det teoretiska till det
empiriska stadiet. En intelligent tvivlare
frågar icke längre, vad skall hända,
utan vad har hänt, när kvinnor rosta,
och det är för att tjäna dem till
ledning som önska upplysning härom,
som denna bok är skriven.
Författarinnorna ha bemödat sig om
att få så exakta uppgifter som möjligt,
men då officiella siffror icke alltid
direkt stått till deras förfogande, ha de
vänt sig till rösträttsföreningarna i de
skilda länderna och bett dem stå till
tjänst med upplysningar. Sedan ha de
själva skrivit var sin del, men efter
samma redaktionella plan. Boken har
härigenom blivit synnerligen
överskådlig. Naturligtvis förekommer det trots
allt ett och annat korrekturfel på
namn eller t. o. m. någon gång en
missuppfattning i statsrättsligt eller
annat avseende, såsom t. ex. när
Odels-tinget och Lagtinget i Norge anges
som under- och överhus, eller när det
säges om Konstitutionsutskottet i
Sverige, att det år 1911 ieke tillät
behandlingen av rösträttsmotionerna, därför
att utredningen icke var färdig, i
stället för att det avstyrkte förslagen. Det
är naturligtvis alltid svårt att få en
klar inblick i andra nationers politiska
och statsrättsliga förhållanden och få
PRÖVA
Kronans lastpulver
från
å.B. Tekn, Fabriken KRONAN
i Karlstad.
Burkar å 25 öre. Överlägsen kvalité.
Begär det genom Er vanliga leverantör, men
godkänn intet annat.
fullt exakta uttryck för dem på
främmande språk. Men i det stora hela
präglas arbetet av stor
samvetsgrann-het.
Redogörelsen börjar med Australien,
som ju rättvist är då denna världsdel
hunnit längst i kvinnorösträttsligt
avseende. För varje land anges först
befolkningssiffrorna, så de rösträtts- och
valbarhetsrättigheter som kvinnorna
ha jämte året, då de beviljades,
därefter de kvalifikationer, som fordras för
deras utövande, deltagande i
röstningen, rösträttsrörelsens historia, den
lagstiftning som anses vara en följd
av kvinnorösträtten, samt slutligen de
övriga erfarenheter man haft av den,
varvid anföras yttranden härom av
officiell karaktär eller av framstående
män. I Nya Zeeland ha kvinnorna haft
politisk rösträtt sedan 1893, och ehuru
de ej äro valbara anses deras
inflytande ha betytt mycket för den
omfattande sociala lagstiftning, som sedan den
tiden ägt rum.
Till det federativa parlamentet i
Australiens Förenta stater ha
kvinnorna haft rösträtt och valbarhet sedan
1902, till parlamenten i de sex staterna
ha kvinnorna rösträtt, men äro
valbara endast i Syd-Australien och
Queensland. Deltagandet i valen å
kvinnornas sida är i allmänhet nära nog lika
stort som å männens. Såväl
parlamentet som senaten ha givit offentligt
uttryck åt sin åsikt om den
lyckliga inverkan som kvinnorösträtten i
Australien haft på både hem och stat.
Senatens uttalande telegraferades som
bekant till Englands premiärminister
år 1910.
Tämligen likartade äro
erfarenheterna från dem av Amerikas Förenta
stater, som givit kvinnorna rösträtt. Först
kommer Wyoming, som har äran av
att vara den första stat i världen som
givit kvinnorna medborgarrätt, och
där kvinnor också blivit valda till
parlamentet. Wyoming hade genomfört
kvinnorösträtten redan år 1869 som
territorium, oeh det gjordes åtskilliga
ansträngningar från förbundsregeringens
sida att få bort denna bestämmelse,
när Wyoming skulle bli stat 1889, men
dess resoluta förklaring: Vi vilja
hundra gånger hellre stå utom unionen än
komma in utan kvinnorösträtten,
räddade denna.
