Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ty
r
’■■,;¾>-4&.~*
^■w-
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: ½* kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
iv. Arg.
STOCKHOLM, 15 .AUGUSTI 1915.
N:r 15-16.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var manad.
Redaktion och Expedition: 6 Lftstmakaregatan*
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. 7*3—lM.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel. Norr 600. Allm. tel. 14729.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1915 1 krona. Lösnnmmer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eUer genom insändande av 1 kr.
75 öre i postanvisning till tidningens
expedition.
Logikens irrgångar.
Efter den uppmärksamhet, som
pressen, enkannerligen högerpressen,
visade kvinnorösträtten under
namninsamlingens dagrar, ha vi verkligen blivit
en smula förbisedda under det senaste
året. Det är världskriget, som i
.synnerhet lägger beslag på dagspressens
intresse och utrymme. Emellertid
dryftas där ju även inre politiska och
sociala frågor, t. ex. nykterhetsfrågan.
-Pressens relativa tystnad rörande vår
fråga kaii tydas på olika sätt "Den
organisationsförmåga, offervillighet
oeh det allmänintresse kvinnorna hava
visat, såväl i vårt land som i de
krigande länderna, har omstämt
motståndarna och tystat motståndet**, tänka
optimisterna. **Man avvaktar den
inverkan kriget har på kvinnornas
livsfråga i de stora kulturländerna och
håller sig tyst under tiden för att inte
i förväg blamera sig**, tänka de
spekulativa. **Man tiger, därför att man
förbrukat all ammunition och därför att
den gamla förlegade ändå måste fram,
när frågan på nytt kommer upp i
riksdagen", tänka de, som kämpat så länge
för rösträtt, att de förlorat alla
illusioner.
Då och då kommer emellertid en
artikel, som vägleder gissningarna.
Under inflytande av en viss fruktan, att
rösträttsagitationen skall vinna
terräng genom de danska kvinnornas
seger, skrev Sv. Dagbladet för någon tid
sedan några betraktelser, som den
kallar "den kvinnliga
rösträttsagitatio-nenw och som äro ganska belysande för
tänkesätten inom vissa kretsar just nu.
Låt oss då först konstatera, att
tonen är hyvsad och betydligt mera
beskedlig och mindre tvärsäker än 1913.
Dess största brister ligga på logikens
område. Artikeln börjar storståttigt
med ett citat av Olaus Petri och slutar
med en hänvändelse till samme stora
mästare: Hans ord: "Det ligger icke
mycken makt uppå, hur gammal en
sak är utan hur god den är", tyckas oss
emellertid vara en förkastelsedom över
männens uråldriga allenastyre,
särskilt efter det resultat därav, som just
nu föreligger. Reflektionerna byggas
icke heller på dessa ord, som han sagt,
utan på några andra, som tidningen
tycker, att han kunde sagt. Genom ett j
långt citat ur Montesauieu¾ "Persiska;
Det är icke för kvinnans skull, icke för hennes eget intresses
skull, som jag ivrar för att hon skall tillerkännas sina mänskliga
rättigheter, utan därför att dessa rättigheter äro undanhållna,
lika gott vem. Icke för kvinnans, utan för statens, för samhällets
egen skull önskar jag att kvinnan måtte få sin rösträtt och
valbarhet erkända. Riksdagen, sådan den nu är sammansatt,
representerar icke svenska folket, utan på sin höjd manfolket. Det
sägs att kvinnans egenskaper ¾ro så olika mannens, att hon
därför icke bör hava samma rättigheter som han. Jag vågar påstå
motsatsen. Just därför att hennes egenskaper äro olika mannens,
bör hon vara representerad i riksdagen, emedan riksdagen eljest
icke representerar hela folket.
FRIHERRE STACKELBERG
i Andra kammaren 1884.
brev" ådagalägges vidare, att männen
äro dåliga lagstiftare. Därav dra vi
för vår del samma slutsats, som vår
Herre gjorde vis à vis Adam i
paradiset: "Det är icke gott för mannen att
vara allena.’*
När författaren sedan gör ett stort
nummer av de olika anlag, som de
båda könen äro utrustade med, så
tycks den slutledningen ligga nära till
hands, att det är en olycka att endast
det ena får göra sig gällande inom
lagstiftningen. Men så resonerar inte
författaren. Kvinnorna äro lika dåliga
lagstiftare, tror ban, utan att förete en
skymt av bevis för sin tro, och då blir
summan av det hela en ännu större
dålighet. "Låt det nya och moderna
(d. v. s. kvinnorösträtten) först
bestå eldprovet!" heter det litet längre
fram. I den önskan instämmer helt
visst varje rösträttskvinna, men
önskar närmare besked om hur
författaren tänkt sig den saken praktiskt
ordnad. Den som skall ådagalägga
sim-kunskap måste få tillträde till vatten,
deii som skall visa flygförmåga, måste
få röra sig i luften, och för att
kvinnorna skola kunna visa, att de kunna
utöva sin rösträtt med förstånd, måste
de äga denna rätt.
Då författaren påstår, att de
politiska problemen i Sverige för
närvarande äro helt olika mot grannländernas,
så har han därigenom utestängt sig
från möjligheten att vinna erfarenhet
därifrån.
Den digra lunta med erfarenheter
från Amerika och Australien, som 5
års utredning förebragt, tas ej alls med
i betraktande. Således kan det
effektfulla utropet just ej innebära annat än:
giv kvinnorna i Sverige rösträtt och
låt dem under de bekymmerfulla tider,
som nu råda, med männen dela
bördan och ansvaret! överraskande
kommer därför avslutningen med fruktan
för att den energiska grupp av
kvinnor, som arbeta för rösträtt skall
lyckas genom sin agitation arbeta fram
ett intresse, som författaren tror
saknas hos den stora allmänheten.
