Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Österns uppvaknande.
Jlv "Ellen Wester.
egenvilligt och utan orsak undandragit
eig sammanlevnaden i två år oeh icke
sedermera upptagit den, dels då ena
maken försvunnit, och man ej vet att
han inom de sista tre åren varit vid
liv. Vidare kan i fall av tvegifte
maken i första giftet begära skilsmässa
inom 6 mån. från det han fick
kunskap om den nya vigseln; samma
regel gäller vid äktenskapsbrott eller
annan straffbar otukt, samt då make, som
lider av könssjukdom i smittosamt
skede, med vetskap eller misstanke
därom genom könsumgänge utsatt
andra maken för fara att bli smittad;
vidare vid stämplande mot den andres
liv eller grov misshandel av andra
maken eller barnen. Föreligger brott
av den ena maken har den andre
ovillkorlig rätt till skillnad, ifall brottet
belagts med straffarbete i tre år eller
svårare straff; vid lägre straffsatser,
dock ej under straffarbete i 6 mån.
eller fängelse eller tvångsarbete i ett år,
äger rätten pröva, huruvida med
hänsyn till vad den dömde låtit komma
sig till last (alltså brottets art) och
Övriga omständigheter skillnad må ske.
De ”övriga omständigheterna” syfta i
första hand på den skillnadssökande
makens eget förhållande; ifall han
varit delaktig i brottet eller samtyckt
därtill, stadgar paragrafen
uttryckligen, att skillnad ej får beviljas; men
detsamma gäller även, då
vederbörande själv gjort sig skyldig till analoga
brott, och rätten sålunda finner, att
makarna kunna vara ungefär lika goda
kålsupare.
Åven vid missbruk av rusdrycker
kan omedelbar äktenskapsskillnad
beviljas, där rätten finner äktenskapets
snara upplösning vara av synnerliga
skäl påkallad; eljest är här separation
den vanliga regeln. Vid sinnessjukdom
som varat minst tre år, och där ej
skälig förhoppning finnes om den sjukes
varaktiga återställande till hälsan har
andre maken rätt till
äktenskapsskillnad.
Samtliga dessa bestämmelser
förefalla mycket tillfredsställande;
möjligen kan det förefalla stötande, att
gränserna i 11 där det gäller begångna
brott, uteslutande dragits enligt
straffsatserna, utan avseende på brottets
art; men vid alla de fall där man kan
tycka, att själva brottets art borde
berättiga till skilsmässa, väl
huvudsakligen vid misshandel och
sedlighetsbrott, ha de brottsliga handlingarna
såsom sådana upptagits som
skillnads-grunder, utan avseende på, om brottet
kommer att straffas eller icke.
(Forts.)
Rättelse: Under stycket om
Åktenskaps-hinder i n:r 22 står på l:sta spalten 16:e
raden nedifrån: den villkorliga
skyddsåldern, skall vara den ovillkorliga
skyddsåldern.
Kvinnorna vinna inträde
i hovrätten.
En efter annan ha de skrankor
fallit, som hindrat kvinnornas
rörelsefrihet utåt och anvisat dem hemmet som
deras enda och naturliga
verksamhetsområde. Just i dagarna är ännu en
landvinning att anteckna, vilket skall
glädja var och en, som arbetat på att
vidga gränserna för kvinnornas
verksamhet. Sverige har nämligen fått sin
första kvinnliga hovrättsnotarie.
Fröken Märta Björnbom är redan
landets första kvinnliga advokat, sedan
hon i våras efter avlagd juris
kandidatexamen handlagt sitt första mål. Nu
har hon, i likhet med sina manliga
kolleger, anhållit att bli inskriven i Svea
hovrätt oeh även fått denna anhållan
beviljad. Härmed äger hon rätt att
göra notarietjänst, d. v. s. att bevista
sessionerna i hovrätten oeh därvid
tjänstgöra vid protokollet.
”Aldrig i mitt liv har jag så
längtat efter visdom och makt att hjälpa
mina systrar som här ute”, skrev mrs
Chapman Catt under sin resa världen
runt i november 1912 till Woman’s
J ournal.
Många ha kanske läst såväl mrs
Chapman Catts utförliga,
underhållande resebrev som de redogörelser
hon under resans gång avlät till Jus
Suffragii, men till dem som icke gjort
det, och för sakens skull, lämnas här en
kondenserad berättelse om något av
det som Internationella alliansens
ordförande erfor då hon reste ut för att
spana efter och spåra kvinnorörelsens
frammarsch i världen; en berättelse,
som givetvis måste bli för mycket
förkortad och för mycket hopträngd för
att ge annat än en fläkt av aning om
groendet och växandet av den rörelse,
som bär världsutvecklingen, och som
den skapande och uppehållande
makten alstrat.
