Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
w. Arg.
STOCKHOLM, 15 NOVEMBER 1915.
N:r 22.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktion oph Expedition: 6 Lastmakaregatan*
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. */«3—1/«4.
Expeditionen öppen vardagar kl, 1-^-4.
Rikstel, Norr 600. Ällrn, tel 147 29.
Telegramadress: Rostratt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1915 1 krona.
4:de kvartalet 30 öre. Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 1 kr.
76> öre i postanvisning till tidningens
expedition.______________.
Livsmedelsfràgan.
Det kan möjligen synas egendomligt»
att i en tidning med det syfte som
Rösträtt för Kvinnor har, komma med
en fråga av i ovanstående rubrik
angiven art. Rösträttskvinnor ha
emellertid många gånger förr visat, att det
för dem icke endast gäller att ensidigt
arbeta på erhållande av vissa
rättigheter inom samhället, utan att de, när
det gäller, också vilja ställa sig
solidariska med och stödja
hjälpbehövan-de medsystrar. Sådana finnas i år
flera än någonsin och äro främst att söka
bland husmödrarna, icke bara inom de
mindre bemedlade klasserna i de stora
städerna, utan kanske i ändå större
antal ute i landsbygden, där
kommunikationerna äro få och åtgärderna för
mildrande av dyrtidén äro
otillfredsställande eller inga. De, som sitta med
sin säkra, om än begränsade inkomst,
ha nog svårt att fatta vilka
verkningar dyrtiden redan haft i de många
små hemmen runt om i Sveriges
bygder, där under normala förhållanden
inkomsterna nätt och jämt räcka till
för det nödvändiga. Det är emellertid
ej svårt att räkna ut, att i sådana hem
den stundande vintern kommer att
medföra umbäranden och försakelser
av många slag.
Ja, vad skola nu vi
röstr&ttskvin-nor kunna göra åt den saken. Jo, den
som vaknat upp till så pass starkt
socialt medvetande, att hon låtit
inregistrera sig i rösträttskvinnornas led,
har säkerligen också öppen blick för
de brister i organisationen av
livsmedelshandeln, som på många håll äro en
bidragande orsak till att priserna äro
så uppskruvade, och att tillgången på
de billigaste livsmedlen är så. ringa.
Hon har framför allt också mod och
självtillit nog att undersöka
förhållandena oeh försöka få vederbörande att
rätta det som är galet Vad särskilt
angår frågan om ett ingripande från
kvinnornas sida på det område jag
antytt, måste vi komma ihåg, att det här
gäller svårigheter för husmödrar, som
många gånger ej förstå varpå
bristerna bero och som ofta tro, att de äro
oundvikliga, och att man måste finna
sig i allt
Från ofientligt håll ha som bekant
åtskilliga åtgärder vidtagits i
livsmedelsfrågan för att mildra dyrtiden.
Strax efter krigsutbrottet tillsattes en
statens livsmedelskommission och
Krig ár det fullkomligaste ocf) mest oinskränkta uttrycket för
de maskulina egenskaper, söm áro kvinnornas fiender, liksom det
ár det slutliga resultatet av en civilisation, som vilar pá en
oinskränkt tavlan i rustningar. Där varest kriget ocf) de känslor, som
utgöra dess förutsättning, f>ällas såsom detl)ö00ta goda, där
fin-nes intet rum för kvinnorörelsens ideal, ¾ár finnes ingen annan
plats för kvinnorna, än den de Ijittills innehaft
Rosa May reder.
(-snart nog även lokala
livsmedelskommissioner litet varstädes i landet*
vilka senare skulle säkra
livsmedelstillgången var på sin ort, ta initiativ i
frågor, som beröra livsmedelshandeln
o. s. v.
