Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR KYIXKOR
N:r 10
LAGERSONS
SKOfDAGASIM
tlakobssatan 18 - Fredsaatan 8
rösträtt. Beslutet blev, att man begär
av den konferens, som skall fastställa
fredsvillkoren, att den skall uttala sig
för behovet av kvinnornas medverkan
i det politiska livet i fredens och
civilisationens intresse.
Först på lördagen hann kongressen
fram till diskuterande av ett
arbetsprogram för närmaste tiden. De
viktigaste besluten man enade sig om äro
de tre följande:
/. Att välja delegationer, vilka till
samtliga regeringar i Europa och till
Förenta staternas president skola
överlämna de å kongressen fattade
resolutionerna.
Den första av dessa resolutioner, som
antogs utan debatt, lyder sålunda:
Vi kvinnor av skilda nationer,
klasser, partier och trosbekännelser,
förenade till en internationell kongress, ge
uttryck för var varma medkänsla för
allt lidande, som de utstå, vilka offra
sig i striden för sitt fosterland, vilken
nationalitet de än må tillhöra.
Da intet av de krigförande länderna
anser sig föra ett anfallskrig, utan
fastmer kämpar för sin hotade
nationalitet, fordrar den internationella
kvinnokongressen att alla de olika
ländernas regeringar måtte göra slut på
blodsutgjutelsen och inleda
fredsförhandlingar. Kongressen fordrar
uttrycktigen att den blivande freden
måtte bli varaktig och därför byggas på de
grundsatser, som äro inbegripna i de
av denna kongress beslutade
resolutionerna.
Eörande sättet, på vilket
resolutionerna skulle överlämnas till
makterna, voro meningarna delade. Miss
Mac-niillan föreslog att en av kongressen
vald delegation skulle överlämna
resolutionerna till samtliga vid hovet i
Haag ackrediterade ministrar. Rosika
Schwimmers förslag, att Üera
delegationer skulle tillsättas, vilka direkt
till regeringarna i Europas samtliga
länder samt Förenta staternas
president skulle överlämna resolutionerna,
segrade. Till medlemmar i dessa
delegationer utsåg kongressen sin
president, Jane Addams,
resolutionskommissionens ordförande Aletta Jacobs
samt de två,* som framfört och
understött det segrande förslaget, Rosika
Schwimmer och madame Genoli från
Milano. De övriga utses av miss
Addams.
ii. Att tillsätta en internationell
kommitté, vilken har att förbereda
massmöten i alla vid kongressen
representerade länder för demonstration för
fred, varvid också de vid kongressen
fattade resolutionerna skola stödjas.
Denna kommitté skall utgöras av
samma medlemmar som
resolutionskommittén. Förslaget om att dessa
möten skola hållas samma dag, 18 maj, i
alla länder, förkastades.
///. Att tillsätta en kommitté för att
sammankalla en ny internationell
kvinnokongress på samma ställe och vid
samma tid, där den konferens kommer
att samlas, vilken efter krigets slut
skall fastställa fredsvillkoren.
Härmed voro förhandlingarna
avslutade, och det återstod endast att
upplösa kongressen.
Avslutningsakten formade sig till verkliga ovationer
för kongressens ädla, omutligt
rättvisa och opartiska ordförande, för
medlemmar av resolutionskommissionen
och andra framstående
kongressdeltagare. På förslag av dr. Augspurg,
Tyskland, beslöts avsändande av ett
hälsnings- och sympatitelegram till de
engelska kvinnor, som voro anmälda
till kongressen, men av olika skäl ej
kunde komma, samt till de franska
A.-B. JOHN V. LÖFGREN & C:o
Sveriges äldsta, största o. bäst
renommerade specialaffär i
_ Siden- & Tlle-KläflnlnistTBer
Bita*. 4 2» rrensnaiin a, siocuoim. a. t. so 48
Prover t. landsorten sändas gratis o. franco.
• Kungl. Hofleverantör •
kvinnor, som velat vara med, men av
sin regering hindrats därifrån.
Förslaget mottogs med varmt Infall, och i
detta bifall låg oekså en hyllning till
dr. Angspurg, som på ett så ädelt,
varmt och storsinnat sätt föreslagit
denna hälsning till de franska och
engelska kvinnorna.
På aftnarna voro offentliga föredrag
anordnade, varvid man en afton
uteslutande sysselsatte sig med
kvinnorösträtt och krig, och en annan med
kvinnan och kriget. Vid ett av dessa
tillfällen höll fröken Anna Lindhagen
ett av varm känsla buret föredrag om
folkens ratt att själva bestämma sitt
öde och mot påtvingad skilsmässa från
nationell och kulturell gemenskap.
