Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett kvinnornas storverk.
EBBA HECKSCHER: Några drag ur
den svenska flickskolans
historia. P. A. Norstedt & Söners
förlag. 212 sid. Pris 3 kr.
Det torde vara ett inom den svenska
skolvärlden länge känt behov, som blivit fyllt
genom Ebba Heckschers lilla bok ”Några
drag ur den svenska flickskolans historia”,
och även för icke fackmän har det sitt stora
intresse att följa utvecklingen av den
institution, som väl kan nämnas den första, där
kvinnoarbetet blev uppmärksammat oeh
där kvinnlig intelligens och företagsamhet
skördat sina första lagrar. Uppställningen
av de olika kapitlen är mycket klart och
redigt gjord, med blick för det väsentligai
och om man än kunde Önska att fru
Heck-scher i en framtid ville fördjupa sig i
ämnet och fylla ut åtskilligt, som nu för
utrymmets skull måst förbli nakna fakta, så
har man dock i detta arbete en värdefull
* uppslagsbok rörande de uppgifter, som stå
i samband med deii svenska flickskolans
utveckling. Och denna utveckling har
sannerligen gått med stormsteg om man
betänker, att flickorna ännu i början av
1800-talet växte upp snart sagt som ogräs, och
att vi 100 år senare stå inför vår tids
organiserade flickskolor med en utbildad
lära-rinnekår, statsbidrag, pensions- och
sjukkassor, föreningar och platsförmedlingar.
Efter att från början vara tillkommen på
slump och beroende av tillfälligheternas
växlingar, har flickskolan nu blivit en
organiserad, .enligt bestämda lagar
fungerande institution i samhället. Men den skulle
icke kunnat vara vad den nu är, om den
icke bland sina pionjärer räknat alla de
framstående, vidsynta kvinnor, vilka under
tusen uppoffringar och försakelser berett
väg för en framtida odling, och med
okuvlig energi och entusiasm skapat ett
bestående livsverk. Vilka svårigheter dessa
föreståndarinnor haft att kämpa med, framgår
bl. a. av sådana exempel, som att ännu år
1888 vid fyra större flickskolor
föreståndarinnorna inte hade någon lön alls. Det
fordrades i sanning en bergfast tro och en
oerhörd kärlek till sitt kall för att under
vidriga, ekonomiska omständigheter hålla
modet uppe och arbeta sig igenom
svårigheterna. Det länder dessa kvinnor till stor
heder att så många lyckades i sin svåra
uppgift, medan åter det kapitel i Ebba
Heckschers bok, som benämnes ”Upphörda
skolor”, talar sitt tydliga språk.
En epok i den svenska flickskolans
historia var året 1861, då statens seminarium
lör bildande av lärarinnor Öppnade sina
portar. Den arbetskraft, man hittills haft
att räkna med, var lika tillfällig som den
undervisning, vilken beskärdes
borgardött-rarna i början av 1800-talet, och om den
kunskapstörstande aldrig så gärna ville
skaffa sig den utbildning hon själv fann
vara en betingelse för uppfostrarinnans
kall, saknade hon dock tillfällen därtill.
En av banbryterskorna inom den svenska
flickskolan och en personlighet, som senare
generationer minnas med aktning och
vördnad, Mathilda Hall i Göteborg, kände vad
som brast henne i detta hänseende och
skaffade sig sin lararinneutbildning i
Holland, men detta var en utväg, som endast
stod några få till buds.
Seminariet åvägabragte en revolution i
då rådande förhållanden. Allt fler kunde
tillägna sig den bildning de eftersträvade,
och även förmågan att kunna meddela
denna bildning åt andra. Den med seminariet
förenade övningsskolan upprättades 1864.
Svenska flickskolans historia är rik på
såväl skuggor som dagrar, och att de senare
blivit förhärskande, därför har man i
främsta rummet att tacka de personligheter, som
med oförtröttat mod arbetat för flickskolans
utveckling. I det kapitel, som bär rubriken
”Livsbilder” följer man med intresse de
idéernas banbryterskor, vilka för många
torde vara hittills okända namn och man läg-
Nödhjäipsarbefe och svältlöner.
En hemställan om regeringens ingripande.
