Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Solidaritet.
Hon hade suttit på torget ända sen
ungdomen, och elva barn hade hon fostrat till
präktiga och duktiga människor, och alla
ha de tagit upp hederliga yrken i skilda
delar av landet. Det har blivit tomt i det
lilla hemmet med sina många glada och
sorgliga minnen.
Så bildas en F. K. P. R. i staden.
Torgfrun med de klara, goda ögonen och den
vänliga, men bestämda rösten, är en av de
första, som gå med, och lista för
namninsamlingen tar hon ock. Nog skall hon^Eå
den fylld med namn.
En av fruarna i staden Undrar, vad
hon kan ha för intresse av kvinnans
politiska rösträtt, och att hon kan vilja offra tid
och slantar på något sådant, som hon ju inte
kan begripa mycket av. På omvägar
kommer det fram till torgfrun, och det
redbara anletet mulnar och en skugga lägger
sig över de kloka dragen.
”Jag är gammal”, säger hon, ^och hela
mitt långa liv har jag inte fått tänka på
annat än släp och slit för födan åt oss
alla, och kläderna på kroppen och tak över
huvudet. Nu är det över, och alla barnen
reda sig själva, och jag behöver inte träla
så hårt som förr. När de nu kommer och
talar om att kvinnorna skulle kunna få
komma till heders för sitt arbetes skull,
och att de skulle kunna få vara med om
att tänka och ställa för sig och andra i
lagstiftningen och sådant, så känner jag
det riktigt som helg. Och jag vill gärna
göra det lilla jag kan för att hjälpa till.
Och jag tycker, det är så roligt att sitta
hemma och läsa om sånt, som de skriver
om allt detta här. Men tycker nu de fina
fruarna, att det är galet, att en simpel
gammal torgkäring får vara med på det..
”Kommer aldrig i fråga, kära frun”,
säger rösträttskvinnan. ”Långt, långt
därifrån. Här äro vi alla systrar i kärleken
till hem och fosterland. Här finns ingen
klasskillnad, och vi ha lärt oss att bedöma
människovärdet efter annat än mannens
samhällsställning och inkomster.”
”Ja, se, det ä* rätt talat”, nickar den
gamla hedersgumman bifall. ”Det ä’
riktigt.” Och det lyser åter sol över de
ärliga dragen.
Jenny Velander,
De Ma kvinnorna och Fredrika ErEmer.
I dessa dagar, då Stockholm gästas av en
av Finlands i flera riktningar banbrytande
kvinnor, den nyvalda
lantdagsrepresentan-ten fröken Annie Furuhjelm, som mitt i
vintern trotsat Bottenhavets bistra vindar
för att genom ett inlägg även från finskt
håll bidraga till belysningen af Fredrika
Bremers inflytande i norden, kan det ha
sitt intresse att påpeka, att även i Finland
är intresset för Fredrika-Bremer-statyns
resande i vårt land så stor, att man där
insamlat bidrag till den svenska statyn.
Såväl inom Kvinnoförbundet Unionen som
inom Svenska kvinnoförbundet ha soaréer
med föredrag och musik anordnats och
inkomsten av dessa soaréer har tillfallit vår
statyfond.
Fröken Furuhjelms föredrag i Stockholm
kan refereras först i vårt nästa nummer.
sitt liv och sitt arbete i" rösträttens
tjänst, spridande sina tankars goda
utsäde över allt landet, städse glad,
munter och hoppfull. Som ett erkännande
av Augusta Tonnings värdefulla insats
i rösträttsarbetet överlämnade fru
Boheman å landsföreningens vägnar ett
rÖsträttsmärke i guld, varpå ett
rungande, fyrfaldigt leve utbragtes.
Sedan fru Tonning varmt och enkelt
tackat för hyllningen, var den
angenäma festen till ända och
mötesdeltagarna skildes för att åter spridas över
Sveriges bygder, men medförande en
väckelse till fortsatt kamp och en
känsla av fast förtröstan om
rättfärdighetens seger som dessa dagar av
gemensamt tankeutbyte ytterligare
stärkt
Sann ridderlighet.