Wyomings exempel efterföljdes av
Colorado 1893, av Idaho 1896 och av
Utah 1896 (som stat). Sedan blev det
ett långt uppehåll, men de sista åren
visa dess större framgångar för
kvinnorösträtten, i det att politisk rösträtt
gavs åt kvinnorna i Washington 1910,
Kalifornien 1911, Arizona, Kansas och
Oregon 1912, samt i territoriet Alaska
1913. (Illinois har tillkommit sedan
boken skrevs).
Redogörelsen för Europa börjar med
Finland, där kvinnorna fingo rösträtt
och valbarhet 1906 och Norge där de
fingo detta följande år. Sedan följer
berättelsen om Sverige, Danmark och
Island. Då dessa länders
rösträttshistoria redan torde vara tämligen
bekant för tidningens läsare, kan jag här
förbigå den.
Hr Lindman torde nu vinna
världs-berömmelse genom sitt i Andra
kammaren gjorda uttalanden, att han
inte kunde lägga fram någon
proposition i frågan, förrän han låtit utreda
kvinnorösträttens inverkan på
nativiteten och äktenskapsfrekvensen, ty
detta finnes anfört i historiken över
Sverige.
Sedan kommer historien om
Stor-brittanniens långa kamp för
kvinnorösträtten med uppgifter om en
oändlig rad av petitioner, resolutioner och
motioner i frågan samt om föreningar
som verka för detta mål, vilket dock
ännu ej uppnåtts. Emellertid ha
kvinnorna där en på vissa kvalifikationer
vilande kommunal rösträtt, samt
både rösträtt och valbarhet till
fattig-vårdsstyrelser, skolstyrelser och i
Skottland även till kyrkoråd.
Från de övriga länderna ha vi mer
historia om arbetet för rösträtten än
några vunna resultat. I Tyskland
förekommer dock även för kvinnor en
viss på egendomen grundad
kommunal rösträtt, vilket kvinnorna dock i
regel blott få utöva genom manligt
ombud. Detsamma är fallet i Österrike,
där ogifta kvinnor dock kunna få
rösta själva, medan de gifta endast få
rösta genom sina män. I
Nederländerna, Schweiz, Frankrike, Belgien,
Italien, Spanien och Portugal ha
kvinnorna ännu varken kommunal eller
politisk rösträtt, däremot förekommer på
sina håll rösträtt i kyrkliga ärenden
i protestantiska församlingar samt till
skolråd, handelskammare,
försäkringskassor och dylikt.
I Ryssland kunna kvinnor utöva
kommunal rösträtt och även rösträtt
till duman genom sina manliga
släktingar. De mera frisinnade partierna
sägas i allmänhet vara benägna att vid
den utsträckning av rösträtten de
arbeta för ta kvinnorna med.
Trots en synnerligen energisk
kampanj ha icke heller kvinnorna i
Ungern ännu gjort några större vinster
i fråga om kvinnorösträtten, men
frågan är dock synnerligen aktuell där
och opinionen är ej alltför pessimistisk.
Sedan gammalt ha ogifta kvinnor en
på skattebetalning vilande kommunal
rösträtt, som dock måste utövas genom
ombud.
I Serbien och Rumänien är
rösträttsrörelsen i gång medan några
underrättelser i den vägen ej kunnat fås för
Turkiet, Montenegro och Grekland.
Från Asien rapporteras att i Birma
ha kvinnorna, som där äro ekonomiskt
självständiga, kommunal rösträtt,
vilken de också utöva, detsamma äger rum
på en del andra platser i Indien t. ex.
Bombay. På Java deltaga kvinnorna i
val av bydomare. I Kina togo
kvinnorna en livlig del i befrielsekriget och
fingo också vara med om några av de
/‘‘X
/47%i
■ » •
■ Västerlånggatan ■
■ (f. d. Barnängens lokal). ■
1 ASTRID SÖDERQDIST j.
JJJ KAPPAFFÄR 11]
1 Klass Damskrädderi.
99^ Välsorterat lager av:
Engelska Ulstrar, Kostymer, Plysch o. Astrakan,
Frukappor, Aftonkappor, Backflschkappor etc.
