Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett besök på Stockholms
Läsesalong.
Det är ju ganska underligt att en
institution med så gamla anor som
Stockholms läsesalong, för en stor
kontingent av allmänheten skall vara sa
gott som okänd. Men så är ändå
förhållandet. I våra dagar, då reklamen
spelar en så oerhörd roll och den ena
eller andra sakens förträfflighet snart
sagt tvingar sig på en, händer lätt att
det mera försynta och i tysthet
verkande blir både bortglömt och okänt.
Därför kan det inte skada, att ge
Stockholms läsande damer en liten
uppryckning och påvisa, vilken kulturplanta,
som blomstrar i deras omedelbara
närhet, men vilken, likt andra blomster,
är i behov av kärlek och vård för att
trivas, här liktydigt med uppmuntran
och intresse.
Befinner man sig i stadens centrum
behöver man inte heller gå många steg
för att, om tiden tillåter, unna sig en
stund av ro och vila på Läsesalongen
med de senaste tidningarna och
tidskrifterna, eller den senast utkomna
skönlitteraturen. År man mera böjd
for allvarlig läsning ligger Bergsons
senaste filosofiska arbete och Lidforss
naturvetenskapliga essayer på bordet
bland utkonma nyheter. Det är en vila
för sinnet att från Birger Jarlsgatans
jäktande larm och surr, komma in i
denna tystnad. Läsesalongens lokaler
äro nämligen sedan i höstas förflyttade
till Arsenalsgatan 1, där föreningen
disponerar en våning på sex rum.
Intrycket när man kommer in i den
rymliga lokalen är övervägande ljust
och hemtrevligt, och utsikten Över
Nybrohamnen med dess vitmålade
skärgårdsbåtar och de gamla skutornas
tackel och tåg, samt i fonden
Dramatens fasad, en av de vackraste i
Stockholm.
Men i de båda läsrummen sitta
endast herrar. Herrar i sofforna och
herrar i korgstolarna. Läsesalongen är ju
dock en kvinnornas institution. Detta
påpeka vi också för Läsesalongens
föreståndarinna, fröken Maria von
Below, som välvilligt tar emot oss i ett
rum innanför de båda lässalarna, där
bokhyllornas rader inte endast täcka
väggarna, utan även skära rummet i
vinklar.
— Ja, svarar fröken Below, det är
nog så, att Salongen mera övergått till
att bli herrarnas- Damerna låna fler
böcker, men herrarna sitta här och
läsa sina tidningar och vi ha vår gamla,
trogna krets, som inte trivs på något
annat ställe. De stora biblioteken ha
ju sina förmåner, allt praktiskt och
förstklassigt inrättat med
skrivpulpe-ter och sådant, men jag tror inte att de
som gå hit skull^ trivas där. Här
känna de sig mera hemmastadda, förstår
ni.
Jag måste instämma, ty det är just
ett intryck av hemtrevnad
Läsesalongen i främsta rummet ger. Och fröken
Belows ögon få ett varmt skimmer
när hon talar om den kära ”Salongen”,
vars föreståndarinna hon nu varit i
trettio år.
— Allt här är inrättat på ett enkelt
manér, utan pretention, fortsätter hon.
Många dra sig till Stora sällskapet,
som inte ligger långt härifrån och där
herrarna kunna äta sin middag, men
en gammal häradshövding, som alltid
visat oss stor välvilja, yttrade just på
tal härom: ”Jag ar för blyg att gå dit,
ty där får man uppträda så pampigt.”
Och många känna det nog på samma
sätt. Fröken Below fäste sig särskilt
vid Läsesalongens betydelse för dem,
som känna sig ensamma och som inte
ha så god råd, men längta efter ett
ställe där de i lugn kunna få läsa sin
tidning och bläddra i böckerna.
Fröken Below Övergick därefter till
att tala om, hur företaget burits och
uppehållits av enskilda personer, som
med aldrig svikande kärlek och offer-
Färila F. K. P. R. hade den 10 maj sitt
årsmöte, till vilket medlemmarna talrikt
infunnit sig. Sedan ”Du gamla, du fria”
sjungits och ordf. fru Emma Kring’, hälsat de
närvarande välkomna, genomgick»
årsberättelsen, varvid särskilt påmindes om
namninsamling-en, vilken pågick sommaren 1913
och inom Färila givit ett gott resultat.
