- Project Runeberg -  Rösträtt för Kvinnor / III Årg. 1914 /
5:2

(1912-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Inbjudan till nordiskt kvinnomöte i Köpenhamn.

/47\
■■■■■■■■■ ■ *

Landsföreningen för kvinnan»
politiska rösträtt har »mottagit inbjudan
från Dansk Kvindesamfund att
deltaga i ett nordiskt kvinnomöte i
Köpenhamn den 10 och 11 juni. Mötet
anordnas i samband med Dansk
Kvinde-samfunds årsmöte, dit omkring 300
deltagare från hela Danmark väntas.

I inbjudan heter det: ”Då
genomförandet av en gemensam
skandinavisk lagstiftning på familjerättens
område är förestående, har Dansk
Kvindesamfund ansett önskvärt att av
denna anledning samla representanter
för nordens kvinnor till överläggning
om denna sak. De olika ländernas
kommissioner ha ju redan haft
blic-kén öppen for nödvändigheten av att
höra kvinnornas mening och ha
därför hänvänt sig till enskilda kvinnor,
och bett dem uttala sig om en speciell
del av familjerätten. Dansk
Kvindesamfund åsyftar nu med det omtalade
mötet att giva ett större antal
kvinnor tillfälle att utala sig, innan
avgörande beslut fattas i dessa frågor, vilka
i så hög grad beröra kvinnornas
livsintressen.”

Snapshots från riksdagsläktaren.

Det är den 12 februari. Andra
kammarens plenisal företer en livlig anblick, icke
en plats ledig, icke en fotsbredd ståplats i
gångar och på läktare. Luften är laddad
som av elektricitet. Statsministern skall
tala. Inför den kammare, på vara
majoritet den Staaffska ministären är grundad,
skall en redogörelse lämnas för de
underhandlingar mellan konungen och
ministären, som lett till den senares avgång.

Med spänd uppmärksamhet följes den
detaljerade redogörelsen. Statsrådet hade icke
gått brådstörtat tillväga, hette det. Det
hade tvärtom sökt begränsa de
förusättnin-gar, under vilka det ansåge sig kunna
kvar-stanna . . .

”Att förfara med denna betänksamhet”,
fortsätter hr Staaff, ”har for oss varit så
mycket mera maktpåliggande som stora
frågor, vilka vi haft under förberedande,
försvarsfrågan och krigslagstiftningen,
kvinnan» rösträtt, ny kterhetsfrågan och andra,
vänta sin lösning och det måhända kunde
antagas att vi kunnat från regeringsbänken
befordra denna lösning.”

Kvinnans rösträtt! Mellan
rösträttekvinnorna på läktarna växlas en spontan
hälsning. Icke ens nu är vår stora fråga glömd 1
Och hälsningen formar sig till ett tack för
att pr trådlös telegraf gå vidare till talaren
där nere . . .

Debatten är i full gång. Skarpa falla
replikerna. Hr Edén, det liberala partiets
ledare, har ordet. Han bemöter hr Lindman:
”Om det under hr Lindmans tid hänt, att
att demonstrationståg från annan sida
uppvaktat konungen, och om — jag måste göra
•tt djärvt tankeexperiment — inför detta
tåg uttalats, att konungen vore besluten att
framlägga — nu kommer det djärvaste —
förslag om kvinnans rösträtt, skulle hr
Lindman då ansett sig kunna kvarstå som
konungens rådgivare! Ja, jag menar
naturligtvis den nuvarande hr Lindman, icke
kr Lindman av 1907.”

Kammaren skrattar och
rösträttskvinnor-na på läktarna instämma.

Men då de sedan utanför riksdagshuset
tränga sig genom den tätt packade
folkmassan känna de, att de varit med om en
historisk tilldragelse — icke minst ur
kvin-norösträttssynpunkt. E. F. A.

PRÖVA

Kronans lästpulner

från

A. B. Tekn. Fabriken KRONAN

i Karlstad.