Representanter för Socialdemokratiska
kvinnokongressens V. U. ha uppvaktat
chefen för civildepartementet med en
skrivelse, vari anhålles att regeringen ville
ingripa mot den låga betalningen för
leveransarbeten, huvudsakligast underkläder,
som av arméförvaltningen i Stoekholm och
på andra platser av regementena utlämnats
till olika firmor och varvid dessutom
mycket olika taxor tillämpats.
Som det framhållits, att dessa arbeten
igångsatts även för att förekomma
arbetslöshet bland kvinnorna, heter det i
skrivelsen, så kan det icke vara förenligt med
detta intresse, att arbetet betalas med
löner, som räknas till utsvettningssystemets.
Såsom exempel på de olika arbetsprisen
anföres följande: Skjortor pr dussin med
knappar och knapphål, tråd av
arbetsgivaren, 3 kr., d:o pr dussin med knappar och
knapphål 2 kr. 75 öre; d:o pr dussin med
knappar utan knapphål, hålla tråd själva,
2 kr. 50 öre; d:o pr dussin utan knappar och
knapphål, hålla tråd själva, 1 kr. 75 öre;
d:o pr dussin med knappar och knapphål,
hålla tråd själva, 1 kr. 50 öre; d:o pr dussin
med knappar och knapphål, hålla tråd
själva, 1 kr. 25 öre.
Det lokala vetot.
I årets stora nykterhetsdebatt, då
bevillningsutskottets sammanj ämkningsf Örslag
fälldes av Förstakammarhögern, yttrade hr
Staaff i Andra kammaren:
”Men vilka skäl man än må ha mot en
utsträckning av den kommunala rösträtten,
så borde striden dock ej ha fått gälla detta
område. Ty ingen kan väl påstå, att icke
frågan om huruvida kommunen vill eller
icke vill behålla rusdryckerna är ett
spörsmål, där varje vuxen person bör ha
tillfälle att göra sin röst hörd, man som
kvinna. På vilket område har väl kvinnan
större rätt att yttra sig än på detta! Har
hon ej tillräckligt länge burit de lidanden
rusdryckerna föra med sig för att veta vad
hon i detta avseende villf Jag frågar var
och en med omdöme och samvete, och
svaret kan ej bli mer än ett.”
En mäMvinna på industriens område.
I ett av industritidningen Nordens
septembernummer förekommer en intressant
skildring av en amerikansk
industripatriark, mrs Andrew, som gjort sig
kvalificerad på ett område, dar ännu endast ett
fåtal kvinnor blivit bemärkta. Mrs Andrew
äger ett gjuteri i Trenton, som hon leder,
och detta gjuteri levererar städ till alla
trakter av jordklotet. Hennes fabrikat är
så erkänt, att Förenta Staternas regering
begagnar sig av det vid många
arbetsplatser och skeppsvarv, och även vid Panamas
jätteverk.
Mrs Andrew är inte bara känd for sin
tekniska sakkunskap och de praktiska
reformer hon utarbetat och genomfört, utan
hon har också dokumenterat sig som en
arbetsledare av rang. Hon har strävat att
göra förhållandet mellan arbetare och
arbetsgivare mera mänskligt, och under alla
de år fabriken existerat, har den aldrig på
grund av arbetsnedläggelse varit stängd en
enda arbetsdag.
Som ett bevis för det förtroende mrs
Andrew åtnjuter, kan nämnas, att Amerikas
fabrikörsforening, som annars uteslutande
består av män, upptagit henne bland sina
medlemmar och då The Efficiency Society
år 1912 höll sin kongress, och arbetsgivare
och sakkunniga samlats från världens alla
kanter, var det mrs Andrew som blev
anmodad att tala till den stora skaran av
män.
ger ifrån sig boken med den
förhoppningen, att Ebba Hecksher måtte komplettera
dessa livsbilder med ännu många fler, vilka
helt visst gjort sig värdiga av ett namn,
som eftervärlden har gott av att minnas.
G. H. E.
Från Amerika.
En bild för dagen.
Mr Jones satt på sin farstukvist och
blossade förnöjt på sin pipa.
RÖsträttskvinnan, som åkte från hus till
hus och från stuga till stuga för att skaffa
namn på sin opinionslista, stannade och
hälsade på honom.
