Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kampanjen i Amerika.
Medan i större delen av Europa den
aktiva rösträttsrörelsen för närvarande
ligger så gott som nere, arbeta de
amerikanska kvinnorna just nu för
högtryck. Sporrade av de sista årens
stora framgångar — vi erinra om att åren
1910—13 infördes kvinnorösträtten i 6
stater, nämligen Washington,
Califor-nien, Kansas, Arizona, Oregon och
Illinois, samt i territoriet Alaska —
kämpa de nu ivrigåre än någonsin for att
vinna sin rösträtt.
F. n. är det 7 stater, nämligen
Nevada, Montana, Nord-Dakota,
Syd-Dako-ta, Nebraska, Missouri och Ohio, som
äro s. k. campaign states, d. v. s.
rösträttsfrågan har i dem passerat de
förberedande instanserna i deras resp.
lagstiftande församlingar och skall i
folkomröstning denna höst föreläggas
valmännen. Vad det nu gäller för
kvinnorna är att bearbeta opinionen så
kraftigt att frågan får majoritet bland
valmännen. Och amerikanskorna ha
gått till sitt värv med sin vanliga sega
energi och anse sig kunna med full
rätt hoppas på ett lyckligt resultat. Av
de 7 kampanj staterna ligga Nevada oeh
Montana omgivna av idel
rÖsträttssta-ter; i båda har ett oerhört rösträtt
sarbete bedrivits, kvinnorna där äro
ytterst väl organiserade och synas ha
goda utsikter att nå sitt mål.
Svårigheten för dem ligger i dessa staters
stora utsträckning och glesa folkmängd,
och därtill kommer att särskilt i
Montana en våldsam antiagitation
bedrivits, så att staten varit fullkomligt
översvämmad av anti-litteratur och
anti-kvinnor. Nu ha emellertid
rösträttskvinnorna lyckats till fullo leda i
bevis, att antis i själva verket blott gå
de mäktiga rusdrycksintressenas
ärenden, och därmed är udden av deras
agitation bruten. I de båda
Dakota-sta-terna väntar man sig ett gott resultat,
likaså i Nebraska, i denna senare stat
ej minst till följd av den glänsande
veteskörden i år, då som bekant
männen äro mycket välvilligare stämda,
då deras plånböcker äro fyllda. Det
kanske intensivaste arbetet har
nedlagts i Ohio, där kvinnorna ytterligare
sporrats till nya ansträngningar efter
nederlaget 1912, då frågan likaledes
var förelagd valmännen. I staterna
Iowa, Pennsylvania, New York, New
Jersey och Massachusetts har frågan
gått igenom i parlamentet en gång,
men måste antagas ännu en gång,
innan den kan föreläggas valmännen.
Sker detta, kommer folkomröstning i
dessa stater att äga rum 1915.
Vad det skulle innebära att dessa
stater genomförde kvinnorösträtten
kan ses av följande exempel. Hela
röstetalet för presidentelektorerna
utgör 529. För att bli vald till president
behövas 265 röster. De nuvarande
kvinnorösträttsstaterna förfoga över
84 röster. Om kvinnorösträtten införes
i de 7 kampanj staterna 1914 Ökas detta
röstetal med 43 och om kampanj
staterna 1915 följa exemplet, tillkomma
ytterligare 150 röster, alltså sammanlagt 277
röster, eller 12 röster mer än som
behövs fÖr att välja Förenta Staternas
nästa president.
Zenegin
Lungsiktiga o. 13röstsvaga.
Försäljes å alla svenska apotek.
Pris Kr. 7: 50 pr flaska om 800 gr
ill
TiU Kristina Borg!
Att stånda, själv ett ideal, när idealen ramla,
en fyrbåk över stormens skum, som kan de strödda samla,
att vara tro i tvivlets natt och hopp vid dödens port:
i sanning, det är gudagunst, i sanning, det är stort!
Att stå där stark, den fasta punkt, om vilken andra iamla,
det ädla nya, vi oss drömt, och dock det goda gamla,
den gamla gödhet, till vars bild vårt ideal vi gjort:
i sanning, det är sällsynt lott, i sanning, det är stort!
Att äga irid i kampens larm, fast ingen tänker skona,
att bära så en höghetsglans likt skimret av en krona,
att hata ingen fiende, men blott vad ont han gjort:
det är vad ädlast dödlig kan, ja, det är mer än stort!
Att hava ägt och mistat re;n, vad hjärtat ej kan mista,
om hjärtat ej i saknadssorg skall kallna eller brista,
att hava ägt den ädlaste och vuxit med sin sorg —
de stora blott ha mäktat det som du, Kristina Borg!
K. G. OSSIAN-NILSSON.
”Självmant och oombedd.”