Burkar å 25 öre. överlägsen kvalité.
Begär det genom Er vanliga leverantör, men
godkänn intet annat.

Utom äktenskapslagstiftningen
komma även frågorna om
bamavårdslag-stiftning och särförbud för kvinnor
att upptagas på programmet.
Kvinnorösträtten blir ämnet för ett offentligt
agitationsmöte. Slutligen föreligger
frågan om åstadkommande av fortsatt
samarbete mellan nordens
kvinnoföreningar.

Mötet kommer att hållas i
folketin-gets plenisal, såvida riksdagen vid den
tiden avslutat sitt arbete.

”Vi tro, att ett möte som detta”,
heter det till sist, ”där språken icke lägga
hinder i vägen, och där besläktade
nationers kvinnor kunna samlas for
gemensamma angelägenheter, är av stor
betydelse för den sak, for vars
framgång vi alla arbeta, och vi hoppas att
vi på detta sätt gemensamt skola
kunna kraftigt bidraga till dess lösning.

I förlitan på att de förhoppningar
vi knyta tiH detta möte skola v\nna
genklang hos nordens kvinnor, bedja vi
Eder bland Edra medlemmar verka för
den största möjliga anslutning till
mötet.”

JSHLx* vi liaft den i
femtio år*

Brevkort från Chicago.

Oljedrottningen i Wyoming, mrs C. L.
Harmsberger, en av de mera kända
miljonärs- och affärskvinnorna i Amerika, kom
nyligen till Chicago och blev
naturligtvis intervjuad som alla andra. Hennes
åsikt om kvinnans rösträtt är i sitt
slag ganska enastående och icke utan sitt
psykologiska intresse. Om någon skulle
falla på den orimliga idén att intervjua
t. ex. fröken Anna Whitlock om hennes
åsikt om nyttan av att kvinnan blir
myndig och inte som förr hålles i övermaga
tillstånd för livet, skulle hennes svar möjligen
kunna tänkas i något så när samma väg
som mrs Harmsbergers. Utan jämförelse
för övrigt, ty mrs H. är tydligen ett s. k.
resolut fruntimmer med ett för mera
kultiverade öron något för kraftigt utvecklat
uttryckssätt.

— Jag är en röstberättigad från
Wyoming, sade mrs Harmsberger till en kvinnlig
reporter i en av Chicagos större
morgontidningar. En röstberättigad, som
begagnar sin rösträtt, men för Guds skull säg nu
inte i tidningen, att jag är suffragett eller
suffragist. Jag är medborgare, varken mer
eller mindre, och jag skulle vilja se den
som kan säga, att det finns något inom
lagens råmärken, som jag inte har rätt till.

Rösträttskampanj! Det är bara strunt,
smörja, prat! Kvinnorna i Chicago ha tagit
miste om sättet att strida. Vad tro de
rösträtten är? En företrädesrätt? Prati

Rösträtt är en rättighet i lika hög grad
som liv och lycka. Den uppnår man inte
genom att hålla tal på tomlådor i
gathörnen. Börja i ditt hem. En kvinna, som vill
ha makt måste börja inom sina egna
dörrar. Visa dina barn, att du kan någonting.
Visa din man detsamma. Visa honom, att
du inte bara är fina kläder och spetsar och
parfym med en pudervippa till hjärna och
en konfektask till hjärta.