Intrycket av kongressen skulle
emellertid bli alldeles ofullständigt, om jag
inte oekså tillade några ord om
stämningen under den. Det är omöjligt att
nu klart skönja i vad mån kongressen
kan verka för uppnående av fred och
för dennas framtida betryggande. På
en punkt ligger dock kongressens stora
betydelse i öppen dag, inte minst för
dem, som haft den stora lyckan att
närvara vid densamma. Den har i
väsentlig mån stärkt kvinnornas
samhörighetskänsla med varandra, den har
stärkt vår tro på att det, som förenar
människor och folk i grunden är större
och starkare än det, som skiljer dem
åt. Den har givit oss alla, som haft
den ovärderliga förmånen att vara
med, en tillitsfullare syn på framtiden,
ett hopp om att arbetet för folkens
förbrödring ej skall varaktigt hämmas
genom det pågående världskriget, utan
skall upptagas med ökad energi och
hänförelse. Den hänsynsfullhet, den
finhet och takt, den kärlek, med vilken
de olika ländernas kvinnor bemötte
varandra och diskuterade de mest
ömtåliga frågor, vittna om, att mitt under
det hatfyllda kriget de krafter leva och
verka, som en gång skola bygga upp
en ny tid och en ny kultur — det
mel-lanfolkliga broderskapets och fredens.
Anna Holm.
24,151 namn på 3 dagar.
Från flera håll hade framställts en
önskan att möjlighet skulle beredas
alla de tusenden kvinnor över hela
Sveriges land, som, själva hindrade att
närvara vid Haagkongressen, med sina
tankar och goda önskningar följde
kongressens arbete, att ansluta sig till dess
stora syfte: fredens återställande. För
att tillmötesgå denna önskan, lät den
svenska kongresskommittén införa ett
upprop i tidningarna med anmaning
till kvinnorna att inom tre dagar
insända sina namn till kommittén.
Oaktat någon propaganda eller
organiserad namninsamling på denna korta tid
helt naturligt icke hann igångsättas,
kunde kommittén vid den fastställda
tidens utgång telegrafera till
kongressen, att kommitténs vädjan till förmån
för ett sympatiuttalande för
kongressens syfte på den korta tiden av 3
dagar besvarats av 24,151 svenska
kvinnor, "förenade i en brinnande önskan
om fredens återställande".
Under de närmast följande dagarna
inkommo ytterligare 3,613 namn,
varför slutsumman av namn, som
kommittén åtagit sig att befordra till Holland,
blev 27,764.
Omvägar.
"Nu rösträttskvinnor, skola ni visa
vad ni duga till — nu är det tid att
genom ett aktivt arbete i ’statsnyttans’
tjänst skaffa respekt för er själva oeh
därigenom även för ~den sak ni
representera!"
Har ni hört den maningen någon
gång under den gångna vintern?
Förmodligen har ni både hört och
följt den: man skall icke hava
hjärta i bröstet för att låta den gå
alldeles ohörd förbi sig. Men...
Det synes mig ändå som om allt
detta myckna arbete, som många av oss
i år slita upp sig i, för oss endast är
en omväg, och för dem det gäller, kan
presteras lika bra och lika villigt av
kvinnor, som på grund av sina
åsikter icke anse sig ha rättighet att arbeta
för de rent feministiska synpunkterna.
Vi veta ju, att det icke finnes något
överflöd på verkliga feminister, och vi
som äro det böra först ihågkomma att
all den hjälp vi nu kunna lämna för
att något jämna ut de skriande
missförhållanden männen skapat, endast
blir en bråkdel av den verkliga nytta
vi göra, om vi i dessa tider, liksom
under de bättre, arbeta för den sak,
i vilken vi tro att samhällets frälsning
ligger. Eesultatet kommer visserligen
ickeratt omedelbart föreligga, vare sig
i form av strumpfästningar eller
matlagningskurser, men när det i sinom
tid kommer, sker det därför, att vi
aldrig förtröttats och aldrig låtit några
andra företeelser, av vad art de vara
må, skymma vår syn. I kraft av detta
resultat skall vinnas värden, som
mångfalt överstiga allt vad vi nu
kunna drömma om att nå, även om vi
flådde oss för att breda ut oss till
mattor för frusna och olyckliga att stå på.
Det är icke min mening att någon av
oss skall missunna någon god sak
någon god människas hjälp; och de
finnas främst kanske bland oss, som ha
råd att spänna sig själva framför mera
än ett tungt lass. Vad vi därvid
framför allt böra ihågkomma, är blott att
varken den sak, som ligger oss främst
om hjärtat» eller de människor de nu
rasande olyckorna hårdast drabbat, ha
råd att undvara ett uns av den kraft,
vi kunna ägna vår egen sak.
Välja vi, av spontant medlidande
eller medborgerlig pliktkänsla, i år
andra vägar för vårt arbete, blir det i
varje fall endast omvägar, som
dessvärre icke endast öka våra bördor,
utan också bidraga att uppskjuta vår
seger.
