Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
RÖSTRÄTT FÖR KlTimKOR
N:R 7
LAGBRSONS
SKOmAGASIN
Jakobsgatan IS - Fredsqatan 8
Känslan av ansvar
brukar vara stark hos kvinnorna,
särskilt på de områden, där de blivit
vana att bruka den. Men med
kvinnornas allt mera ökade deltagande i de
allmänna angelägenheterna vidgas
också de områden, där denna
ansvarskänsla måste komma till användning.
Och det är ej utan att många
företeelser under det senaste året — särskilt
under de politiska fejderna — givit
vid handen, att kvinnorna ej
tillräckligt känt det ansvar, som vilar på dem.
Under det nu avslutade
stadsfullmäktigvalet i Stockholm har särskilt
förekommit en sak, som är värd att
framdragas, ehuru det naturligtvis
skulle vara en förolämpning mot
denna tidnings läsare att förmoda, att
någon av dem skulle kunnat visa en så
oförlåtlig okunnighet.
Saken är nämligen den, att det
inträffcat flera påvisbara fall, då
kvinnor lämnat fullmakt att rösta till två
olika personer, vanligen tillhörande
två olika partier, eller övertalats att
själv använda sin rösträtt, oaktat hon
redan givit annan person rätt att
använda den. Visserligen kan det ju i
och för sig vara beklagligt, att en
kvinna, som har kommunal rösträtt ej
är mera klart medveten om hur hon
vill använda den, men å andra sidan
kommer det nog alltid att finnas
människor, som ej kunna hålla jämna steg
med utvecklingen, och kvinnorna ha
haft för kort tid på sig för att alla skola
ha hunnit med. Men vad som däremot
är alldeles oursäktligt, det är att en
kvinna ej inser det orätta i att skriva
sitf namn under två olika fullmakter.
Om en kvinna är så lätt påverkad, att
hon ångrar vad hon kort förut gjort,
så är det hennes skyldighet att taga
tillbaka den förra fullmakten innan
hon skriver ut en ny eller annulerar
den genom att själv rösta. Ty vad blir
annars följden? Jo, att den person
som infinner sig för att rösta med
hennes förra (eller senare, det beror ju
blott på vem som hinner först fram)
fullmakt och får till svar, att denna
persons rösträtt redan är använd, dels
kommer att framstå såsom en oärlig
eller enfaldig människa, som vill
begagna en värdelös fullmakt, dels ej är
i tillfälle att förse sig med en ny
fullmakt och på så vis kanske minskar
sitt partis röstsiffra.
Sådana fall som de här påpekade
böra absolut icke få upprepas. Det
minsta man kan begära av en
kommunalt röstberättigad kvinna, det är
att hon skall förstå, att* vad hon en
gång skrivit, det haver hon skrivit.
A.-B. JOHN V. LÖFGREN & G:o
larinnans förslag förpliktar dens del
därav, som gjort transaktionen.
Slutligen berördes även ett utkast av
ordföranden i den danska
familjerättskommissionen, prof. V. Bentzon,
gående ut på att i äktenskapet all
egendom skulle vara gemensam, men
rå-dighet separat — alltså diametralt
motsatt det Stjernstedtska förslaget.
Talarinnan sammanfattade det
sagda i en., förhoppning att kvinnorna
skulle visa sig vakna nog att
verkligen sätta sig in i dessa olika
möjligheter och söka komma till klarhet om
vad som häri synes dem värt att få
helgd av lag.
Föredraget hälsades med kraftiga
applåder av en publik, som fyllde
salen till sista plats.
________E. A—n.
Äi<tei makar!
Försumma Icke inbördes testamente! Uppsattes för
Kr. 5: —. Råd och upplysningar Kr. 2: — a
JOH. J:SON CARLOS ADVOKATBYRÅ
Ad» Fredr. Kyrkogata 15. Telefoner. Eram jurister
Sveriges äldsta, största o. bäst
renommerade specialaffär i
_ . . . fl4 ... SWeii-&TIle-KIiWniiB8tyBer
Eikst. 429 Fretsflatan 3, sticuoim. a.t.m« FBmt.iIDtort«llntaIMBll,.4MMi.
■ Kungl. Hofleverantar ■
Hur det ter sig" i verkligheten.
Tåget rörde sig långsamt, med små
puffar och stötar, innan vagnarna
gledo in i sin jämna takt över skenorna.
Förstädernas sot och smuts och
byggnadsförbistring pressade sig tätt inpå
kupéfönstren, tills perspektivet
öppnades en smula och det uppsvenska land*
skåpets små klungor av
barrskogsdungar omväxlade med översnöade fält i
den svagt kuperade terrängen.
Då hade passagerarna hunnit ordna
med sitt otal av korgar, hattaskar och
paket, som trängdes på hyllorna, och
ett par företagsamma damer hade
redan vecklat upp
landstormsstrum-porna.
Varenda plats var upptagen.
