Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
N:r 13
LAGERSONS
SKOmAGASIN
Jakobsgatan 18 - Fredsgatan 8
Ur bokmarknaden.
ANNA LENAH ELGSTRÖM:
Stjärnan, vars namn är malört.
Krönikor och berättelser. Alb. Bonniers
förlag. 250 sid. Pris kr. 3: 75,
Steget kan synas långt från Anna
Lenah Elgströms första bok och
hennes senaste, från Glasbruksgatans på
Söder fattiga existenser till
renässansens Firenze och revolutionens Paris.
Men skillnaden är endast skenbar. Ty
de människor hon diktar äro de
samma, om klädda i grå trasor eller i
guldstickade brokader. Deras smärtor
och vedermödor, deras synd och
passioner, deras otillfredsställda längtans
kval — allt är detsamma. Och alla
finna de i själva sina lidandens
gränslöshet kraften till att övervinna dem, de
kämpa sig fram till "människohjärtats
härliga trots, vilket säger till smärtan:
du skall bli sång, strömmande klar ur
min strupe! — till lidandet: du skall bli
min levnads smycke!"
Det svåraste hindret att övervinna i
kampen för "den sista dagens svala
hjärta" blir alltid kärleken. Sitt eget
lidande kan den tappre till slut härdas
att bära tyst och stolt, men inför den
älskades lidande vill lugnet brista.
Kärleken är den sista känsla söm dör,
dess längtan är hjärtats sista längtan,
innan själen når oåtkomliga höjder.
För sina svagare medmänniskor
kunna dessa segrande själar bli en
hjälp, en tröst och en föresyn, men
också orsaken till det bittraste kval. Den
unga, högättade fransyskan, "lille
Louis", som förgäves sålde sin ära för
att rädda sin broder från revolutionens
giljotin, kan, fängslad i bödelskärran,
med dens ljusa leende, som övervunnit
och förlåtit, hjälpa och styrka sina
dödskamrater. Men å andra sidan: när
en bliver upptagen, finns det gärna en
annan, som bliver kvarlåten. För en
kvinna att se sin älskade lossa de
bojor, som bundit honom vid henne och
höja sin ande mot svalare rymder, är
att förlora honom långt fullständigare
än genom någon otrohet. Så måste
Mona Lapa i berättelsen "Fjärran" och
Camilla Rucellai i "När liljorna
blomma" båda maktlösa åse hur den man,
för vilken och genom vilken de levde,
oåtkomlig lever i en annan värld. De
måste tåla, att de för den älskade icke
äro mera än en frestelse, till sist icke
ens det.
"Jag kan icke, men jag skall", svarar
Mona Lapa* sin tillbedde make, när han
ber henne att för hans själs frids skull
upphöra att vara hans maka. På denna
paradox är det som Anna Lenah
Elgström låter sina män och kvinnor
segra över alla jordens kval. Vad som
fängslar i hennes bok är den ädla
viljans seger ännu i de hårdaste prov, in
i själva döden — "segern över livet,
segern över döden, segern blint ut i
mörkret–––"
Elin Wagner.
Fotografier från mötet på Visingsö
med Ellen Key i talarstolen (30X24)
till ett pris av 1 kr. samt vykort till ett
pris av 25 öre kunna rekvireras mot
postförskott från postkontrollör Knut
Björlingson, Jönköping.
sitt arbete inom detsamma. Och ingen
bättre önskan för henne själv än att
hon måtte få vara med om att skörda
frukterna av det arbete hon nedlagt
för kvinnornas medborgarrätt.
Ezaline Boheman.
A.-B. JOHN V. LÖFGREN & C»
■ Kungl. HofteverantÖr •
Bikst. 4 29 Freisnatan 3, Stockholm, at. 5048
Sveriges äldsta» största o. bäst
renommerade specialaffär i
Slien-ÄYlle-Klädntngstyuer
Prover t. landsorten sändas gratis o. franco.
Den danska kvinnorösträtten och den svenska pressen.
