Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FOR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto : Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
STOCKHOLM, 1 OKTOBER 1914.
Det er derfor, jeg vil haVe kvinden med i politik éom i alt andet.
Hcr er jordskjaelv paa jordökjoelv, her er fuldt af hidsighed og had.
Yi trcenger til en ny magt, vi trcenger til den milde magt, som har
lozrt sig taalmod i modgang og ofte 1 undertrykkelée; den magt, öom
har loert os at elske i barnekamret, Ved sygesengen; den magt, som
kan holde idealet fast, som kvinden har holdt det i sin svaghed,
og har leert at tilgive, som hun kan tilgive, — Vi traenger til
hen-des taalmodighed, barmhjertighed og til hendes klarsyn og renhed 1
föleben. — Jeg forstaar ikke, at der er mcend, som ikke vil haVe
hjcelp, icke ser sig om efter hjcelpen hos kvinden. Det kommer
vist af, at de har vaennet sig til at se falékt paa kvinden, nemlig
saaledes, som krigömoralen bruger hende. De ser for lavt paa hende.
Det er hende, som nu trcenges, det er fredömoralen, som skal flytte
ind i vort liv med hende.
BJÖRNSTJERNE BJÖRNSOK.
Kvinnors nttalanflen om Kriget,
Genom den utländska
rösträttspres-sen går en stark protest mot kriget,
dess Ödeläggande verkningar ocli dess
undergrävande av kultur och
civilisation. Eösträttens pionjärer göra sig
samtliga till förespråkare för fredens
idé, på samma gång de betona att det
är genom kvinnorna detta ideal i
framtiden skall kunna förverkligas.
Mrs Chapman Catt
påvisar i Jus Suffragii huru kvinnorna
i alla krigförande länder förutom sitt
eget arbete även villigt lagt männens
arbete på sina skuldror. De ha varit
den uppehållande kraften inom
nationen. Amerikanska turister, som flytt
från Frankrike undan krigets
härjningar, berätta, att de överallt, på fält och
gärden, sett kvinnor fullborda det
skördearbete som männen måst lämna
ogjort och detta innan Viviani ännu
utfärdat sin proklamation. Mrs Catt
tillägger:
”Ginge en nation forlustig
kvinnornas arbete på åkern, i fabriken oeh i
den allmänna affärsrörelsen, försåge de
inte hären med livsmedel och staten
med penningar, skulle den aldrig
kunna äga bestånd, vore också dess härar
sammansatta av Alexandrar och
Napo-leoner. Ytliga motståndare till
kvinnans politiska rösträtt komma med det
gamla utnötta argumentet, att
kvinnorna inte kunna strida. De kunna strida
och ha även bevisat det, men om de
allmänt droge ut i krig, vem skulle då
uppehålla nationen*?
kräver. Vi förstå att denna
försiktighet är nödvändig för att bevara
fosterlandets fred och välfärd. Fastän
politiskt oansvariga är det vår plikt att
göra allt vad på oss ankommer för att
underlätta arbetet för dem, som i dessa
dagar bära ansvaret för Sveriges öde.
skriver i Jus Suffragii i en ledande
artikel, som hon benämner ”Den av
mannen skapade statens bankrutt”, bl. a.
följande:
”1 detta fasans Ögonblick, hemskare
än någon fantasi kan måla, anklaga vi
såväl män som kvinnor. Alla äro vi
skyldiga till och ansvariga för de
flammor av hat som kanske skola förbränna
de värden som millioner hjärnor och
millioner händer varit med om att
skapa, och måhända dödas i dessa dagar
tusenden av de män, som voro utsedda
att fora utvecklingen vidare. Alla äro
vi medskyldiga, männen emedan de
bevarat krigiskhetens ande genom
seklerna och uppehållit den genom att
organisera statén för stridsändamål. Vi
kvinnor, emedan vi icke gjort allt vad
vi kunnat för att bilda en motvikt till
dessa ödeläggande maktfaktorer.
Genom att vi varit alltför Ödmjuka och
tålmodiga och inte fordrat vår ratt att
utöva inflytande på statens
angelägenheter, ha vi försummat vår högsta plikt
som mänsklighetens mödrar. Ännu
större är vårt ansvar, därför att även
vi anammat krigiskhetens ande och
handlat i överensstämmelse därmed.
Den ödeläggelse, som nu går över
Europa, härrör av tron att makt går före
rätt. Den europeiska tragedien är ett
ohyggligt bevis för den absoluta
bankrutten av mannens skapelse — staten.
Åven vi kvinnor ha vårt ansvar i
denna bankrutt, emedan vi så länge varit
undergivna och tålmodiga, att några
ibland oss gripits av den manlighetens
ande, som i våldet ser ett medel att
kunna förbättra världen.
Kvinnor! När jag nu uppmanar er
att undvika strid och splittring och hat,
och i stället besvär er att samlas i en
enda, stark, okuvlig begäran för
kvinnans rätt att inverka på statens
styrelse, så minns vad Bertha von Suttner
en gång yttrade: ’Utan rösträtt och
valbarhet kunna kvinnorna inte ändra
de lagar och förordningar på vilka krig
och militarism äro baserade, och jag är
övertygad om, att när kvinnorna en
III. ÅRG.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad
Redaktör: Ester Brisman.
Träffas onsdag och lördag kl. 1/s3—l/a 4.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel. Norr 600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1914 1 krona. Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 1 kr.
75 öre i postanvisning till tidningens
expedition.
Annonspris: 15 öre per millimeterhöjd, större
annonser och årsannonser rabatt.