Den gamla frågan om männens
ridderlighet och kvinnans rösträtt blev åter på en
gång aktuell hos oss genom Ellen Keys
senaste rösträttsföredrag. I denna tidnings
spalter har fru Karin Fjallbäck-Holmgren
i en belysande artikel visat hur litet
kvinnorna, då det gäller ridderlighet, verkligen
ha att förlora. Samma iakttagelse har
gjorts av en engelsk författarinna i
tidningen The Common Cause. Hon skriver:
Det finns tusentals män och kvinnor som
äro motståndare till kvinnans rösträtt
därför att de ärligt och uppriktigt tro, att
kvinnorna behandlas med mera hänsyn nu,
än vad som skulle bli fallet om de finge
rösträtt. De frukta att valrättens
utsträckning även till kvinnorna skulle betyda
ridderlighetens död, och att då kvinnorna
göra anspråk på rättigheter, skola de
förlora sin privilegierade särställning.
De som tänka så äro vanligen de
lyckligt lottade som leva i bekväma, goda hem,
och som varken hava kännedom om livet
eller fantasi tillräckligt för att göra klart
för sig, att ordet ”kvinna” ej endast
betyder de förmögnare klassernas
väluppfostra-de, väl klädda kvinna, som aldrig saknat
livets nödtorlt — utån också den hårt
arbetande kvinnan av folket, som lever utan
förfining och behandlas utan hänsyn.
När en man föreställer sig kvinnan som
en varelse för sig, som han skall arbeta
för,’ beundra och kela med — då tänker
han på sin hustru, sin mor eller sina
systrar, men inte på sin tvätterska som
står lutad Över en ångande balja eller ett
tungt strykjärn för några kronor i
veckan. När en kvinna fruktar att rösträtten
skall ha till följd en minskning av
ridderligheten, tänker hon på sig själv och
sina vänner, men inte på flickor som
arbeta med hemsömnad eller i
porslinsfabrikerna. Den stora mängden av kvinnor på
landet ha ingen fördel av att tillhöi^ det
svagare könet, långt därifrån. De märka
att vid de flesta tillfällen betraktas deras
kön som ett skäl till att behandla dem
sämre, icke bättre, än männen. Ordet
”ridderlighet” har ingen mening i den
industriella världen. De kvinnor som erfara
ridderlighet från männens sida äro få, men
de som behöva rättvisa äro många, och det
är en uppenbar orättvisa att de många
skola behöva lida till fördel för de få.
Verklig ridderlighet är ytterligt
sällsynt och det har aldrig funnits så mycket
därav, att den uppvägt saknaden av
rättigheter. Mannen, som öppnar dörren för
sin hustru, men får sina inkomster av
utarbetade kvinnors arbete, anses hövlig.
Brodern, som bär sin systers paket, men
ingenting gör för att hindra att kvinnorna
i industrien måste bära bördor, som de
inte orka med, anses uppföra sig väl.
Mannen som följer hem en dam sent på
kvällen och utan att uppröras därav Ser gatans
hemska uppvisning av kvinnor som männen
förbruka — han är konventionell. Ingen
av dessa är ridderlig, och att kalla dem så
visar endast hur långt vi äro från att ge
detta ord dess rätta betydelse.
Om männen verkligen hyste aktning för
moderskapet — kunde de då med lugn se
hur änkor med barn mötas av de två
alternativen: arbeta och halvs välta, eller
fattighuset? Verklig ridderlighet skulle giva
kvinnorna varje rättighet som männen nu
äga, och något därutöver; men den
artighet som nu uppträder i dess skepelse är
en mycket underlägsen efterapning, och
den kan långt ifrån uppväga rätten att
välja dem som skola stifta de lagar,
kvinnorna betala till och som de måste lyda.
Vore det endast möjligt att göra klart för
de välbärgade männen och kvinnorna
vilka orättvisor kvinnor lida under, måste de
bli rösträttsvänner. Det är därför att de
förmögnare klasserna leva så omgivna av
trevnad och livets bekvämligheter och se så
föga av nod och orättvisor, som de ofta
Föreningsmeddelandeii.