— Hur står det till, mr Jonesf
— Tack, alldeles utmärkt, affären går bra
och familjen mår förträffligt.
— Var är mrs Jone&1
— Hon står i butiken. Sedan barnen
vuxit upp, hjälper hon mig i mitt arbete.
Och hon är inte bortkommen, det skall jag
— Vad gör Elizat
— Eliza har tagit plats som uppasserska.
Hon tjänar riktigt bra. Sin fasta lön har
hon och drickspengar får hon dessutom.
Hon är en präktig tös och alla tycka bra
om henne.
— Och lilla Susiet
— Lilla Susie har vuxit upp, till en ung
dam, och hon hjälper till med
undervisningen vid skolan i Bear’s Hollow.
— Bor faster Maria ännu kvar hos ert
— Ja, det tror jag det. Hon har så
mycket bestyr med sina kycklingar. Förra
sommaren sålde hon så mycket ägg och så
många höns, att hon hjälpte mig att betala
skatten för den nya landsvägen, som de
dragit fram här.
— Ni kan verkligen vara stolt över era
kvinnfolk, mr Jones.
— Ja, det är jag också. De äro präktiga
kvinnor varenda en. Gud välsigne dem.
Uppmuntrad av att han i så hög grad
visade sig uppskatta den kvinnliga
förmågan, drog rosträttskvinnan fram en av sina
listor och närmade sig den skinande mr
Jones.
— Vill ni inte skriva ert namn på min
listal Det är männen i vår stat, som vädja
till regeringen att ge kvinnorna politisk
rösträtt. Jag är alldeles säker på, att ni
vill tillförsäkra er hustru och era döttrar
denna rätt.
Mr Jones stirrade på henne ett ögonblick,
men sedan skakade han på huvudet.
— Rösträtt för kvinnor! Nej, det vill jag
sannerligen inte vara med om. Kvinnan
behöver inte lägga sig i mannens affärer.
Hennes plats är i hemmet.
(Ur ”The Woman’s Journal”.)
In memoriam.
En av Varberg stads äldsta invånare,
fru Sophie Muhl till Hellerup, bar i
dagarna avlidit i den höga åldern av nära
86 år. Med fru Muhl bortgick en i
vida kretsar avhållen och aktad
personlighet, känd genom sina
humanitära strävanden och sitt varma nit för
de smås och betrycktas ställning i
samhället. Fru Muhl var verksam medlem
i flera föreningar och tillhörde även
Varbergs F. K. P. R. sedan dess
stiftande. Trots sin höga ålder har hon
inte saknats vid mer än två av
föreningens sammanträden.
Christabel Pankhurst
har nu efter 21/? års vistelse i landsflykt i
Frankrike kunnat återvända till England.
Hennes första offentliga framträdande
skedde på ett möte i Londons operahus,
från golv till tak fullpackat av en
intresserad och entusiastisk publik, som till en
tredjedel utgjordes av män.
SKODON
köpas ovillkorligen fördelaktigast hos
Fabrikslagret RECORD
32 Gamla Kungsholmsbrogatan 32 — Stockholm.
24
Upplandsgatan
— 1 tr. till vänster —
STOCKHOLM
24
! HILDA HEDÉN i
■ a
S Damekipering • Damskrädderi • Modeaffär 5
m ..........m
S OBS.I Specialité: SORGBESTÄLLNINGAR ■
■ ■
S Allm. Tel. 21133 l
Föreningsmeddelanden.
Stockholms F. K. P. K.
hade torsdagen den 8 oktober sitt första
höstsammanträde i K. F. U. K:s stora sal,
under fröken Anna Lindhagens
ordförandeskap. Sedan mötet öppnats och de
närvarande hälsats välkomna, erinrade
ordföranden om det gångna rösträttsårets stora
händelse, namninsamlingen, och gjorde en
rekapitulation av uppvaktningen hos
statsministern när det högtidliga överlämnandet
av petitionen ägde rum samt vad Bom vid
nämnda tillfälle yttrades. Fru Hilda Sachs
höll därefter ett litet kåseri om nyttan för
de enskilda föreningsmedlemmarna att
genom prenumeration å rosträttens eget
organ, Rösträtt för Kvinnor, hålla sig å jour
med det arbete, som bedrives både i
in-och utlandet och riktade en varm
uppmaning till alla närvarande att verka for
tidningens spridande. Talarstolen bestegs
därefter av Vita Bandets ordförande, fru Tora
Fries, som inledde aftonens
diskussionsämne: ”År tillfälligt rusdrycksförbnd
önskvärt under krisen?” På ett fint och
sympatiskt sätt utvecklade fru Fries sina
synpunkter, som gingo ut på att ett allmänt
rusdrycksförbud under dessa svåra
kristider skulle vara en hjälp för vårt folk och
främja, såväl dess ekonomiska som
moraliska välfärd.