Färden gick genom fyra av världens
fem delar, — i den femte knytes
röst-rättsintresset huvudsakligen till Norra
Amerikas Förenta stater, dit mrs
Chapman Catt ju ej behövde göra
någon upptäcktsresa — och av dessa
fyra var Asien den okända kvantiteten
och dock den som på sätt och vis gav
det rikaste utbytet Hon vet ju och
kan bedöma bättre än någon annan,
vad som försiggår i Europa. I
Australien, den yngsta världsdelen, äro
kvinnorna fria, i Afrika kommer det i
Egypten, där en egyptisk prinsessa är
fe-minist och skrivit en avhandling för
att bevisa, att Koran icke talar emot
frihet för kvinnor, att ”dröja länge,
innan frågan om kvinnans rättigheter
blir en fråga om kvinnlig rösträtt”,
och i de stater, som bilda det
Sydafrikanska statsförbundet ha de vita
kvinnorna slutit sig tillsammans till en
nationell förening för att söka ernå
politiska rättigheter.
Men i Asien ha kvinnor nyss
vaknat till insikt om att även de höra till
mänskligheten, och mrs Chapman Catt
sade därom i sitt stora tal i
Budapest i juni d. å.: ”Huvudsaken är att
det finnes en kvinnorörelse i Asien.
Visserligen i gryende, oorganiserat
stadium. Men så var det i
Vesterlan-det för hundra år sen.
Okunnigheten, liknöjdheten och
hopplösheten hos massan av Asiens kvinnor
är fruktansvärd; men på mången höjd
flammar reformens vakeld, som aldrig
skall släckas.”
Om Java, vars ”infödda kvinnor ha
samma lilla politiska makt som
männen”, talade hon icke där, hon hade
utförligt behandlat de inföddas
förhållanden på Java i brev till Jus Suffragii
i september 1912, de vita kvinnorna stå
under holländska lagar och i Holland
har ingen kvinna* medborgerliga,
politiska rättigheter, fastän en kvinna
utövar konungamakten.
I Birma finnas Indiens mest fria
kvinnor. ”Man och kvinna ha politiskt
taget lika rättigheter.” Detta
bestyrkes av alla resande och mrs Chapman
Catt härleder förhållandet till dels
från ”matriarkatet, som en gång var
gemensamt för hela den malajiska
rasen”. Och matriarkatet, med lika
ensidig feminin makt som under
patriarkatet den maskulina, kan naturligtvis
varken gillas eller förordas av någon
person med omdöme eller väl avvägt
sunt förnuft, och måste ovillkorligen
leda till den ”männens rörelse”, som
uppstått flerstädes i de javanska
bysamhällena.
Mrs Chapman Catt talade också om
Indien, det stora, rika, hemlighetsfulla
folkmyllrande landet, där kvinnorna
lidit så oändligt i Zenanas, bakom
Pur-da/m-förhänget, som bruket att
avskilja kvinnor av de högre kasterna
kallas. Detta bruk, såväl som alla de
varigenom Orientens kvinnor kuvats,
stängts inne och hållits nere, ha i sig
ett religiöst element och ha ”enligt
folktron berott på gudarnas
befallningar”, liksom det helt säkert var många
som trodde, att Gud, genom Paulus
befallde kvinnorna att ”tiga i
församlingen” och därigenom absolut och for
all tid förbjöd dem att tala med i
männens rådslag.
Mrs Chapman Catt menar härom,
att det säkraste och sundaste tecken
på en bättre tid för kvinnor är att de
stora religionernas förnämsta
uttolkare börja att förklara, att de
österländska kvinnornas förtryck och avskildhet
icke ingå i deras lärosatser.
De unga, livskraftiga sekterna inom
de gamla religionerna öva också sitt
stora, väckande inflytande. Ortodoxa
hindugossar i Benares, som fått lära
sig att kvinnornas frihet var förenlig
med deras urgamla filosofi, undervisa
självmant flickorna av sina kaster. I
Bombay funnos jurister, läkare och
humanister, som utan vederlag
undervisade i flickskolor. Kvinnor voro
läkare, journalister och en ung
parser-flicka, miss Sorabji hade avlagt
juridisk examen och av regeringen
erhållit tillåtelse att praktisera som
advokat, något som ännu förmenades
Englands egna kvinnor.
