- Project Runeberg -  Rösträtt för Kvinnor / IV Årg. 1915 /
10:1

(1912-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ROSTRÄTT FOR KVINNOR

Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.

Motto: Vi kunna aldrig göra sá mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.

iv. Arg.

STOCKHOLM, 15 MAJ 1915.

N:r 10.

RÖSTRÄTT FÖR KTINKOR

utkommer den 1 och 15 i var manad.

Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan i

Redaktionstid: onsdag och lördag kl. 7*3—’M.
Expeditionen öppen vardagar kl, 1—4.
Rikstel. Norr 600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm,

Prenumeration genom posten:

Pris för 1915 1 fcrona. Lösnummer 5 öre.

För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 1 kr.
75 öre i postanvisning till tidningens
expedition.

Dlr fleras plats borde varit.

Den gamla svenska
lagstiftningsprincipen: så få och så omärkliga
rubbningar av det bestående som
möjligt har naturligtvis som vanligt
samlat en stor styrka, även då det gällde
en så omfattande reform som ny
äktenskapslag.

Det är en alldeles utmärkt princip att
följa, särskilt om man, av helt
naturliga skäl såsom härvidlag, känner sig
stå på osäker mark. Ju mera obekant
man är med den mark man trampar
på, dess odesdigrare iaror man
naturligsvis varje steg vara. Endast den
väg, som för tillbaka, är riktigt säker
för den som helst ser åt det hållet.

Att till grund för förslaget ligger en
allmän önskan att bereda kvinnan
effektivare skydd i hennes ställning som
maka och mor har lika kraftigt
framhållits av förslagets anhängare, som
motståndarna förfäktat att familjen
(+ kvinnan?) och samhället hotades
med undergång om förslaget skulle gå
igenom. Även på detta håll var det
kvinnans sanna väl det gällde. Att
meningarna voro delade efter vars och
ens individuella manliga synpunkt och
personliga erfarenhet säger sig själv
och någon större häpnad förmådde
uttalandena icke framkalla — ens på
åhörareläktaren.

Men helt säkert var det mer än en
av kvinnorna, som, då hon lyssnade
till männens debatt om den nya
äkten-skapslagen, kände sig frestad till ett
leende vid den allvarliga varningen till
riksdagen att besinna de ödesdigra
följderna av en lagstiftning som skall
bestå — i sekler. Tidsförloppet mellan
ären 1448 och 1734 framhölls som den
aormala lunken inom
familjerättsutvecklingen.

Skulle det1 vara alldeles främmande
för nutida manlig tankegång, att en
äktenskapslag tillkommer under något
Dlika förhållanden 1734 och — 1915. Att
iet senare året har en faktor att räkna

Det finnes intet problem, över vilket en intelligent kvinna
icke kan kasta ett nytt ljus. Genom att vi beröva oss
kvinnornas hjälp i lagstiftningsarbetet begå vi en mängd
misstag, icke endast då det gäller saker, som vi uträtta, utan
än mera då det gäller saker, som vi försumma. Vi behöva
kvinnorösträtten lika mycket för vår egen skull som för

kvinnornas.

ISRAEL, ZANGW1LL.

Internationella kvinnokongressen i Haag 28—30 april.

När i mitten av fehruari månad
inbjudan utgick från några holländska,
tyska, belgiska och engelska kvinnor
till en internationell kvinnokongress,
uppmanades de länder, som ämnade
låta representera sig vid kongressen,
att utse 2 medlemmar var, vilka
tillsammans skulle förbereda kongressen
och utarbeta förslag till resolutioner.
Denna s. k. resolutionskommitté
arbetade omedelbart före kongressen i mer
än en vecka och kunde också, när
kongressen öppnades för deltagarna,
framlägga ett vidlyftigt arbetsprogram.

Enligt detsamma skulle på
förmiddagarna förhandlingar äga rum och på
aftnarna offentliga möten anordnas.

De egentliga förhandlingarna
började den 28 april på f. m., men redan
kvällen förut hade kongressdeltagarna
tillfälle att sammanträffa med
varandra. Den holländska
kongresskommittén hade nämligen inbjudit samtliga
deltagare till ett enkelt samkväm i
Dierentuin. Till denna sammankomst
såväl som till alla andra hade
allmänheten tillträde. Den stora
konsertsalea, vilken rymmer 2,000 personer, var
fylld till sista plats. Förutom många
av de mest kända förkämparna för
kvinnosaken i Amerika och Europa —
Jane Addams, Aletta Jacobs, Chrystal
Macmillan, Kathleen Courtney, Anita
Augspurg, Lida Gustava Heymann,
Rosika Schwimmer för att endast
nämna några — märktes medlemmar av
holländska regeringen och
riksförsamlingen. I sin välkomsthälsning
uttalade Aletta Jacobs sin stora glädje Över
att så många som 1,200 kvinnor, trots de
svårigheter en resa under nuvarande
förhållanden innebar, kunnat komma