Herrarna sutto nästan dolda bakom
middagsupplagorna och damerna stickade.
Men mitt emot mig satt en liten
kvinna med händerna sysslolösa i knäet.
Hennes hatt var av svart crêpe, den
hårda, styva sorten, och under den ett
litet blekt ansikte med en mun, som
ibland tycktes skälva av återhållen
gråt.
Jag kunde inte låta bli att betrakta
henne. Det låg något så ensamt och
övergivet i hennes utseende. Något av
ett barns undran i blicken. Som om
hon inte riktigt kunnat finna sig
tillrätta i den värld, som var anordnad åt
henne. Det var inte jag ensam som
med intresse följde hennes rörelser. En
äldre kvinna bredvid mig böjde sig
plötsligt fram och frågade:
— Hur går det för fru Stenberg nu?
— Bra, tack, svarade den andra, jag
har hunnit med en hel tröja i dag.
Och så pratade de om hur mycket
man skulle hinna sticka på maskin per
dag, sedan man fått färdighet och
vana,
— Men tror fru Stenberg verkligen,
att hon kan försörja sig och sina barn
på detta!
Kvinnans ögon mörknade som av en
plötslig oro.
— Det måste gå, sade hon enkelt
Den äldre skakade på huvudet.
— Ni skulle be kommunen om hjälp,
det vore inte mer än rätt.
— Nej, nej, det vill jag inte. Jag
skall nog försöka. Om jag bara fick
sova om nätterna.
— Jaså, det är lika dåligt med
sömnen?
— Ja.
— Hur länge sen är det er man dog?
— Fyra månader sedan.
— Men nu arbetar ni ut er själv.
Och ingen sömn. Vart tror ni
krafterna tar vägen och vem skall ta hand om
de små ifall ni blir sjuk?
Ögonen blevo nästan svarta av
ångest.
— Jag vet inte» kom det sakta.
Den äldre kvinnan blev rädd att hon
gått för långt, men hon menade ju
bara väl.
— Er lilla minsta är ju ett år?
— Ja.
— Och den äldste fyra?
— Ja.
— Ligger de och sover nu när ni
kommer hem?
Blicken lyste plötsligt upp.
— Tok, sade hon, inte sover de när
jag kommer.
— De bli glada förstås.
— Det tror jag det, när de inte sett
mig på hela dagen.
— Tureberg! ropade konduktören i
detsamma och hon fick brått att samla
ihop sina tillhörigheter. Genom
kupéfönstret såg jag henne försvinna som
en liten smal skugga i vårskymningen.
— Stackars liten! utbrast jag
ofrivilligt.
Den äldre kvinnan sköt upp
glasögonen, som åkt ned på näsan.
— Ja, det kan man väl säga, sade
hon och tog genast upp tråden.
Mannen dog i höstas och nu står hon där
ensam med sina tre barn och skall
försörja dem genom a#t sticka på maskin.
Och inte vill hon be kommunen om
hjälp. Fattigunderstöd, förstår fröken,
det drar man sig för i det längsta. Men
det vore inte mer än rätt att staten
åtog sig en del av försörjningsplikten.
När skall lagarna bli ändrade så det
blir någon rättvisa i det fallet?
— Det blir när vi kvinnor kommer
med i lagstiftningen.
Kvinnan gav mig en tveksam,
undrande blick över glasögonen.
— Tro det, sade hon blott.
— De, som själva fått erfara
bristerna, borde väl arbeta för bättre
förhållanden.
— Ja, nog borde de alltid.
Men sedan fortsatte hon, kort och
bestämt, som om hon kommit in i gamla
invanda tankars kretsgång.
— Men lagstiftningen är i alla fall
männens sak och kvinnorna ha sina
hem.
— Vet ni vad jag tror? sade jag,
— Nej. Hon såg en smula
misstänksamt upp.
— Jag tror, att när vi få något att
säga, ska vi hjälpa fru Stenberg, så att
hon kan få stanna i sitt hem. Nu är
det ingen, som bryr sig om den saken,
utan hon får sitta vid sin stickmaskin
och barnen få sköta sig så gott de kan.
Min reskamrat satt och funderade på
svaret. Men så fick hon sikte på
konturerna till sitt stationshus och glömde
allt annat för att plocka fram paketer
och korgar. Jag fick aldrig veta vad
hon tänkt säga. Men den lilla kvinnan
i den svarta Ulstern fick jag inte ur
tankarna. Hon, som tyckte det var en
sådan skam att begära fattigunderstöd
och som trälade och slet för sina tre
små, dag och natt, natt och dag. Hur
länge? tänkte jag.
Morgonen därpå läste jag i
tidningen, att Andra kammaren med 85
röster mot 60 avslagit hr Erikssons i
Grängesberg motion om understöd
utan fattigvårdskaraktär åt barn till
ensamma mödrar.