Och sedan mrs Chapman Catt
meddelade detta åt de lyssnande skarorna i
Musikaliska akademien i Budapest,
har den första verkliga F. K. P. R.
bildats i Indien, i staden MussoorL
I Persien hade mrs Chapman Catt
icke varit, och Persien är också ett
bland de 7 konstitutionella länder i
världen, där ingen sammanslutning
för rösträtt för kvinnor finnas. Men
de upplysta kvinnorna i Persien
skickade hälsningstelegram till Budapest,
och mrs Chapman Catt var starkt
medveten om och erkände Bah ais stora
betydelse. Hon betonade hur denna
sekt, ungefär 60 år gammal, tänt
upplysningens fackla i Persien, hur dess
apostlar förföljts och dödats som det
har gått med sanningens apostlar i
världen, och hur särskilt kvinnorna
stimulerats till tro på frihet genom en
av de första Bahais, en kvinna, Kurret
ul Aine. Till en tid arbetade de fria från
det traditionella förtrycket, agiterade
och organiserade och talade till och
med offentligt. ”Frihet för kvinnorna
och självstyrelse för Persien tycktes ej
vara långt borta!”
Hur det gick, veta vi. ”Nu äro
kvinnorna utestängda från politiskt arbete,
deras organiserade grupper äro
skingrade, deras röster, som för några
månader sedan vältaligt höjde sig med
bön om frihet, äro tystade. Död
reaktion råder nu på den plats, där allt
var liv och hopp.” Från Persien
vände talarinnan sig till Kina, därifrån
det blodröda sidenbanéret med inskrift
i silverbokstäverr ”Alla, eniga till
sinnes, hjälpa vi varandra”, kom till
Budapest med bud om kvinnornas
sinnelag. Nyligen har det ju där borta
utkämpats strider, som frigjort landet
från Manchudynastiens herravälde och
gjort det till republik, därvid det ,
återstår att se, om ledarna skulle kunna
och vilja mjuka upp all förbenad
konservatism och lära Kina att begagna
■ ■ ■■HHBMBBHIHBHII ■ ■
i HÄLSA I
■ genom sunt förnuft fl
I av JACK LINDBLAD. I
8 Ett naturenligt levnadssätt är enda vägen till I
■ Mlsa och framgång, oeh den vägen står alla B
■ utan kostnad till buds. B
B Pris 3 kr. (clot-b.); 2.25 (häft.) B
H Bokförlaget PURITAS, Stockholm, g
B ■BBMBMBBBBBBBBB ■
Arstakommitténs soaré på
Grand Hotell.
Det var över en representativ och lysande
församling som de elektriska kronorna i
Grands spegelsal, den 20 november, läto
sina ljusknippen spela. I förgrunden
syntes i tvänne fåtöljer kronprinsessan och
prinsessan Ingeborg, och den talrika och
festklädda samlingen av kvinnor från
skilda läger tydde på det intresse som
Årsta-utstallningen väckt till liv.
Det nästan väl rikhaltiga
programmet inleddes med en kor ur ”Dexippos”,
komponerad av fru Alice Tegnér, och sedan
fru Agda Montelius hållit ett kort
häls-ningsanförande, bereddes publiken nöjet att
få höra operans nya stjärna, fröken Karin.
Branzell.
Mendelsohns ”Heimkehr aus der Fremde’r
utfördes förtjänstfullt av en
kammarorke-ster. Sedan släcktes ljuset och på den vita
duken i fonden upprullades bilder från dert
Baltiska utställningen, i vars arkader och
valvgångar fröken Carin Wästberg
tjänstgjorde som ciceron. Först nu fick man en
klar föreställning om hur imponerande
den Baltiska utställningen kommer att ter
sig, och största intresset knöt sig
naturligtvis till Årsta, vars murar komma att
resas på en av utställningens vackraste
platser. Perspektivet över kronprinsessans
rosengata framkallade dämpade utrop av
beundran.
Sedan fru Astrid Gullstrand uppläst en
av henne själv författad dikt, utfördes
plastiska danser av fröken Behles elever,
varvid särskilt den graciösa och vackra
leken till en av Chopins valser slog så an
att den bisserades.
Programmet upptog vidare sång av en
damtrio, av intendenten Elfgren och av en
damkor. Den anslående festen avslutades
med Stenhammars ”Sverige”.
Den ekonomiska behållningen av festen,
bör ha blivit ganska avsevärd.
G. H. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