Det har varit tyst om
rösträtten i pressen på senare tider. Genom
den danska grundlagsändringen har
frågan emellertid fått ny aktualitet
även i Sverige, och tidningarna ha icke
kunnat undgå att i detta sammanhang
också ägna kvinnorösträtten några
betraktelser. Vad som härvid är av det
största intresset är att se, i vad mån
de danska kvinnornas förändrade
ställning förmått inverka på våra
motståndare här. Högerpressen erbjuder i
detta avseende en ganska skiftande
tavla: från Lunds Dagblad, som talar
alldeles som ur vårt eget hjärta, till
Göteborgs Morgonpost, som talar ur
professor Kjelléns, och östergötlans
Dagblad ur hr Millqvists. Mellan dessa
poler finnes det en del högertidningar,
med Helsingen i spetsen, som
representera mellanregistret, och det
anmärkningsvärda är, att man ur dessas
ledare verkligen kan avlyssna en ny ton.
"Börjar högerblocket äntligen spricka?"
frågar Jämtlands-Kuriren.
Vi lämna här några provbitar på de
tre anförda riktningarna inom
högerpressen:
Lunds Dagblad:
"Man må icke förtänka vårt lands
kvinnor, att de i dessa dagar se sin situation
med blandade känslor. Ingen har dristat
påstå, att de icke skulle vara lika långt
hunna i politisk och kulturell utveckling
som deras systrar i Nordens övriga länder.
De ha icke heller på något sätt lagt i dagen
egenskaper, som. göra dem obekväma för
handhavande av politisk makt. I fråga om
kunskaper, sinnets ädelhet och ärlig
pliktuppfyllelse stå de icke efter grannländernas
kvinnor. De ha med nit och levande
intresse deltagit i sådant medborgerligt
arbete, där den frivilliga insatsen måst vara
huvudsaken. I det sega och tålamodsprövande
försvarsarbetet, sådant det började på
åttiotalet, ha de tagit en verksam, att icke tidvis
säga avgörande del. I den allmänna
diskussionen äro deras inlägg icke de minst
beaktansvärda. I de olika ställningar, de
numera intaga inom affärslivet, i
litteraturen, på lärarebanan o. s. v., ha de visat sig
som männens fullgoda likar. Hos oss
liksom i flertalet andra länder är en stor del
kvinnor numera hänvisade att försörja sig
själva i olika tjänsteanställningar eller i av
dem ledda affärer. J)et kan således icke
sägas, att det brister" dem något i den
samhälleliga utbildning, som utgör grundvalen
för politiskt arbete.
Det är ingen heder för vårt land, som
eljest gör anspråk på att i mångt och
mycket vara ett föregångsland, att kvinnorna
ännu icke släppts fram till de politiska
rättigheter, som grannländerna ansett sig
kunna skänka dem. Detta kastar över oss ett
skimmer av efterblivenhet, som aldrig kan
gagna oss, och som väl i verkligheten icke
heller är riktigt, även om trångsyntheteli i
vissa politiska kretsar kan giva sådant vid
handen."
Göteborgs Morgonpost:
"Hela det parlamentariska väsendet
sådant det utkristalliserats i våra moderna
demokratier tar- sig allt bra tomt och
futtigt ut i en tid, som ånyo börjat räkna med
primitivare, men också reellare värden:
mannavilja, mannakraft, samverkan,
försakelse, offer. Gentemot en erövrad fästning,
en erövrad provins tar sig den erövrade
kvinnliga rösträtten inte så synnerligen
imponerande ut. Och heller inte så alldeles
tidsenlig, som för något decennium
sedan ..."
Östergotlands Dagblad:
"Det är ytterst litet sannolikt, att
motståndet mot den kvinnliga rösträtten här i
Sverige kommer att i ringaste mån
avväpnas med en enkel hänvisning till
förhållandena i Norge och Finland, så länge ej
kvinnorösträtten där kan uppvisa några
gagne-liga frukter.
Om nu Danmark skall komma att bjuda
på erfarenheter i motsatt riktning, är ju
möjligt, men dessa böra först inhöstas,
innan vi förhasta oss med några
efterap-ningar.
Uppriktigt sagt tro vi ej kvinnorösträtten
komma att på allvar diskuteras hos oss,
förrän man har att peka på exempel från
något av de ledande, kulturländerna."