Ty, icke sant, det finnes väl ej en
enda av er som icke är övertygad om,
att detta och föregående års historia
aldrig skulle ha skrivits i blod, om vi
kvinnor fått ha någon
medbestämmanderätt över hur samhället använde de
pengar vi, likt andra medborgare, giva
samhället?
Det heter att vi väcka ond blod om
vi i dessa tunga tider arbeta för
rösträtten, "för våra egna intressen!"
Detta synes mig, med förlov sagt,
vara ett kortsynt tal. Vi ha ju
hitintills icke gjort oss några vidare
illusioner om vår egen popularitet i denna
manbyggda värld. Av vad anledning
låta vi nu imponera på oss av en så
självfallen företeelse som att vårt krav
skall vara det första, som skall sättas
i skymundan nu, när det gäller på helt
annat sätt akuta kriser?
Ha vi någonsin på allvar trott, att vi
skulle mötas av lovsjungande och ett
gott uppförandebetyg, för att vi vilja
S Västerlånggatan j
g (f, d. Barnängens lokal). ■
1 ASTRID SÖDEBQDIST £
1 Klaes Damskrädderi.
Alltid välsorterat lager 1 fördelaktiga prislägen.
Specialité:
J. A. WETTERGRENS FABRIKATER.
vara med och kritisera, vad de
maktägande ha gjort?
Och vilka äro vi — hur lång sikt
har vår syn och vårt hopp — att vi
inför det första ropet: "Gömmen eder
på det att samhället icke behöver mäta
värdet av er hjälp, som det måste
mottaga, emedan det icke kan vara den
förutan" lystra till med en undergiven
kvinnlighet, som var söt och klädsam
för femtio år sedan, men som sedan
dess i svett och försakelse och mycken
möda genom hundratusende arbetande
kvinnors inskridande blivit, som vi
trodde, väl skrinlagt på hyllan, för att
på sin högsta höjd tagas ned till
förevisning i ett framtida feministiskt
museum.
Det finns ett norskt ordspråk som
säger: "Pene barn ber ikke — men så får
de heller ikke noget!"
Det är ett bra ordspråk för
rösträttskvinnorna att komma ihåg —
kanske allra mest i Sverige!
Gwen.
MARIKA STJERNSTEDT: Den grymma
läxan. Albert Bonniers förlag. Pris 25
öre. 26 sid.
Ingen borde försumma att för det billiga
priset av 25 öre skaffa sig Marika
Stjern-stedts broschyr "Den grymma läxan", som
utgör ännu ett dokument till de uttalanden
om kriget, som föreligga av våra främsta
författarinnor och feminister. Broschyren
utgöres i huvudsak av det .föredrag
författarinnan hållit i vissa orter i mellersta
Sverige och när det nu föreligger i tryck,
får man hoppas att det sprides till alla
delar av landet. Skriven med Marika
Stjern-stedts klara oeh fulländade stil och
besjälad av den varmaste medkänsla, utgör
broschyren den kraftigaste vädjan för
freden. Det är Belgiens olyckliga Öde, som
författarinnan speglar i en serie skräckfulla
bilder, som visar oss ett litet, idogt och
högtstående folks ödeläggelse under krigets
demon. Belgiens skövlade land, de
ödelagda hemmen, de förstörda konstskatterna, de
lidande, olyckliga människorna, som sakna
tak Över huvudet och som i främmande
land måste leva av andras barmhärtighet,
står det inte som en fruktansvärd
illustration till det pågående världskriget, som så
brutalt stryper kulturen och folkens alla
utvecklingsmöjligheter och bör inte alla
krafter sättas i gång för att från
mänskligheten lyfta denna dess största
förbannelse.
Det är medkänslan med ett olyckligt folk
och ett härjat land, som drivit Marika
Stjernstedt att fatta pennan och tala för
Belgiens sak och för dem, som ännu äro
nog lyckliga att leva utanför krigets
skådeplats, borde tanken på andras olycka
mana dem att i någon mån lindra de lidanden,
som^ övergått Belgiens folk och att med
en skärv visa sin medkänsla. Mycket har
redan skänkts, men mycken nöd återstår
ännu att lindra.
G. H. E.
Ett nytt trevligt Kale & Konditori under namn
Sheppsbrocaféet l Konditoriet
är öppnat 18 SKEPPSBRON 18
Ällrn. Tel. 42 26
•Servering av: Kaffefrukostar, Thempèer, Kaffe, The,
Choklad och Smörgåsar.
OBS.! Goda varor, billiga priser!
Å. HELIN.
RUNG
ANTON JBRCXDÄN® JTJJE¾HMSKZA J3YRA
Ällrn. Telefon 20163 68 VÄSTERLÅNGGATAN 68, STOCKHOLM. Rikstelefou 144 68.
Utför alla Juridiska o. PKIVAT-
DETEKTIV A uppdrag diskret,
fort och billigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