Härnösands F. K. P. R. firade den 16 dec.
sitt 10-årsjubileum med en anslående fest
å S:t Petrilogen. Festen började med supé,
varunder flera tal höllos. Fröken Hilma
Häggbom redogjorde i ett delvis
versifierat anförande för föreningens verksamhet
under de gångna åren. Föreningen bildades
efter ett föredrag av fru Ann Margret
Holmgren. Dess första ordf. blev fru
Lin-néa Bucht. Föreningens verksamhet har
bestått i anordnandet av föreningsmöten,
diskussioner och föredrag. Vidare talade
fröken Holm för fruarna Bucht och
Kall-stenius, hälsande, dem välkomna åter i
styrelsen, och fru Kall&tenius talade känsligt
och vackert för rösträtten. Efter supén
framfördes fru Frigga Carlbergs dialog
”Samma don”, och en skildring av
Buda-pestkongressen av fröken Holm avslutade
det trevliga samkvämet.
Den 24 nov. 1913 hölls årsmöte.
Styrelsevalet utföll sålunda: ordf. fru Hildegard
Kallstenius, v. ordf. fröken Anna Holm,
sekr. fröken Emma Westerström, v. sekr.
fru Linnéa Bucht, skattm. fröken Anna
Mankell. Suppleanter: fruarna Signe
Sil-jestrand och Maja Hesse. Revisorer:
fröken Dora Hamberg och fru Annie
Appel-grén med fru Gerda Dalin och fröken
Hilma Häggbom som suppleanter. Till
centralstyrelsemedlem valdes fru Linnéa Bucht
med fröken Anna Mankell som suppleant.
Styrelsen för Visby F. K. P. R. har haft
sitt första sammanträde för året.
Styrelsen utgöres av fru Sigrid Herlitz, ordf.,
samt fröken Hermanna Arweson samt
fruarna Majken Klintberg, Fanny Lundberg,
Anna Sjögren, Alma Smitterberg och Clara
Bolin.
Av dessa omvaldes fröken Hermanna
Arweson till kassaförvaltare medan till
sekreterare efter fru Majken Klintberg, som
undanbett sig återval, utsågs fru Clara
Bolin, vilken även omvaldes till pressombud
och vice ordförande. Till biträdande
sekreterare omvaldes fru Alma Smitterberg.
Angående föreningens verksamhet under
1914 enades man om att fortast möjligt få
till stånd tre allmänna
föreningssamman-träden. Det första av dessa — ett
diskussionsmöte — kommer troligen att hållas
första måndagen i nästa måfitid.
Kvinnorösträttens riksdagshistoria i
Sverige 1884—1912
av d:r Gulli Petrini, som influtit i
Rösträtt for Kvinnors l:sta årgång, har nu
utkommit i broschyrform. Pris 50 öre.
Vid rekvisition av minst 10 exemplar
erhålla rösträttsföreningar 20 % rabatt.
Rekvisitioner ställas till
Rösträtt&by-rån, Lästmakaregatan 6,
Vad en F. K. P. R. han åstadkomma.
En basar i Krokstrands F. 3L P. R.,
som hölls mellan jul och nyår, inbragte
den aktningsvärda summan av 1,412 kr.
bry sig så litet om strävandena för
kvinnans rösträtt.
En kvinna satt en gång i ett förmak och
drack te tillsammans med några vänner,
alla liksom hon lyckligt lottade, förmögna
och nöjda med sin värld. Samtalet föll på
den kvinnliga rösträtten. En i sällskapet
sade: ”Jag behöver visst inte rösträtt. Jag
tycker vi ha det bra som vi ha det.”
Kvinnan såg sig omkring och tänkte:
”Ja, vi ha det bra som vi ha det. Vi ha
fullt upp att äta och dricka, tillräckligt
med kläder och fickpengar. Vi ha trevliga
hem och goda män och fäder. Men hur ha
alla de andra det?”