Sedan revisionsberättelsen upplästs oeh
ansvarsfrihet för styrelsen beviljats, vidtog
val av kassör efter fröken Alma Mickelson,
som avsagt sig, och valdes därtill fru
Maria Vallman. Till v. sekr. efter fru
Val!-maiL valdes fröken Gertrud Roos, Weckebo.
Sex nya. medlemmar skrev o in sig i
föreningen, varefter ett trevligt samkväm följde.
Katrineholms F. K. P. Ii., som bildades
i höstas, hade den 25 april en mycket
lyckad och talrikt besökt aftonunderhållning
i godtemplarsalongen. Ett väl utformat och
kraftigt föredrag hölls av d:r Gulli Petrini
över ämnet: ”Kvinnans rösträtt och de
sociala frågorna.” På programmet r förekom
vidare pianomusik, sång av damkör samt
Helena Nybloms enaktare ”Det ringer”.
Bifallet var hela aftonen det livligaste.
Lysekils F. K. P. R. hade lördagen den 16
maj offentligt möte, varvid fru Frigga
Carlberg höll ett intressant och av
skioptikon-bilder illustrerat föredrag om ”Rösträtt”.
Dialogen ”Samma don” utfördes på ett
synnerligen förtjänstfullt sätt av fröken Hildur
Öijer och fru Maria Bergström. Efter supén
gjorde madame Anti sin entré och
framkallade nu som alltid stort jubel.
Sandvikens F. K. P. R. hade den 15 maj
sitt ordinarie vårmöte å lilla salen,
Valhalla. Års- och revisionsberättelsen för 1913
upplästes, ocli styrelsen beviljades
ansvarsfrihet. Mötet bildade en presskommitté
på fem personer, vilka ha att verka för
spridandet av Rösträtt for Kvinnor.
Fröknarna M. Ljungqvist och L. Nilsson
uppförde Frigga Carlbergs dialog ”Samma don”,
som mottogs med stort bifall. Sedan
åtskilliga föreningsangelägenheter dryftats och
ordföranden uppläst ”Jägaren” av Olive
Schreiner, upplöstes det av den bästa
stämning präglade mötet.
Söderköpings F. K. P. R. höll den 28 april
ett ordinarie sammanträde, varvid styrelsen
beviljades full ansvarsfrihet för det gångna
året. w Föreningen beslöt att skicka en
representant till Nordiska kvinnomötet i
Köpenhamn. Dessutom förekom diskussion
om ”Kvinnans insats i det politiska livet.”
Mötet avslutades med ett trevligt samkväm.
Sölvesborgs F. K. P. R. hacte den 16 april
årsmöte å godtemplarsalen, varvid års- och
revisionsberättelserna upplästes , och
godkändes. Räkenskaperna balanserade på
kr. 511:79 med en behållning till år 1914
av kr. 152: 91. 105 kr. hade insänts till
kommittén för Fredrika-Bremer-statyn.
Ordföranden framförde ett varmt tack till alla
dem, som arbetat för namninsamlingen och
sålunda bidragit till det goda resultat
denna fått. På förekommen anledning
betonade ordföranden starkt att
rösträttsföreningen såsom förening betraktad icke tagit
del i någon partipolitisk agitation av något
slag, utan alltjämt står utanför partierna.
För enskilda medlemmars åtgöranden i ena
eller andra riktningen ansvarar icke
föreningen, lika litet som den har rätt att öva
tryck i någon riktning på medlemmarna,
som ju kunna tillhöra skilda politiska
partier. Sedan en del övriga
föreningsangelägenheter diskuterats, vidtog ett angenämt
samkväm.
Uppsala F. K. P. R. höll den 8 maj
årsmöte under talrik anslutning. Efter de
ordinarie föreningsärendena talade fru
Ezaline Boheman om Baltiska utställningen
och Årsta, och visade vackra
skioptikon-bilder därifrån. Fru Hagen föreslog
upptagande av kollekt för Årsta, vilken genast
inbragte 50 kr. Efteråt var tesupé med
samkväm under livlig stämning.