Viktigt o. erkändt
läkemedel för
Då jag härom dagen var på besök hos en
gammal dam på landet, fann jag i hennes
bibliotek bland annat en bok med titeln
”Anteckningar om Svenska Qvinnor”. Som
jag aldrig sett boken förr, är det givet, att
den väckte mitt synnerliga intresse. Den
var tryckt 1864, och i förordet heter det:
”1 en tid, då upplysningen inom vårt land
stigit ända derhän, att man icke längre
strider om qvinnans rättigheter, utan
mannen, tvärtom, sjelfmant och oombedd tagit
initiativet till det fulla erkännandet af
hennes värde och rätt, icke blott som
människa, utan individ och samhällsmedlem,
torde det iéke anses obehörigt, att man
skriver en bok — om icke uteslutande för, så
uteslutande om qvinnor.”
Dessa ord uttalades alltså 1864, året innan
Fredrika Bremer dog och året innan den
gamla fyrståndsriksdagen avblåstes. Man
kunde således hela femtio år tillbaka i tiden
finna personer, som sågo till den grad ljust
och förhoppningsfullt på kvinnans framtid
oeh hennes ställning i samhället, att de till
och med ansågo striden därom tillhöra
framfarna dagar. Om så varit
förhållandet, hade väl de 350,000 namn, som nu, anno
1914, samlats för att stödja kravet på
kvinnans medborgarrätt, ej framträtt som ett
vältaligt bevis på frågans vikt och
omfattning, liksom de skvallra om ett segt
motstånd ännu i vår tid, ett motstånd, som i
sanningens och rättvisans namn måste
brytas ned snarast möjligt.
Dessa tusen sinom tusen namn bäras av
kvinnor i de mest skilda
levnadsställningar, kvinnor med olika bildningsgrad, olika
förmögenhetsvillkor, kvinnor med i mångt
och mycket olika syn på livet. Men alla ha
de eft gemensamt intresse: hemmet,
samhället, fosterlandet. Jag säger med flit ett, ty
dessa tre, hemmet, samhället och
fosterlandet, hora ovillkorligen tillsammans och
kunna ej lösslitas från varandra.
Bakom varje namn ligger en bön om
rättvisa. Bakom många namn dölja sig de
FILMS.
bittraste tårar, den svåraste ångest och
djupaste förödmjukelse. Där finnas kvinnor,
ännu unga och ofördärvade, som bedja om
sina liv, som bedja för sin renhet och sin
hederliga utkomst. Där finnas mödrar, som
med darrande läppar och tårfyllda Ögon
sända en bön om försköning för sina
stackars små. Vad skall det väl bli av dem, då
far ständigt dricker? Mor har det varma
hjärtat, hon känner också ansvaret, men
hon har ingenting att säga, hon! Den
supige mannen är ju hennes förmyndare.
När skola riksens ständer förstå
modershjärtat, som en gång klappat så varmt även
för dem, vilka nu ha Sveriges öden i sin
hand? Kär skola de förstå, att det är
individens vprde och ej könet, som borde vara
det bestämmande, när det gäller
handha-vandet av all makt?
Det är ett långt, långt tåg av kvinnor,
som drar förbi ens inre syn i denna
mass-petition. Där äro kvinnor med fårad panna
och snövitt hår, kvinnor, som kämpat och
lidit, som lärt sig att resignera och böja sig
för det oundvikliga, men vilka dock hoppas
på livet, om ej för sig själva så för det
unga släktet. Detta är också talrikt
representerat. Så många friska, hurtiga unga
kvinnor, som vilja ge sitt hjärteblod för det
goda och sanna! Ser du hur deras ögon
stråla av hopp och levnadsmod — här är
mycken kraft att ta till vara! Mycken
kraft och även kunskaper. Många av dem
bära med heder sin vita mössa och komma
helt säkert att göra en icke ringa insats i
samhällslivet, då de en gång slutat sina
studier och fått en självständig
verksamhet.
Men det är inte endast de teoretiska
kunskaperna, som betyda något. Det stora
flertalet av dem, som nu begära sin rösträtt,
äro tydligen praktiskt arbetande kvinnor
och bland dem en hel del kroppsarbeterskor.
Många av dem voro ovana att fatta en
penna, men de gjorde det så gärna vid detta
tillfälle. Och nu står namnet där och talar
&.-B. JOHN V. LOFGBEN & C:o
- Kungl. Hofleverantör -
Klkst. 4
29 Fredsflatan 3, Stockholm.
A. T. 50 48
Sveriges äldsta, största o. bäst
renommerade specialaffär i
Siden-& Ylle-Klädningstyger
Prover t. landsorten sändas gratis o. franco.
Den 7 augusti utfärdade premiärministern
Viviani en proklamation till Frankrikes
kvinnor, så lydande: ”Säden på våra åkrar
är ännu inte bärgad och vinskörden står
för dörren. Jag vädjar till er och era barn.
Jag besvär er att uppehålla livet på
markerna, att avsluta årets skörd och förbereda
den kommande. Större tjänst kunnen I
inte göra ert fädernesland.