samman. Hon var förvissad om att
var och en, vilken nation hon än
tillhörde, skulle känna sig som bland idel
vänner. På denna välkomsthälsning
svarade först å de tyska kvinnornas
vägnar dr. Augspurg. Hon talade med
djup sorg om alla de internationella
förbindelser, som brustit genom det
hat, kriget fört med sig. En ljuspunkt
fanns dock: kriget hade ej kunnat döda
kvinnornas känsla av samhörighet och
allmänmänsklighet. När en gång
efter krigets slut det åter skall börja
byggas bryggor mellan folken, då skall
man också ta denna kvinnornas
samhörighetskänsla i anspråk. Hon
hoppades, att det rop, kvinnorna nu ville
höja, skulle höras över hela världen: vi
vilja ej förstörelse och hat, vi vilja
kultur och vänskap. — Miss Courtney
beklagade, att hon endast kunde tala å
tre engelska kvinnors vägnar, då hon
ursprungligen hoppats få representera
ISO kvinnor. Hon hoppades emellertid,
att förbindelserna mellan England och
Holland skulle återupptagas en av de
närmaste dagarna, så att åtminstone
ett 20-tal skulle komma. Hon talade om
den glädje, som spritts bland Englands
kvinnor, när inbjudan till kongressen
kom, därför att ett tillfälle därigenom
erbjudits kvinnorna att säga ifrån, så
att det hördes över hela världen vad de
tänka om kriget, ièke såsom engelsmän,
tyskar, belgier o. s. v., utan såsom
kvinnor, och därför att de också kunde få
visa, att de betrakta alla länders
kvinnor såsom systrar. Därefter
framfördes tack från samtliga vid kongressen
representerade länder. Ä Sveriges
vägnar talade fröken Anna Kleman
kraftigt och varmt.

med som det förra saknade, nämligen
den kvinnliga sakkunskapen och —
kritiken.

Att vid en lagstiftning av den mest
vitala betydelse för kvinnor och barn
män ensamt skola vara de
bestämmande borde vara kränkande för en
normalt utvecklad rättskänsla. Var det
ingen blick som nedifrån salen höjdes
upp till läktaren och vid åsynen av
fruarna Agda Montelius, Emilia
Broomé, Anna Wicksell, Frigga Carlberg
och många fler kände sig en smula
generad. Om hans samvetes röst bett ho-

nom att på heder och tro säga var
sakkunskapen i den fråga det här gällde
att lagstifta om fanns, så hade han som
ärlig man haft endast ett svar att ge,
det som klokhet, billighet och rättvisa
bjöd honom.

När man anser kvinnan som
sedernas och de etiska värdenas väktare, så
är det väl ingen mening i att hålla
henne borta från lagstiftningen, som
har att behandla dessa frågor. Det är
icke endast i samhällsnyttans och
rättvisans namn kvinnorna begära
rösträtt, de göra det även i logikens.

På onsdagsmorgonen öppnades
kongressen av dr. Jacobs. Hon
redogjorde för hur kongressen kommit till och
meddelade att resolutionskommittén
till kongressens president föreslagit
miss Jane Addams, vilken med
acklamation valdes till ordförande. Därefter
vidtogo förhandlingarna omedelbart.
Då under de tre dagar, som voro
anslagna till kongressen, man endast
hann att behandla de föreslagna
resolutionerna, måste kongressen fortsätta
även under lördagen.

Det var icke mindre än 14 olika
förslag till uttalanden, som förelagts
kongressen. Då det är omöjligt att gå in
på dem alla, vill jag dröja vid dem,
som knöto det största intresset vid sig.
Dessa rörde:

vapentillverkning och vapenhandel,

demokratiskt folklig kontroll av
utrikespolitiken,

landavträdelser och

medling, skiljedom och
undersökningskommission,

kvinnans politiska rösträtt

Man uttalade sig för att staten bör
övertaga såsom statsmonopol all
tillverkning, kontroll och handel av vapen
och ammunition, då det visat sig, att
den privata vinsten av
vapenfabrikation utgör ett mäktigt hinder för
krigets avskaffande. Ett radikalare
förslag framkom från amerikanskt håll,
vilket yrkade på upphörande av all
vapenhandel mellan nationerna. Detta
avslogs emellertid.

Resolutionen angående den andra i
ordningen av de nämnda frågorna
innebär en fordran på att
utrikespolitiken ställes under demokratisk kontroll,
d. v. s. under kontroll av parlamenten,
samt tillägger att kongressen kan anse
som demokratisk endast den statsform,
där män och kvinnor äro i lika grad
representerade.

Diskussionen om landavträdelse tog
lång tid i anspråk och en mångfald
förslag framkom. Man enade sig
slutligen om ett uttalande av ungefär
följande lydelse:

Internationella kvinnokongressen
protesterar mot varje afträdelse av land
utan att befolkningen i de annekterade
områdena genom omröstning uttalat
sig därför samt fordrar, att autonomt
och demokratiskt styrelsesätt inte skall
vägras något folk.

I frågan om internationella
organisationer uttalades fordan på bl. a.

En permanent internationell
konferens, i vilken även kvinnor skola ha
säte, en permanent internationell
medlingskommission, en permanent
internationell skiljedoms- och
undersökningskommission.

En resolution, som man från ett par
olika håll önskade få struken, var den
om kvinnornas politiska rösträtt. Man
menade, att kvinnorna nu kommit
samman inte för att begära rösträtt utan
fred. Från motsatta hållet betonades,
att vi kommit samman för att
överlägga om vad kvinnorna i framtiden
kunna göra för att förebygga krig och ett
av medlen därtill är kvinnans politiska

Annonsera i F^östrätt för Kvinnor.

Annonspris 10 öre efter texten, 12 öre å textsida pr mm.-höjd, spaltbredd 65 mm. Marginalannons samt annons å bestämd plats 20 öre pr mm. Årsannonser 20 % rabatt,
halvårs 10 % rabatt, kvartals 5 % rabatt. För annons till inf öring 1 eller 2 gånger torde likvid medfölja ordern. Annons bör vara insänd senast 5 dagar före tidningens
utgivningsdatum till Rösträtt för Kvinnors expedition, Lästmakaregatan 6, Stockholm. För annonsavdelningen: Rikstel. Norr 600, Allm. tel. 14729, mellan 9 f. m. och 7 e. m.

■■»•■■■••■■■■■a

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:33:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rostrattkv/4/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free