Valdemar sviks F. K. P. R. hade den 7
maj ett synnerligen lyckat samkväm å
Stora hotellet. Förutom sång och musik
förekom uppläsning av Frigga Carlbergs
dialog ”Samma don”, som väckte både
munterhet och eftertanke. Sedan fröken
Helfrid Bäckman lämnat redogörelse for
Oen-tralstyrelsemötets förhandlingar och de
beslut, som där fattats, talade doktorinnan
Märta Hellström från Söderköping varmt
och medryckande om det
upplysningsarbete, som bedrivits i alla delar av landet för
namninsamlingen till den. stora
opinionsyttringen i rösträttsfrågan. Till sist
avtackades den avgående sekreteraren, fröken
Hildur Petterson, som snart lämnar
samhället. 1 hennes ställe valdes
telegrafkommissarien, fröken M. Fogelqvist. Samkvämet
avslöts med en enkel supé och deltagarna
skildes åt, synbarligen mycket nöjda med
sin afton.
Vivsta varvs F. K. P. R. hade den 22 april
årsmöte. Till nya medlemmar i styrelsen
valdes efter fröken Signe Vestrin, som
flyttat till annan ort, fröken Beda Pettersson,
och efter fröken Hedvig Hedström som
undanbett sig återval, fru Lotten Selander.
Suppleanter blevo fru Maria Weman och
fru Karin Hägglund. Års- och
revisionsberättelserna upplästes och godkändes.
Föreningen beslöt att till Årsta-kommittén,
överlämna 100 kr. En redogörelse för Årsta,
Svenska kvinnornas utställning å Baltiska
utställningen, upplästes av ordföranden. De
närvarande uppmanades till prenumeration
å tidningen Rösträtt för Kvinnor och flera
prenumeranter anmälde sig. Nya
medlemmar ingingo också i föreningen.
Västerås F. K. P. R. anordnade den 29
april samkvamsafton å Stadshotellet.
Mötet, som var talrikt besökt, präglades av den
angenämaste stämning. Sedan protokoll,
års- och revisionsberättelser upplästs, till-
erkändes styrelsen ansvarsfrihet för det
gångna årets förvaltning. Av
årsberättelsen framgick, att medlemsantalet ökats till
176 samt att föreningen anordnat 3
offentliga föredrag och 4 samkvämsaf tnar.
Därefter höll fru E. Boheman från Stockholm
ett synnerligen intressant föredrag om
Baltiska utställningen och Årsta, kvinnornas
separatutställning. Det av humor kryddade
föredraget illustrerades med
skioptikonbil-der samt mottogs med livligt bifall. Efter
föredraget intogs gemensam tesupé.
En kurs i kommunalkunskap har under
mars—april anordnats av Västerås’ F. K.
P. R. Kursen, som varit besökt av omkring
100 personer, har omfattat sju
föreläsningar, hållna av rådman H. Cronholm.
Ämnena, som behandlats, hava varit:
kommunalstyrelse, kyrko- och skolväsende i stad
och på land, självdeklaration,
taxeringsmyndigheter, vallagen och proportionellt
valsätt samt en kortfattad framställning av
nu gällande svensk rättsordning med därtill
hörande lagar och författningar. Kursen
har omfattats med största intresse och ha
även medlemmar ur stadens Övriga
kvinnoföreningar deltagit.
Ystads F. K. P. R. höll den 29 april
ordinarie möte med föredrag av fröken Ellen
Wester från Engelholm om: ”Vad som är
lätt och vad som är svårt för kvinnorna,
då de börja deltaga i samhällsarbetet.”
Föredraget var intressant och senterades
livligt. Efteråt upplästes års- och
revisionsberättelserna och ansvarsfrihet beviljades
styrelsen. Medlemsantalet har under året
fördubblats. Föreningen beslöt att under
hösten anordna en kurs i samhällslära
omfattande ett tiotal föreläsningar.
Länsförbundet för F. K. P. K. inom
Göteborgs och Bohus län hade lördagen den 16
maj årsmöte i Lysekil, varvid års- och
revisionsberättelserna föredrogos och
ansvarsfrihet beviljades. Program for nästa
arbetsår uppgjordes.
— Södermanlands länsförbund av F. K*.
P. R. kommer att hålla sitt årsmöte i
Katrineholm den 7 juni.
I konstitutionsutskottets
samman-^sättning
har på grund av den genom nyvalen
ändrade partiställningen i Andra
kammaren den förändringen skett, att
vänster och höger numera äro lika starka.
I det i januari valda utskottet
innehade vänstern 11 platser, högern 9.