I Schweiz begära kvinnorna att få strida
vid männens sida, och det berättas, att i en
av kantonerna två flickor förklädde sig till
gossar oeh begärde att bli skickade till
gränsen. Två skickliga kvinnliga
aviatö-rer, Héléne Detrieu och m:lle Marvingt, ha
i egenskap av spejare ställt sig till arméns
förfogande.
I England har Lady Ernestine Hunt
organiserat en stab av beväpnade kvinnliga
sjuksköterskor, vars plikt det är att dra ut
i fält och lämna första hjälpen åt de
sårade. Men några av medlemmarna i staben
(vilken tillhör armén och inregistrerats av
krigsstyrelsen) yrka på, att eftersom de äro
skickliga ry ttare och skyttar, de även måtte
begagnas i den aktiva krigstjänstgöringen.
En händelse, som är nog så betecknande
för genomsnittsmannens syn på kvinnan i
hennes förhållande till land och folk,
berättas om kaptenen på ångaren Princess
Cecelie. Till följd av krigsutbrottet måste
ångaren nämligen omedelbart återvända till
Amerika. Kaptenen kallade då in endast
de manliga passagerarna i röksalongen för
att’ meddela dem att krig utbrutit mellan
stormakterna.
I Holland där rösträttsföreningen nyligen
satt i gång en masspetition har detta arbete
numera måst avbrytas, enär kvinnornas
krafter helt tagas i anspråk av det sociala
hjäl parbetet._______
om hårt och ”grovt” arbete, ett sådant där
hedersamt arbete, som många skulle anse
som karlgöromål — ty i dylika fall är man
ej så noga med könet!
Hur innerligt hade vi ej önskat, att dessa
många, många namn, från norr oeh söder,
från öster och väster, gjort det intryck,
som varit syftemålet med denna väldiga
opinionsyttring! Men de drömmarna voro
alltför djärva inför den skuggrädsla, som
alltjämt behärskar större delen av Första
kammarens herrar ledamöter. Dock funno
vi även där vid sista rösträttsdebatten, mitt
i nattsvart mörker, något av den optimism,
som möter i ovan citerade ord från 1864.
Kontrastverkan var gripande. Så mycket
större skäl ha vi att tacka kvinnosakens
manliga ljusbärare för ett trofast,
äkt-svenskt handslag under en mer än vanligt
krävande tid — en tid, då man borde varit
skonad från ett så ohöviskt skämt som det
hr Boberg bestod den svenska kvinnan. Det
har hon sannerligen ej gjort sig förtjänt av
i dessa allvarliga dagar!
Såsom sakerna nu stå, kunde vi ju inte
begära, att mannen ”självmant och
oombedd” skulle ta initiativ till ”det fulla
erkännandet av kvinnans varde och rätt, icke
blott som människa utan som individ och
samhällsmedlem”. Men av varmaste hjärta
hade vi Önskat, att han velat lyssna till de
böner, till de förhoppningar, som tusentals
svenska kvinnor i dessa dagar riktat till
Sveriges riksdag. Maria Almén.
Äkta makar!
Försumma icke inbördes testamente! Uppsattes för
Kr. 5: —. Råd och upplysningar Kr. 2: — &
JOH. J:SON CARLOS ADVOKATBYRÅ
Ad. Fredr. Kyrkogata 15. Telefoner. Exam. jurister
Var sTcall man få ett gott Tcaffe!
Jo på
Nykterhetskaféet & Konditoriet
S:t Eriksgatan 30. Allm. Tel. 237 28.
Obs.! Enskilda rum finnas för komitéer och sällskaper.
RING
ANTOIV BRODÉNS JURIDISKA BYRA
68 VÄSTERLÅNGGATAN 68, STOCKHOLM. Rikstelefon 14468.
Allm. Telefon 201 <
Utför alla Juridiska o.
PRIVATDETEKTIV A uppdrag diskret,
fort och billigt.
Östermalms
12 Fioragatan S
j uk:-,
TOGKHOLM2,
Vilo- & Förlossningshem
3 Om 4 tPm (hiss). Telefoner: Riks 9012. Allm. 12 50.
Läget lör sjuk-, vilo- och förlossningshemmet är tyst och ostört. Soliga rum. All nutida komfort. Operationsrum. Badrum, med fullst. elektr. ljusbad, med eller utan massage, även för andra än hemmets patienter.
De strängaste fordringar pä hygien uppfyllda. Telefoner i varje våning. Gott dietiskt bord. Fritt val av läkare och ackuschörska.
Ref.: D.r E. O. EULTGREN, D.r ARTHUR EURSTENBERQ, D.t ARNOLD JOSEFSON. Föreståndarinna HILMA FREDLUND, f. d. föreståndarinna vid Stockholms sjukhem, Skuru o. vid Drottninghuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