Den ärade författaren tar miste, om
han tror att den kraftigaste
agitationen för kvinnans rösträtt kommer
från kvinnorna i dessa dagar. Den
En hälsning från Mrs
Chapman Catt.
Vid festen i Stockholm den 5 juni t}U
firande av de danska kvinnornas
röst-rättsseger avsändes en skriftlig
hälsning till Internationella
kvinnoröst-rättsalliansens ordförande,
undertecknad av en stor del av de närvarande,
representerande icke mindre än åtta
nationer.
I brev till L. K. P. R:s ordförande
framför mrs Catt sitt tack till alla
undertecknarna och uttrycker sin glädje
över att bland dem återfinna namnen
på så många kära vänner.
Det är ett dyrbart och kärt minne,
säger mrs Catt, och jag längtar att få
lämna det till eftervärlden, i arv till
kommande generationer. Det är
solidariteten inom vår stora rörelse som
ger oss styrka och mod, och vi veta,
att varje land skall "hålla rösträttens
fana högt, tills seger ar vunnen i alla
länder".
Jag har mottagit telegrafisk
underrättelse om att rösträtten segrat i Dan/
mark och att den segrat på Island, och
jag följer med otålighet och livligt
intresse den fortsatta striden i Sverige.
Att ännu mycket strid återstår, därom
tvivlar jag icke, men icke heller om
utgången. Rättvisan segrar alltid i
längden.
Må er hängivenhet, ert mod och er
beslutsamhet aldrig vackla.
Er tillgivna
Carrie Chapman Catt.
kommer från blodiga slagfält, från
brända städer, från skövlade hem, och
pressen, som bär fram budskapen till
allmänheten, är dess verktyg. Hos
tänkande män och kvinnor befästes allt
mer tanken: kvinnorna måste få makt
att hindra ett upprepande av detta.
Även Island.
Danske konungen undertecknar
kvinnorösträtten.
I oktober månad förlidet år erhöll
den rösträttsintresserade allmänheten
genom en isländsk trawlare
meddelande om att Islands kvinnor den 12
augusti erhållit politisk rösträtt och
denna nyhet bekräftades någon vecka
senare genom telegram från fru Briet
Asmundsson till det internationella
rösträttsorganet Jus Suffragii.
Lagförslaget, som antagits av Alltinget,
har endast väntat på kunglig sanktion
för att träda i kraft och detta
inträffade den 19 juni i år, då danske
konungen underskrev den nya isländska
grundlagen. Då man vet att Islands
kvinnor redan år 1886, och då utan
kamp, erhöllo kommunal rösträtt, kan
det ju väcka förvåning att det dröjt så
länge innan den politiska rösträtten
och valbarheten tillerkändes dem, men
detta har sin egentliga orsak i de
ekonomiska förhållandena. Man drog sig
för att sammankalla extra Allting och
beslöt att lösa frågan om kvinnornas
politiska rösträtt i samband med den
revision av grundlagen som var
förestående.
Banbrytaren för den isländska
kvinnorörelsen var den numera avlidna,
och på flera områden framstående
Thorbjorg Sveinsdottir i Reykjavik,
som oaktat sin saknad av politiska
rättigheter dock fick det största
inflytande på stadens angelägenheter och
var självskriven talare på de politiska
valmötena. Hennes arbete upptogs av
de i rösträttskretsar kända ledarna för
Islands tvänne kvinnoföreningar,
Katrin Magnusson och Briet Asmundsson,
båda intresserade och verksamma för
utbredandet av rösträttens idé.
Till den varma lyckönskan vi sända
Islands kvinnor med anledning av den
vunna segern, vilja vi foga den
förhoppningen, att den nya rätten skall
stärka deras ansvar som meddelaktiga
i landets öden, ty Islands lagar, liksom
de övriga nordiska ländernas, kräva
en omfattande revidering, särskilt i
vad som rör äktenskapslagar samt
skyddslagar för kvinnor och barn. Här
ha Islands kvinnor uppgifter som
vänta och uppgifter, vilka ligga dem nära
just i deras egenskap av kvinnor och
mödrar. _^^_
Gift kvinna i statstjänst.
Löneregleringskommittén har nu yttrat
sig rörande gift kvinnas anställning i
kpmmunikationsverken. Kommittén har
kommit till det resultatet att några
särskilda förhållanden vid dessa verk som
motivera avvikelse från gängse principer icke
foreSnnas och att sålunda även i detta fall
gift kvinna må till ordinarie tjänst
hefordras, dock först efter av regeringen i varje
särskilt fall lämnat medgivande, samt att,
i de fall då kvinnlig innehavare av
ordinarie befattning ingår äktenskap, hon icke
skall vara skyldig att av denna orsak
avgå från befattningen, om icke
vederbörande överordnade myndighet finner det
nödigt.
1
för Kvinnor.
B Annonspris 10 öre efter texten, 12 öre á textsida pr mm.-höjd, spaltbredd 65 mm. Marginalannons samt annons å bestämd plats 20 öre pr mm. Årjsannonser 20 %
I halvårs 10 % rabatt, kvartals 5 % rabatt. För annons till anföring 1 eller 2 gånger torde likvid medfölja ordern. Annons bör vara insänd senast 5 dagar före tidningens
i ningsdatam till Kösträtt för Kvinnors expedition, Låstmàkaregataa 6, Stockholm. För annonsavdelningen; Rikstel. Norr 600, Allm. tel. 14729, mellan 9 f. m. och 7 e m.
rabatt,
utgiv-
■IfHIMIMiMnif
n
at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