Efter föredraget vidtog en livlig
diskussion, varvid många olika synpunkter
gjorde sig gällande. Somliga ivrade för
totalförbud, medcn andra åter ansågo, att man
även genom mindre stränga restriktioner
skulle kunna nå vad man åsyftade.
Allmän enighet rådde dock om begränsning
i utskänkningen av maltdrycker. I
diskussionen bidrog d:r Gulli Petrini med
synnerligen värdefulla inlägg, fröken Symonds
Ohlin, fru Broomé, fru Sachs, fru von Koch,
fru Weern-Bugge, d:r Karolina Widerström,
fru Asp med flera.
Kvinnans plats i Guds världsplan. L.
Nor-blads bokhandel. 103 sid. Pris 1: 25.
De föredrag, som höllos vid K. F. U. K:s
världskongress i Stockholm den 10—18 juni
och som då refererades i Rösträtt för
Kvinnors spalter, föreligga nu i tryck.
Framstående män och kvinnor från skilda
länder framlägga i olika uppsatser sina
åsikter om den plats, som blivit kvinnan
tillmätt i världsalltet, och som ett allmänt
omdöme kan sägas, att samtliga
artikelförfattare haft en klar blick för betydelsen av
kvinnorörelsen som en faktor i den andliga
och materiella utvecklingen. Bland de
uppsatser. som särskilt ur rösträttssynpunkt
äro beaktansvärda, framhålla vi miss Una
Saunders ”Kvinnorörelsen från kristlig
synpunkt” och m:lle Suzanne de Dietrichs
”Kvinnans medborgerliga plikter”.
Rösträtt lör Kvinnors
tjugonde nummer för 1914 innehåller bl. a.;
Septemb ervalen.
Behöva vi rösträtt? II. Av fil. dr Gulli Petrini.
Seger på Island?
Kvinnors uttalanden om kriget.
Kvinnan i tusen och en natt. (Forts. fr. N:o 18).
Av professor O. E. Lindberg.
Ebba Heckscher: Några arag ur den svenska
flickskolans historia. Rec. av G. H. E.
Från Amerika. En bild för dagen.
Advokatfirman ÅKERBERG och SCHRODER
Luntmakaregatan 7 (hörnet av Kungsg.) Stockholm.
FAMILJERÄTT
(Arvs- och Äktenskap stvist er. Boskillnader
Testamenten) samt övriga juridiska uppdrag.
FERM EXPEDITION. MODERAT ABVODE.
E.Hults Kvinnliga Utbildningsshola
■ (f. d. Villa Hult, Kneippbaden) ■
börjar den l:sta Februari, Ämnena äro Husmoderskurs med enklare ocb finare matlagning. Skicklig kokfru
undervisar i den finare matlagningen. Examinerad lärarinna i den enklare samt i teori. Övriga ämnen äro
Sång, Musik, Målning, Språk (infödda lärarinnor), Konstslöjd, Kläd- ocb Linnesömnad, Handarbeten,
Samaritkurs. Alla ämnen äro yalfria. OBS.I Den enda skola i Stockholm med helpension och där eleverna samtidigt
ha ett gott hem. Unga flickor, som skola vistas i Stockholm, mottagas i helpension. Skolan är inrymd i ett
nytt modernt hus invid Strandvägen. Begär prospekt, vari utförliga upplysningar lämnas och där referenser
av föräldrar till från skolan utgångna elever finnas intagna.
Adr. E. HUbTS KVINNhlGA UTBlbDNINGSSKObA, Arttllertg. 6, 2 tr.f Stockholm. R. T. 11886. A. T. 28940.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