Och hon gick hem och sände av en
anmälan om inträde i rösträttsföreningen. —
Lasare, gack du och gör sammaledes I
A.-B. JOHN V. LÖF&REN & 0:8
Sveriges äldsta, största o. bäst
renommerade specialaffär i
HEMBRYGGERIET,Stockholm ■
Heleneborgsg. 15. A. T. 3164
pr
oj
CD
Rekommenderas som en erkänd god och
närande måltids- och läskedryck.
Finnes på buteljer samt svagdricka på fat.
GÖTEBORGS
CENTRAL - ANTI KVåB I AT
utsänder i dagarna sin 4:de katalog över skönlittera
tur, upptagande en del sällsynta och utsålda böcke
såväl som nya ouppskurna böcker till nedsatt pris.
Sändes gratis på begäran. Tel. 17 94.
OLGA JUNGBECK
Boijes Bazar 2, Göteborg. (Nord. AB. 5980
hösthättsbyhÅn
Lästmakaregatan 61, Stockholm
Allm. tel. 147 29. Rikstel. Norr 600.
öppen vardagar kl. 12—5 e. m.
Måndagar och torsdagar även kl. 7—8 e. m.
L. K. P. R:s CENTRALBYRÅ FÖR NAMNINSAMLINGEN
Lästmakaregatan 6>, Stockholm
öppen vardagar kl. 11 f. m.—4 e. m.
Allm. tel. 147 29. Rikstel. Norr 600.
NAMNINSAMLINGEN I STOCKHOLM
Lästmakaregatan 61H.
Byrån öppen alla vardagar kl. 2—5
och 6—9 e. ni.
Allm. tel. 10133 och 227 08.
Rösträttssamkväm på
Skansen.
Stockholms F. K. P. R. anordnade den 10
januari för centralstyrelsens medelmmar
och sina egna namninsamlare ett
synnerligen trevligt samkväm på Skansens
Hö-ganloft, och framemot 8-tiden rullade bil
efter bil fram på de hårdfrusna vägarna.
Sedan fröken Anna Lindhagen hälsat de
närvarande välkomna, inleddes festen med
uppförandet av Frigga Carlbergs lilla
enaktare ”Samma don”, en dialog mellan en
fin fru och hennes skurmadam, vilket leder
därhän, att den fina frun får ögonen
Öppnade för livets realiteter och kastar
anti-röstr^ttslistan i papperskorgen. Som
lättare gods ovanpå allvaret följde ett mycket
kvickt och lustigt ihopkommet spex: ”Fem
får i en fålla”, författat av Elin
Wäg-ner och präglat av verkligt spex-humör.
Skrattsalvorna rungade genom salen och
den första namninsamlaren, spelad av en
ung kvinnlig journalist, skämde ingalunda
bort sin sak, och hennes muntra kupletter
bisserades. Till slut följde några sånger
för piano, vackert och kän&ligt utförda av
fröken Gerda Frisell. Publiken var
fulltalig och bland de närvarande märktes
representanter för F. K. P. R. från skilda
delar av landet. Supén intogs vid småbord
under animerad stämning.
Kvinnornas utställning pä Baltiska utställningen.
För anordnande av kvinnornas
utställning vid Baltiska utställningen har
framställning gjorts hos K. M:t om ett
statsbidrag å 5,000 kr. Socialstyrelsen har i
infordrat yttrande tillstyrkt denna
framställning.
Namninsamlingen.
Innehavare av rösträttslistor, som
insända dessa direkt till RÖsträttsbyrån i
Stockholm, uppmanas att å varje lista tydligt
utsätta såväl länets som ortens namn.
■ Kungl. Hofleverantör-
_ . . . , Siden-&Ylle-Klädningstyger
Rik*. 4 28 Freisgatan 3, stocuouL a.t.&q*8 franco.
CKEME
......DU......
I4BIM
enastående hudcréme.
Borttager finnar,
fräknar m. m. Gör hyn
ungdomligt skär o. fraiche.
mim punmuEMi
flofleyerantör
21 DROTTNINGGATAN 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
