Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSTRÄTT FOR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göm för oss.
III. ÅRG.
STOCKHOLM, 1 MARS 1914.
N:r 5.
RÖSTRÄTT FÖR KYIBTISOR
utkommer den 1 och 15 i var månad
Redaktör: Ester Brisivtan.
Träffas onsdag och lördag kl. V* 3—V*4.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel. Norr 600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1914 1 krona. Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 1 kr,
75 öre i postanvisning till tidningens
expedition.
Annonspris: 15 öre per millimeterhöj d, större
annonser och årsannonser rabatt.
Annonsavdeln.: Rikstel. 456. Allm. tel. 604.
9 f. m.—7 e, m. ___
Den politiska
situationen och vår fråga.
Den politiska barometern visar
fortfarande på storm. Visserligen är en
ny ministär bildad, men de
partipolitiska vågorna gå alltjämt lika höga.
Vid sitt första möte med riksdagen
tillkännagav den nya statsministern hr
Hammarskjöld, att konungen ämnade
upplösa Andra kammaren och
påbjuda nya val. Statsministern yttrade
vidare: ”Ministärens syfte är att ena
försvarsvänner ur skilda läger kring
denna fråga med undanskjutande tills
vidare av meningsskiljaktigheter i
andra ämnen, vilka i detta sammanhang
måste framstå såsom underordnade.
Dylika meningsskiljaktigheter kunna
ju komma till sin rätt vid höstens
allmänna val.” Det är således tydligt, att
ministären före riksdagsupplösningen
ieke ämnar ta befattning med någon
enda av de reformer, som utlovats
komma till behandling vid denna riksdag,
och att det är dess mening, att man
vid dessa extra val icke heller skall
ta hänsyn till någon annan fråga.
Vi kvinnor stå således inför det
ofrånkomliga faktum, att, just då vi
väntade att en kungl. proposition i
rösträttsfrågan åter skulle framläggas,
och då vi med ett mödosamt
upplysningsarbete i och för vår stora
namninsamling berett oss härpå, vår fråga
skjutes undan — ovisst för hur lång
tid. Det är tyvärr icke något så
ovanligt i den kvinnliga rösträttens
historia, att när kvinnorna begära sin
medborgarrätt, så svaras att först måste
den eller den viktiga frågan lösas, och
sedan blir det kvinnornas tur. När hr
Lindman löste männens rösträttsfråga
var kvinnornas rösträttskrav fullt
berättigat och skulle ”i en nära liggande
framtid bliva verklighet”, men det fick
bara inte då försvåra lösningen av
Politici av alla partier välkomna kvinnornas aktiva hjälp i den
politiska tävlingskampen, De äro glada över kvinnornas bistånd
i organisationsarbetet, vid fullmaktsinsamlingen och andra mindre
intresseväckande detaljer i valarbetet. Det är då lika löjligt att
påstå att kvinnorna sakna politiskt intresse och omdöme som
att förklara att utövandet av rösträtten för egen räkning skulle
inverka skadligt på deras kvinnlighet.
John Morley.
männens rösträttsfråga. Så hette det
då, och hur heter det nu! Att
försvarsfrågan bör lösas snarast möjligt,
därom äro val alla ense, men skall man
därför verkligen vara tvungen att
åsidosätta alla andra frågor*? Vi undra
vilken stor och viktig fråga, som skall
skjutas fram i vår väg härnäst. För
vår del hålla vi fast vid trontalets ord
att ”rättvisans och statsnyttans
förenade synpunkter kräva utsträckning av
den politiska medborgarrätten även till
landets kvinnor.”
#
For de flesta tänkande kvinnor känns
det nog mera än vanligt tungt att vid
de nu stundande Andra kammarvalen
vara nekade att med sin röst få bidraga
till att valen få den utgång, som de
anse med fosterlandets väl förenligt,
aldrig har väl rösträttslösheten känts
mera svår än just i dessa dagar. Dock,
det finnes för kvinnorna en utväg att
även nu, och under ansvar, få uttala sin
politiska mening. I slutet av mars äga
landstingsval rum i hälften av alla
landstingsvalkretsar i landet och vid
dessa äro kvinnorna röstberättigade
om också icke valbara. Då
landstingen, jämte stadsfullmäktige i rikets
fem största städer, välja riksdagsmän
till Första kammaren, äro dessa val av
den allra största politiska betydelse.
Val av Första kammarledamöter äga
rum vart sjätte år i varje landsting. I
tur att i år välja äro landstingen i
Kristianstads, Älvsborgs, Kopparbergs och
Norrbottens län med tillsammans 24
riksdagsmän.
På grund av siila i allmänhet låga
röstetal komma kvinnorna i regel att i
de kommunala valen strida en ojämn
strid. Men stadsfullmäkti^valen ha på
mera än en plats i landet visat, vad
kvinnor genom en fast
sammanhållning och en klok valtaktik kunna
uppnå. Då det för den slutliga lösningen
av kvinnornas rösträttsfråga ju är av
den allra största betydelse hur Första
kammaren under de närmaste åren
rekryteras, är det också av vikt att kvin-
Namninsamlingen avslutad.