De nu valda äro från
Första kammaren höger: hrr Clason,
Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer,
Kjellén, von Mentzer; liberala:
Hellberg, Mannheimer, Stadener;
socialdemokrat: Olof Olsson;
Andra kammaren höger: hrr
Jansson i Djursätra, Magnusson i Tumhult,
Räf, Beckman; liberala: Edén, Ericsson
i Vallsta, Leander; socialdemokrater:
Persson i Malmö, Lindqvist i
,Stockholm, Waldén.
Ordförande i konstitutionsutskottet
är hr Edén och vice ordförande hr
Clason i stället för hr Branting, som
denna gången icke tillhör utskottet.
Fredrika-Bremer-Förbundets årsmöte
är i år förlagt till Malmö och Lund,
dagarna före Köpenhamnsmötet. I
mötespro-grammet är även inbegripet besök på
Årsta, där de olika avdelningarna komma att
visas under sakkunnig ledning. I Lund blir
offentligt diskussionsmöte å Grand Hötel
och därefter anordnas gemensam utfärd till
Bjerreds Saltsjöbad.
Svensha talare på Köpenhamnsmötet.
Just som tidningen går i press meddelas,
att på grund av oförutsedda hinder en del
förändringar måst vidtagas i den först
uppgjorda listan på svenska talare i
Köpenhamn. Listan har nu följande utseende:
Förmögenhetsförhållandet mellan äkta
makar: fru Anna Wicksell; Det personliga
förhållandet mellan föräldrar och barn: fru
Frigga Carlberg; Äktenskaps ingående och
upplösning: d:r Alexandra Skoglund;
Bar-navårdslagstiftning: fröken Anna
Lindhagen; Särlagstiftning för kvinnor: fröken
Ida Johansson. På det offentliga
rösträtts-mötet talar fru Ezaline Boheman.
villighet lämnat det sitt stöd och hur
det även ur den synpunkten är värt
allmänhetens intresse och uppmuntran,
ty det var med tanke på dess bästa
och som en möjlighet att sprida
bildning till vida kretsar företaget
startades och inte med tanke på att det
skulle kunna bli ekonomiskt
fruktbärande.
— Ellen Key har varit ett gott stöd
för oss genom sitt intresse, berättade
fröken Below och det var på hennes
initiativ lärarinnor under en följd av
år fingo gå på Läsesalongen mot en
avgift av 3 kr. om året. Flera av de
yngre författarna, såsom Bo Bergman,
Siwertz och Lidman ha också visat
sig vara våra verkliga vänner.
— Tror inte fröken Below att man
skulle kunna vänja kvinnorna att gå
hit oftare!
— Jo, mycket skulle nog kunna göras
i den riktningen, om vi bara kunde få
Salongen mera känd, få den betraktad
som en social institution. Jag tror, att
vi äro for blygsamma av oss. För dem
som studera dansk och norsk litteratur
ha vi t. ex. alldeles utomordentliga
källor och vi ha även ett rikligt urval av
tidskrifter. De gamla årgångarna
bindas in och vi tillhandahålla sådana
ända från början av 1880-talet.
— Tror fröken Below på idén om en
framtida utveckling av Läsesalongen i
samma riktning som ”Kvindelig
Laese-forening” i Köpenhamn?
Men fröken Below ställde sig ganska
skeptisk gent emot den tanken.
Företaget har ju lösts på ett lysande sätt i
Köpenhamn, men skulle något sådant
vara tänkbart i Stockholm, borde hela
Läsesalongen baserats på andra
grunder och med ledamöter. Det skulle
dessutom kosta oerhört med pengar,
och fröken Below undrade, om man
kunde påräkna tillräckligt intresse för
saken.
— Det bör framför allt tränga in i
allmänhetens medvetande, sade fröken
Below till sist, att Läsesalongen inte
är ett vinstföretag, utan att det är
grundat för allmänhetens bästa. Där
finns icke heller någon organisation,
som slukar pengar, utan allt
ekonomiskt understöd alstrar bättre
förhållanden inom ”Salongen” och kommer
således den läsande allmänheten till
godo.
Det är att hoppas att kvinnorna,
flitigare än nu sker, besöka Läsesalongen
och upprätthålla dess gamla
traditioner från en tid då den benämndes
”Läsesalong för damer”. Den är en av de
många plantor, som spirat och vuxit i
kvinnorörelsens hägn och enbart som
sådan är den värd vår uppmuntran och
vårt intresse.
G. E. E,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