Annonsavdeln.: Rikstel. 456. Allm. tel. 456.
9 f, m.—7 e. m.
Kvinnornas nentralitetsvilja,
I den jättestrid som nu pågår ute i
®uropa, har svenska staten förklarat,
att det är dess avsikt att vara
orubbligt neutral. I uppgörelsen mellan
stormakterna har Sverige intet positivt
intresse att bevaka; dess uppgift är
endast att skydda sitt oberoende, och
detta sker verksammast genom att ej
på något sätt frambesvärja ett angrepp
från vilket håll det vara må. Sverige
får ej uppträda fientligt mot någon av
de krigförande; och de fredens tjänster,
som det kan erbjuda dem — ty även
under krig härskar freden och det
fredliga livet — måste skänkas opartiskt åt
alla. Det var ett rent spontant utslag
av vår neutralitetsvilja, då vi kunde
hjälpa och stödja flyktingarna från de
krigförande staterna, ryssar
kommande från Tyskland, tyskar kommande
från Ryssland. Det är ett uttryck för
samma neutralitetsvilja, när Sverige i
stor utsträckning kan tjänstgöra som
förmedlare av penningtransaktioner
från privatmänniskor i ett land till
pri-Tatmänniskor i ett annat, när vår
industri kan tillföra de stridande
länderna varor, som de behöva och vara
avnämare av varor, som de vilja sälja,
när vår handelsflotta kan förse dem
med livsmedel och vad annat de
behöva. Allt detta ha vi såsom neutrala
rätt att göra; vår plikt är å andra
sidan att göra det lika mot alla.
Men skola vi kunna fylla denna
nen-tralitetsplikt, så är det också
nödvändigt, att vi icke genom egen
oförsiktig-het, genom offentligt partitagande, ja
även genom helt enskild hätskhet och
obehärskade yttringar av sympati eller
antipati väcka misstankar emot oss, att
Tår neutralitet endast är ett yttre sken,
icke en inre drivande kraft. Den s. k.
Damdräkter
fEttverk&s verkligt förstklassigt under ledning av
akademiskt utbildad tillskär are. OBS.I Full garanti.
A.-B. Londoner Herr- & Damskrädderl-Etabl.
37 Drottninggatan, 1 tr.
A. T. JttW. R. T. 6718. (A. F. 1Ä29).
offentliga opinionen skapas av allas
våra enskilda önskningar och
stämningar; den är mycket lättare skönjbar
utåt än var och en av oss är böjd att
tro, och på var och en av oss vilar
därför ett rent personligt ansvar.
Hos intet samhällslager är säkerligen
neutraiitetsviljan starkare, önskan att
kunna bevara neutraliteten djupare än
hos kvinnorna. Hade statsmakterna
detta år haft framsyntheten att giva
oss det medborgerliga ansvar, vi så
länge strävat efter, skulle Sveriges
regering och riksdag i oss funnit ett säkert,
pålitligt och ansvarsmedvetet stöd för
sin neutralitetspolitik.
Man har icke givit oss detta
medborgaransvar. Men i dessa dagar måste vi
alla komma ihåg, att även om lagen
och statsmakterna icke vilja erkänna
oss såsom medborgare, så äro vi det
ändå, lagen och statsmakterna till
trots; ha vi icke det formella ansvaret
hos dem som ha rätt att besluta, så ha
vi i alla fall vår del av ansvaret för
beslutens verkställande. Även vi äro
med att bilda den offentliga opinionen,
och den omständigheten att vår
opinion icke kan ta sig uttryck i
stats-handlingar, får icke och skall icke
förleda oss till att avskudda oss
ansvarskänslan för vad denna opinion kan
skapa av svårigheter för vårt land.
Vi veta, att de kvinnor, som stå i
rösträttsrörelsens leder, som ha ett
vaket politiskt intresse och en uppodlad
politisk ansvarskänsla, skola, alldeles
oberoende av partiståndpunkt i övrigt,
låna ett villigt öra till vår uppmaning
att i dessa tider ålägga sig själva all
den självbehärskning, all den
försiktighet i ord och handling, som läget
LAGERSONS
SKOmAGASIN
dakobsgatan 18 - Fredsgatan 8
VASAS försäkringstagare äro
samtidigt liv-, sjuk- och
olycksfallstör säkrade.
öAvf VASAS försäkringsprinciper
m ^ äro praktiska ocli moderna.
^■1ÄlJLUSl VASA har agenter landet runt.
VASA antager nya agenter, där
sådana ej förut finnas.
N:r 19.
Varför skulle de stridal Vi få tacka
Gud att de inte mera allmänt än som
sker, inställa sig vid fronten. Under de
tysta, ensliga stunderna i hemmet lära
de sig inse vidden av krigets
ödeläggande verkningar på ett helt annat sätt
än männen, och den dag skall komma,
då alla världens mödrar resa sig som
en och vägra att utlämna sina söner att
bli skjutna eller slaktade för en
monarks nycker eller för en nations falska
hedersideal. Om man anser att en
domstol är bättre vid ett avgörande än
duellen man och man emellan, om man
avgör inrikespolitiska frågor genom
röstövervikt och inte genom inbördes
strider, då är också internationella
domstolar och lagförsamlingar bättre
än krig. Det är rösträtt kvinnorna
måste fordra om de skola kunna avskaffa
krigets barbarism och låta den eviga
freden härska.”
Rosika Schwimmer
Mer äti 14000 kvinnor
försäkrade i
SVENSKA LIF
Skandinaviens största Ömsesidiga livbolag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