Resultatet meddelas först längre fram,
Nu äro de samlade! Från norr och
söder, öster och väster, från städer och
byar, från allfartsvägar och Ödebygder,
Det är ett långt, ringlande kvinnotåg,
som sökt sig upp till Stockholm, först
till den anspråkslösa anhaltstationen
Lästmakaregatan 6, för att därifrån,
när tiden blir, i imponerande mängd
och med värdiga later träda inför
svenska folkets representanter och
säga: ”Sveriges kvinnor kräva sin
rosträtt”. Den dagen borde alla
Stockholms flaggor hissas i topp, och det
borde heta: ”Honnör för Sveriges
röst-rättskrävande kvinnor,” Den äran äro
vi väl värda, eller hur, vi alla, som
vandrat från hus till hus och som
offrat tid och krafti Men varför fråga
— vi veta på förhand svaret: ”För oss
betyder äran mindre än intet. Varken
för äran eller makten hava vi arbetat”
Inga uppmuntrande tillrop utifrån
ha ljudit emot oss och sporrat oss. Den
press, som anser sig företräda
begreppen fosterland, religion, statsnytta,
familjelivets helgd etc. har ur alla dessa
synpunkter bedrivit en verklig
hetsjakt mot oss och vårt arbete. Vid
varje steg ha vi påträffat stackars
vilseledda och lättskrämda varelser — män
och kvinnor — som i våra
rösträttssträ-vanden sett försök att omstörta
samhällets grundvalar, förstora hemlivet,
skaffa socialismen övervikt, tränga
undan männen ur riksdagen och från
taburetterna. De lyckliga resultaten av
kvinnorösträtten i andra länder har
man förvrängt och förvanskat. Intet
medel att hindra och misskreditera
vårt arbete har lämnats o försökt. Det
har således varit ej endast ett
sånings-arbete vi haft att utföra, utan först ett
vida mödosammare: att rycka upp allt
ogräs som såtts ut.
Bakom varje namn står en kvinna,
som antingen genomskådat
motståndarnas bluff eller också anser
rösträtten så viktig, att den överväger de
uppräknade farorna. Men ingen har
handlat i ovetenhet om vikten och
betydelsen.
100-tusenden ha kommit med, men
hur många tusenden ha ej tvingats att
norna få klart för sig, att i det
ögonblick de hålla valsedeln i sin hand, äro
de en ”maktfaktor”, som även
rösträttens motståndare måste räkna med.
stanna hemma, de fingo ej komma
inför det forum, som har avgörandet i
sin hand. De stötte på ett veto redan
innanför hemmets tröskel. — ”Min
hustru skriver ej på”, svarades av herrn
i huset, när vi räckte henne vår lista.
— Stackars ofria kvinnor, i ert hjärta
följa ni kanske vårt tåg, när vi inför
riksdagen förkunna: Sveriges kvinnor
önska rösträtt!
Vårt tåg — i tankarna göra vi ett
litet Överslag- över vad allmänheten
.skulle säga, om vi, liksom bönderna,
arbetarna och studenterna i täta,
oöverskådliga led skulle marscherat fram
genom Stockholms gator för att inför
riksdagen förkunna vad vi önska och
fordra. Man hör de hånfulla
tillmäle-na över de ”svenska suffragetternas’*
upptåg.
Trots den stillsamma, men värdiga
form, i vilken de svenska kvinnorna
komma att träda fram infor Sverige»
riksdag, står deras opinionsyttring ej
tillbaka för någon av senare tiders
anspråksfulla demonstrationer. Vi
komma i ännu större skaror. Hur många vi
äro yppa vi dock ej före vårt
framträdande. Lagen tillerkänner oss intet
annat sätt att uttrycka våra önskningar.
Vi äro dock, även vi, det svenska
folket. Vi äro besjälade av den
varmaste kärlek till det fosterland till var»
medborgare man ej vill räkna oss. Vi
vilja, även vi, bära bördorna och
ansvaret i orosfyllda tider. Skall man
lyssna till vårt kravi
Ett är visst. Mot de senaste
demonstrationernas bakgrund, måste vår
opinionsyttring erhålla förstärkt vikt och
betydelse. Vi ha sett 30,000 bönder
demonstrera sin försvarsvilja. Och
deras opinionsyttring tillmätes på sina
håll större betydelse än deras
representanters utlåtanden i riksdagen.
Kvinnorna ha uppfordrats på håll där
man . skarpast fördömt F. K. P. K:s
namninsamling, på grund av kvinnor»
politiska omogenhet, att teckna sina
namn på försvarslistorna. Och
resultatet av denna namninsamling
hälsades av själva N. D. A. med den
uttalade önskan: ”Måtte ordspråket
besannas, att vad kvinnan vill det vill
Gud!” Män som ha inflytande på sitt
lands öden genom valsedeln nöja sig
ej därmed, utan demonstrera sina
speciella åsikter i dagsfrågorna genom
namnlistor. Det måste bli omöjligt for
dem, som tagit del i och understött
dessa opinionsyttringar att
underskatta kvinnornas väldiga opinionsyttring
för sin rösträtt.
Den är icke utgången ur upphetsad»
partilidelser eller
ögonblicksstämnin-gar, eller tillfälligt tillspetsade
politiska situationer, utan ar en frukt av
århundradens samlade erfarenhet och
lärdomar. Den har haft att kämpa
med svårigheter, okända vid
föregående namninsamlingar. Och den har
ändå kommit till ett resultat, som gör den
till ett vackert uttryck för de svenska
kvinn ornas rösträttsintresse. ”Honnör
för de svenska rösträttskvinnornas
opinionsyttring.”
Damdräkter
tillverkas verkligt förstklassigt under ledniDg av
akademiakt utbildad tillskärare. OBS.! Full garanti.
A.-B. Londoner Herr- & Damskrädderi-Etabl.
37 Drottninggatan, 1 tr.
A. X. 22519. R. T. 6718. (A. F. 1629).
Svaluddens Pensionat
rekommenderas
R. T. Ulriksdal 17. A. T. Ulriksdal 85.
Fostadr. Järva. Vördsamt Elin Johansson.
Frågobxjrån Kronan
Amanuensen G. Mothandtr
Måstersamuelsgatan TI, Stockholm. 10—4.
LAGERSONS
SKOTOAGASIN
dakobsgatan 18 - Predsgatan 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