Därute i den stora Västern höllo
kvinnorna inga tal, när de ville ha röstsedeln. De
visade så fort de kunde, att de förtjänade
den — och de fingo den. I alla händelser
har en kvinna, som inte har barn, ingen
rätt att rosta. Själv har jag två
barnbarn ... ’

Det är lyckligt, att det inom
kvitmorost-rätten liksom i Guds rike finnes många bo-

Många tankar ha säkert i dessa
dagar skymtat för Sveriges
rösträttsin-tresserade kvinnor. Ur synpunkten av
vår egen specialfråga kan ju ingen,
vilket parti hon må tillhöra, känna sig
glad åt en konflikt* som troligen till
ytterligare en obestämd tid
undanskjuter det vinkande målet. Och det måste
sägas, och det så starkt att det höres,
att det känns tungt att i tider som
dessa sakna ansvarigt inflytande. För
dem, som i likhet med undertecknad
sätta försvarets avgörande ett stycke
framför alla mer eller mindre
främ-skruvade konstitutionella konflikter,
skulle ett verkligt politiskt inflytande
i dessa stundande valtider betyda
möjlighet att bidraga till att
försvarsfrågan åter placeras på den dominerande
plats, från hvilken den aldrig borde ha
kommit. Jag betvivlar inte, att
åtskilliga och bland dem även sådana
kvinnor, som på senare tider sökt lägga
sten på borda för dem som bära
röst-rättsarbetets tunga och hetta, i stället
i dessa dagar med glädje upptagit
varje tillfälle att i ena eller andra
riktningen begagna sitt s. k. ”stilla
inflytande”. Därom komma väl framtidens
memoarverk — därest nutiden haft ro till
stillsamt skrivbordsarbete — att
avslöja en del uppseendeväckande
historier, likaväl som forna tiders
anteckningar vetat förtälja åtskilligt i den
vägen om 1756 och 1809 års upprörda
situationer. Men vi svenskar med våra
urgamla traditioner borde vid det här
laget så väl ha hunnit repetera igenom
våra historiska verklighetsdramer, att
vi skulle kunna akta oss för forna fel,
och de kvinnliga rollerna, mestadels
utspelade bakom scenen, ha i regel inte
varit väl skötta, Det viH till att ha stort
snille som m:me Staél eller stor
karaktär som drottning Louise av Preussen,
eller bådadera som m:me Roland, för
att kunna sköta ett inflytande bakom
kulisserna så, att det inte bara stör och
hindrar dem, som stå för öppen ridå,
utsatta för salongens kritik. Det är
kanske både tryggare och mera
”spännande” att arbeta i skumrasket, men
ädlast är att se publiken i ansiktet,
även med risk att nedhyssjas.

I forna tider visste Sveriges män, att
de riskerade sina liv genom att
underskriva sådana riksdagsbeslut som dem
av 1517, 1527, 1595 och 1597, och deras
underskrift var ofta, som biskop
Brasks, ”nödd och tvungen”. Hjarne
säger, att med politisk frihet menades
den tiden ofta ”frihet att slippa ha
något med staten att skaffa”. Men
Vasakungarna behövde den svenska
riksdagen för sina stora syften och
uppfostrade medvetet Sveriges folk till
samfällt politiskt ansvar — med eller mot
dess vilja. Sveriges rösträttskrävande
kvinnor begära själva del i detta
ansvar, del i den sista återstoden av
denna den svenska demokratiseringens
folkuppfostran, som vi måste
genomgå, antingen vi vilja det eller ej, men
som för oss blir nyttigare i samma
mån vi — för att nyttja apostelns ord

— ”göra det med fröjd och icke med
suckan”.

Det säges, att Sverige i närvarande
läge behöver män. Gärna det, men det
bör också sägas, och helst så att det
skorrar i Öronen på många håll, att
Sverige även behöver allt flera
målmedvetna, ansvarskrävande kvinnor
med ansvarigt, målmedvetet inflytande
på landets väl. Det kommer’ inte att
dröja länge, innan vi få detta
inflytande, men det är bättre att vi få det
innan vi drivits samman med gisselslag
liksom Finlands folk 1906.

Lydia Wahlström.

a ■■■■■■■■■■■■■m

■ Västerlånggatan I

I (£. d. Barnängens lokal), j

‘ ASTRID SÖDERQDIST 1

JJJ KAPPAFFÄR JIJ

1 Klass Damskrädderi.

Välsorterat lager av:

Engelska Ulstrar, Kostymer, Plysch o. Astrakan*
Frukappor, Aftonkappor, Backnschkappor etc.