Helsingen:
"Emellertid äro vi för vår del
fullstän-ständigt på det klara med, att högerpartiet
icke hädanefter bara bör säga nej till
kvinnornas krav, utan allvarligt söka en utväg
att tillmötesgå det berättigade i desamma,
som, utan att samhället lider skada därav,
kan tillmötesgås.
Denna vår åsikt bottnar uti den stora
respekt vi hysa för kvinnans personlighet
och för det allvarliga och oegennyttiga
samhällsarbete, hon frivilligt på så många
områden utför.
Vi göra också gärna det medgivandet, att
många tusen av den s. k. överklassens och
medelklassens kvinnor i fråga om
medborgerligt intresse och samhällelig vakenhet
gärna kunna tagas såsom mönster av allt
för många män — med fulla medborgerliga
rättigheter."
Vi komplettera dessa uttalanden från
högerhåll med några provbitar även ur
vänsterpressen;
Ronneby Tidning:
"Den stora dagen för Danmarks kvinnor
har äntligen kommit. Mitt under det
Europa står i ljusan låga och så gott som alla
dess folk och länder ej tänka på annat än
att förinta, varandra, kan Danmarks, ja
hela Nordens kvinnor, fira såsom en av sina
största triumfer den både ärofulla och
lysande segern över konservatism och
fördomar. Det stora framsteget siar om en ny
allmännare utveckling i socialt och
kulturellt avseende icke blott i lördagens
jubelland, utan även i de länder, där kvinnan
ännu kämpar för sin rätt. Där liksom i
Danmark skall hon trots allt motstånd
segra, därför att hennes sak helt enkelt är
både mänsklig och rättvis.
Den danska kvinnan är att lyckönska.
Men för den svenska kvinnosakens vänner
bor segern bli en sporre till ännu kraftigare
ansträngningar att i en nära liggande
framtid nå samma plattform, som kvinnorna på
andra sidan sundet nu erövrat, liksom det
över huvud bör mana alla svenska
framstegsvänner att i sinom tid vandra vidare
på demokratiens väg."
Oskarshamns-Posten:
"Så mycket har senaste stora händelse i
Danmark utvisat, att världskriget icke med
nödvändighet behöver betyda inrepolitisk
reaktion. Den visar tvärtom, att en klok
och vidsynt politik kan vända det onda till
gott och låta just krigets tryck ena alla
partier i en stor gemensam handling av
rättvisa och låta kvinnorna få den rätt,
som tillkommer dem från rent mänsklig
synpunkt sett. Må vi med kraft arbeta för
genomförandet av denna rättvisa åt
kvinnorna."
Dalabladet:
"Ty i hur hög grad antagandet av den
nya lagens övriga bestämmelser än må
anses som ett frisinnat genombrott, är dock
intet i sann demokratisk anda viktigare än
den ändringen, att icke längre den ena
hälften av landets myndiga invånare är
utesluten. Och då utom vad kvinnorna
kunna komma att verka för sin egen ställning,
för barnens skydd, det också ges allmänna
politiska frågor av största vikt, vilka mer
än andra beröra deras liv och
verksamhetssfär, blir också därigenom deras politiska
medborgarskap betydelsefullt för samhällets
hela liv."
Hudiksvalls Nyheter:
"I Norge och Finland ha kvinnorna icke
åstadkommit någon omstörtande inverkan
på de respektive ländernas styrelse och
förvaltning utan tvärtom visat att de med
ansvar använda sin medborgarrätt till landets
och folkets bästa och samma erfarenhet I
skall säkerligen nu snart också komma att
göras i Danmark. Endast i Sverige är man
*♦••■*•*
(1. d. Barnängens lokal).
■■■ m m Hiaimiiii
d. Barnangens lokal).
ASTRID SÖDEEQÜ1ST |
1 Klass DamskrSdderi.
AUtid välsorterat lager i fördelaktiga prislägen.
Specialité:
J. A. WETTERGRENS FABRIKATER.
så samhällsbevarande, att man vägrar
hälften av medborgarna medbestämmanderätt
i rikets augelägenheter."