G. H. E.
^•"•^
* » » ■*■■■■■■
Kumla F. K. P. R:s ordförande
fröken Vienna Mesterton på
Säby-lund, blev på sin 50-årsdag, den 5
mars, föremål för mycken och hjärtlig
hyllning från när och fjärran. BL a.
uppvaktade Kumla F. K. P. R:s
styrelse och. överlämnade från föreningen
till dess värderade ordförande
före-ningsmärket i guld samt en bukett
rosor i föreningens färger.
Anna Rogstad
den första kvinna som fått säte och
stämma i Norges stortings blev på 4-årsdagen av
sitt inträde i den lagstiftande församlingen
föremål för en hyllning från norska
kvinnor. Hennes porträtt, utfört av konstnären
Eyolf Soot, Överlämnades den dagen, den 17
mars, som gåva till stortinget, och
presidenten Löwland framförde dess tack till
kvinnorna.
J (f. d. Baraängens lokal). J
1 ASTRID SÖDEEQÖIST ’
I
k: a je>t*at^tpa. jr
1 Klass Damskrädderi.
AÜttd välsorterat lager 1 fördelaktiga prislägen.
Specialité:
J. A. WETTERGRENS FABRIKATER.
Kvinnliga läkare i
krigstjänst
I ett nyligen hitkommet nummer av den
stora engelska tidningen Times läses:
Under detta sista år har det inträtt en
stor förändring i den engelska publikens
sätt att se på den kvinnliga läkaren» en
förändring som våra krigserfarenheter blott
ytterligare bestyrkt. Kvinnan betraktas
icke längre med misstroende när hon står i
spetsen för ett sjukhus eller en
utdelnings-byrå för läkemedel. Vid fronten finnes det
för närvarande 5 sjukhus helt utrustade och
skötta av kvinnor och här hemma ser man
många slående exempel på kvinnors
förmåga att förestå offentliga sjukhus.
Den nya folfeförsäkringslagen har också
öppnat vida fält för den kvinnliga läkaren
i det den lämnar varje försäkrad individ
frihet att själv få välja sin läkare; det
stigande antalet kvinnliga läkare märkes
isynnerhet i de stora industrisamhällena som
i vidsträckt mån använda kvinnlig arbets*
kraft. I Indien har läkaremissionen, som
arbetar tillsammans med
missionsföreningen, öppnat stora arbetsområden för den
kvinnliga läkaren (varje främmande man
är förbjuden tillträdet till zenanas —
kvinnogemaken — och en hinduiska får icke
vanda sig till en manlig läkare).
Kolonialförvaltningen har organiserat en särskild
avdelning för kvinnliga läkare och även i
sanitetsdepartementet har under dessa
senare år området för kvinnliga läkares
verksamhet mycket utvidgats. Allt detta har
gjort att anslutningen till de kvinnliga
medicinska kurserna visat en avsevärd
ökning, en ökning varav nationen nu under
krigstid drar stor nytta.
Läkare och medicine studerande hava
icke varit de minst villiga att anmäla sig
som frivilliga. Några av dessa hava
genomgått en utbildningskurs för krigstjänst,
andra hava stannat inom sin bransch; den
medicine studeranden har gått att strida
vid fronten, läkaren att sköta de sårade.
Studietiden för en läkare är 5 år och
fastän kriget ej kan räcka 5 år, kan icke
nationen vänta så länge för att få sitt behov
av läkare tillgodosett. Här blir det
kvinnors sak att träda in och de äro otåliga att
få göra det.
Dagligen inkomma brev till London
School of Medicine for Women med
begäran till kvinnorna att fylla männens plats
och kvinnorna stå färdigrustade. De gå
mest till sjukhus och andra institutioner
där det fordras examinerade läkarekrafter.
Kirurgin bjuder icke så stora tillfällen
till användning av kvinnliga krafter som
medicinen och få kvinnor hava ägnat sig
däråt. Och dock synes det som om de vore
särskilt väl ägnade härför, men i denna
bransch finnes det på sjukhusen få
platser att tillgå för dem. Och inom kirurgin
fordras det långa väntans år innan ett
rykte och en lönande praktik är skapad, under
det en medicinsk karriär fortare
återbetalar studietidens uppoffringar.
I ett senare nummer, av Times beröres
frågan om kvinnornas underbjudande på
arbetsmarknaden och det påpekas att detta
icke varit fallet inom de områden där
pionjärerna varit kvinnor med oavhängig
förmögenhet, såsom t. ex. just inom
läkarekåren.
En var bör gynna
KAFÉET & KONDITORIET, S:t Eriksg. 30
samt
CENTRALKAFÉET, Vasagatan 10
OBS! Goda varor — bUliga priser!
RUNG
ANTON BRODÉNS JURIIMÄHLA. BYI¾A
AUn, Telefon 30108 98 VÄ STEftL ÄNGGATAN 68, STOCKHOLM. Sikitelftfon 144 68.
utför alla Juridiska o.
PRIVATDETEKTIV A uppdrag diakrefc
fort och billigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