Dräkttyger Kr. 0:75 met.
tjock, kraftig vara, 70 cm, bredd, modärna färger, även
passande till kjolar och barnkläder, Satinflaneller, nya,
eleganta mönster 70 cm. bredå 0.65 met. 100-tala andra
artiklar extra billigt.
Otto Oskarson, Klara N. Kyrkog. 22, 2 tr.p Stockholm.
förberedande folkförsamlingarnas
möten.
I Sydafrikanska unionen ha
kvinnorna i allmänhet rösträtt, men ej
valbarhet till stadsfullmäktige på samma
villkor som för män (beroende av
inkomst), och rösträtt och valbarhet till
skolråd, däremot ej rösträtt varken till
de enskilda staternas eller till unionens
parlament.
En sammanfattning i bokens
företal påpekar att kvinnorna redan
vunnit
rösträtt till stadsfullmäktige i 39
stater eller länder (11 under detta
århundrade) bland vilka 32 äro
engelsktalande, 5 skandinaviska och B asiatiska;
valbarhet till stadsfullmäktige i 18
(13 under detta århundrade), av vilka
14 äro engelsk talande och 4
skandinaviska;
politisk rösträtt i 19 (12 under detta
århundrade) av vilka 17 äro
engelsktalande och 2 skandinaviska samt
politisk valbarhet i 13 (8 under
detta århundrade), av vilka 11 äro
engelsktalande och 2 skandinaviska.
(Finland räknas här till de
skandinaviska länderna).
Denna bok om kvinnornas
rösträttsrörelse och dess redan vunna resultat
är synnerligen läsvärd, inte minst för
våra motståndare. De kunna säga, det
är sant, att sociala lagar, liknande dem
som införts i kvinnorösträttens
länder, också ha antagits eller äro under
behandling i andra länder, men det
kan inte nekas att man märker, vilken
fart det kommer i allt detta
lagstiftningsarbete, när kvinnorna komma
med i jämförelse med vad som sker på
andra håll. Och när man här läser om
så många vunna segrar och ser hur
rörelsen brett ut sig till alla
världsdelar t. o. m. till Asien, så erinrar man
sig med en viss förundran några
yttranden av lärda män i vår riksdag,
som där demonstrerat sin historiska
skarpblick genom att påstå att
kvinno-rÖsträttsrÖrelsen nått sin kulmen och
är stadd på återgång.
Gulli Petrini.
Åternppståndna föreningar.
Det är alltid glädjande att kunna
meddela bildandet av nya F. K. P. R„
vilket visar att rÖsträttsintresset väckts
till liv på olika platser. Men icke
mindre — snarare mera —
tillfredsställande är det, då på platser, där
rÖsträttsintresset en gång väckts, men ej
tillräckligt starkt för att hålla liv i
en förening, en ny förening bildas i
den avsomnades ställe. Tre sådana
glädjande tilldragelser ha nu inträffat
inom en helt kort tid, i det att fru
Ella Billing genom sina väckande
föredrag lyckats få till stånd nya F. K.
P. R. i Västervik, Lidköping och
Mjölby. Av allt att döma tycks det som
om dessa föreningar skulle ha
förutsättningar att bli vid liv och utvecklas.
” Ja, må de leva” — men inte i hundrade
år. E. B—n.
Östermalms Sjuk-, Vilo- & Förlossningshem
12 Floragatan ’STOCKHOLM, 2, 3 o* 4- (hiss). Telefoner: jRiks 9012. AUm. 12 50.
Läget lör sjuk-, vilo- oeh förlossningshemmet är tyst och ostört. Soliga rum. All nutida komfort. Operationsrum. Badrum, med fullst. elektr. ljusbad, med eller utan massage, även för andra än hemmets patienter.
De strängaste fördringar pä hygien uppfyllda. Telefoner i varje våning. Gott dietiskt bord. Fritt val av läkare och ackuschörska.
Ref.: D.r E. O. HULTGREN, D:r ARTHUR FURSTEN BERG, Dr ARNOLD JOSEFSON. Föreståndarinna HILMA FRED LUND, f. d. föreståndarinna vid Stockholm» sjukhem, Skum o. vid Drottninghuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