Karlstads-Tidningen:
"Vet var säkert mer än en i vår riksdag,
som, när för ungefär en månad sedan det
viktiga förslaget om ny äktenskapslag
behandlades där, pinsamt kände orättvisan i
att en sådan fråga avgjordes ensamt av
män.
Inom kort kommer väl också hos oss den
viktiga frågan om ogifta mödrar och oäkta
barn, som i år fått en så genomgripande
lösning i Norge, infor representationen. Även
då kunna de närmast berörda, kvinnorna,
inte öva någon direkt inverkan på
utgången, varken som väljare eller
representanter. Vår Första kammares majoritet vill
nämligen att de skola vara rättslösa i
statslivet.
Det är emellertid givet, att denna vilja
blir svårare att upprätthålla hädanefter,
sedan kvinnorna i alla våra närmaste
grannland fått politisk medborgarrätt, Ett
sådant grannskap kan naturligtvis inte
undgå att öva en viss inverkan. Om ifall
också, såsom rätt sannolikt synes, Englands
kvinnor efter krigets slut komma att få
samma likställighet med männen, så blir
det ännu svårare att fasthålla
rättsförnekel-seståndpunkten mot dem här i Sverige."
Jönköpings Läns Tidning:
"Intet skäl talar för att kvinnans
rättigheter och skyldigheter i samhällslivet skola
vara mindre an mannens. Men det
egendomliga är, att det samhälle, som intill sista
skärven tvingar kvinnan att fullgöra sina
skyldigheter, är så njuggt, när det blir
fråga om hennes rättigheter.
Samhället kräver sin skattetribut av
kvinnor med egen inkomst, men på den
politiska valdagen är kvinnan ej värdig att
säga sin mening i landets viktigaste
livsfrågor. Kvinnorna få uppoffra sig själva
för samhällets fortbestånd, men när lagarna
skrivas, som röra deras barns fostran, då äro
de uteslutna. Med grämelse i själen få de
maktlösa åse hur lagar skrivas och
förordningar utgivas, som i sina verkningar
skola Ödelägga hemmen, ungdomen, ja, hela
nationen.
Det är inte en dag för tidigt, om kvinnan
får den plats vid mannens sida, som är
hennes. Den dagen kommer. Utvecklingen
kan ej hejdas, endast i någon mån
förhindras. Men hur länge skall det dröjal"
Gävle Dagblad:
"Då därför svenskorna sist av Nordens
kvinnor nå sitt mål och sin solklara rätt,
så ha de åtminstone den trösten, att det
ej berott eller beror på dem själva. Må
åtminstone männen helt och fullt påtaga
sig orsaken och ansvaret,"
Till slut några ord även från
kviimo-håll. Fru Hilda Sachs skriver i
Aftontidningen:
"Men om det gäller att vi svenska
kvinnor visat vår vilja till medborgarrätt, då
peka vi på vår Landsförening med omkring
200 lokalföreningar, på vår opinionsyttring
till riksdagen för ett år sedan med över
350,000 namn. Vi visa också på männens
egen lust att ta kvinnornas tjänster i
anspråk i deras egna politiska intressen, och
på den offervillighet i det allmännas tjänst,
som kvinnorna visat icke minst under
denna vinters kristid. Och vi veta djupt i
våra hjärtan, att, i motsats till
motståndarnas ord om det okvinnliga hos
feminister-na, det är just de kvinnligaste kvinnorna,
som mest brinnande önska att få arbeta
med i sitt folks och mänsklighetens stora
frågor och för kommande släktled."
Vad säger lektor Nyström?
Det berättas, att då John Burns en gång
återvände till England efter ett besök i
Amerika, han på en fråga svarade:
"Amerikas största man är en kvinna — Jane
Addams."
RUNG
ÄNTOJST
Ailin. Telefon 20106
BRODÉNS JURIDISKA BYRÅ.
68 V ASTERLÅNGGATAN 68, STOCKHOLM. Bikstolefon H4G8.
Utför alla Juridiska o. PRIVAT-
DETEKTIV A uppdrag diskret,
fort och billigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