Joseph Fels om
kvinnorösträtten.

Den kände amerikanske socialreformatorn
och mångmiljonären Joseph Fels, om vars
död underrättelse just nått oss, hade även
upptagit kvinnorösträtten bland de frågor,
som han omfattade med sitt livliga intresse.

Mr Fels’ klara syn på denna fråga
framgår av följande uttalande:

”Det är icke ägnat att förvåna oss att
föreningar uppstå i syfte att motarbeta
kvinnorösträtten. Ty orättvisor och
förtryck ha på somliga naturer den inverkan,
att de icke blott känna sig nöjda med sin
förtryckta ställning, utan även känna sig
stolta över den. Se till exempel på
negerslaveriet. Det är odisputabelt att den stora
massan av slavar icke Önskade frihet. Men
just det faktum att många kvinnor icke
vilja ha rösträtt, är den förnämsta orsaken
varför man bör skänka dem den, så att de
genom att frivilligt utöva denna plikt
kunna utveckla och fördjupa sina karaktärer.
Jag tar av mig hatten för de kvinnor, som
inte finna sig i orättvisorna; jag beklagar
dem som icke vilja slita sina fjättrar. Vi
man äro inkonsekventa; vi fordra av
kvinnorna, att de skola uppfostra sina söner till
goda medborgare, medan vi neka dem
möjligheten att utveckla sin egen
medborgaranda genom att ta del i statens
angelägenheter. Bland flertalet män råder en
beklaglig brist på medborgaranda; mödrarna
ha blivit förtryckta, därför bli inte dera*
söner vad de borde, ty ”fädernas
missgärningar straffas på barnen allt intill tredje
och fjärde led’. Direkt eller indirekt måste
envar, kvinnorna inberäknade, betala skatt,
och det är orätt att kvinnan skall vara
nödgad att bringa staten sin tribut, när man
nekar henne att deltaga i statens
angelägenheter. Det är i hög grad oridderligt.”

Den svenska kvinnorösträttsrörelsen
inför amerikansk publik.

I den stora tidningen Chicago Record
He-rald för den 8 febr. lämnar Rösträtt för
Kvinnors förra redaktör, fröken Elisabeth
Krey, under rubriken ”Några fakta om en
stor rörelse i ett litet land” en skisserad
framställning av den svenska
rösträttsrörelsens uppkomst och utveckling och talar
om de förhoppningar, som knytas till det i
årets trontal utlovade regeringsförslaget.

Detta var den 8 febr. Händelserna avlösa
varandra snabbt i våra dagar.

Alla damer böra ihågkomma atten god
tvål är en viktig faktor vid kroppens vård.
Använd endast Civa-tvål för tvättning
av händer, ansikte och huvud.
Använd Civa-Tabletten i hemmet vid
sårskador, tvättningar och för övrigt för
alla hygieniska ändamål. Säljes överallt.
Prov å Civa-tvål och Ci va-tabletten erhålles mot
insändande av Kr. 1: 20 fraktfritt.
ClVA^FABRIKEHf
^Mästersamuelsgatan 12 - Stockholm 1
Allm. Tel. 62 25. _Riks Tel. 62 25.

Lungsiktiga!

En lungsiktig som av läkare hem sänts från sanato*
rium såsom obotlig har efter en tids användande ar
Zenigin återvunnit krafter, arbetsförmåga och nytt
levnadsmod.

Zenegin försäljes i flaskor å 3:25 och 5:75. Provflaska
mot insändande av 1 kr.

Örtextraktfabriken Zenegin, Aid. S.

Gentralpalatset, Stockholm.

mngar.

Elisabeth Krey.

Uppskjut icke att prenumerera å Rösträtt för Kvinnor
............................... till årets sista månader. .................................

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:33:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rostrattkv/3/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free