I allmänhet ha
livsmedelskommissionerna ansett sig kunna reda upp saken
utan hjälp av kvinnans, pá vissa delar
av detta område, obestridliga
sakkunskap. Där de lyckats, är ju ingenting
att invända, ty huvudsaken är dock,
att man söker göra det bästa möjliga
av förhållandena. Där så ej varit
fallet, är det emellertid en skyldighet för
var och en, som känner, att det brister,
och kan göra något för att avhjälpa
det, att ej stillatigande se på. Där
anledning finns att önska förbättrade
förbållanden, tag jeda på hur
livsmedelskommissionen är sammansatt, vad den
uträttat och vad den planlägger för
vintern. Om så behövs, sök att få
kommissionen tillökad med lämpliga
personer, se till att den kvinnliga
sakkuni-skapen då också blir representerad
o* s. v.
Några exempel på frågor, som kräva
särskild uppmärksamhet från
kvinnornas sida, vill jag här nämna. Först
och främst är det en viktig sak att se
till, att mjölkfrågan ej blir
försummad. Inte nog med att priset på mjölk
stigit över hela landet, på många håll
råder dessutom svår mjölkbrist. Ja,
det finns trakter, där folk får gå ur
gård i gård och tigga att få köpa litet
mjölk. En av de lokala
myndigheternas uppgifter är fttt tillse, att, så långt
möjligt är, rättvisa tillämpas vid
ut-minuteringen av mjölken. Från vissa
håll hör man, hur de förmögna
kunderna först bli tillgodosedda med så
mycket mjölk de behöva, åt de övriga
får det sedan räcka som det kan. Om
betalning lämnas kontant, bör man
kunna fordra, att fördelningen sker så,
att familjer med barn först erhålla vad
de behöva, sedan få de andra ta vad
som blir över. Vidare bör tillses, att
även sådana matvaror föras i handeln,
som ej ge mellanhanden så stor
förtjänst, men som äro viktiga för
allmänheten på grund av högt
näringsvärde och jämförelsevis billigt pris,
oeh att dessa finnas att tillgå i så stor
utsträckning, som är behövligt. Det
är ej ovanligt, att man får höra, att
t. ex. färsk sill ej lönar sig att föra i
handeln, emedan den ger för liten
vinst. Ja, av offentliga myndigheter
(Forts, á sid. 5.)
»Kvinnlig värnplikt.»
Frågan om kvinnlig värnplikt, eller
hellre ett kvinnoår, är ingalunda ny, tvärtom
har denna fråga vid olika tillfällen
ingående och livligt diskuterats inom
rösträttsföreningen.
Det var på kvinnoriksdagen i Karlstad
år 1907, som fru Gerda Hellberg första
gången föreslog anordnandet av ett
obligatoriskt kvinnoår för Sveriges unga kvinnor,
varigenom de skulle erhålla en allsidig
utbildning i de arbeten som Inom ett hem
böra tillkomma en kvinna. Förslaget
debatterades ivrigt och blev även föremål
för stort intresse från pressens sida. Idén,
som legat fru Hellberg varmt om hjärtat,
återupptogs på kvinnorösträttsmötet i
Huskvarna sommaren 1915, då fru Hellberg
talade om Rösträtt och rashygien och
formade Slutet av sitt föredrag till en kraftig
vädjan för de un|ra kvinnornas utbildning.
Hon yttrade därvid bland annat följande:
**Idealet vore, att staten införde ett
kvinnoår, en obligatorisk kurs i modersvård
för de unga flickorna i 15—18 års åldern.
Det är kvinnor, fyllda av ansvarskänsla
och medvetna om livet samhället behöver,
mödrar, som man kan vädja till, när det
gäller de nya individernas fostran, och som
inte stå svarslösa och oförstående inför
tidens många problem. Vi måste bortse från
överklassen, som är i minoritet och se
förhållandena ur arbetarklassens synpunkt.
Bleve den klassens kvinnor undervisade i
modersvárd, uppfostrade till ansvar, så
bleve de våra bundsförvanter i kampen mot
alkoholismen, prostitutionen och
storindustrialismen, som tära på släktets livsnerv,
och de bleve även våra bundsförvanter mot
kriget, som tillintetgör de livsdugligaste
och är den värsta fienden till áll
rashygien."
Även dr. Karolina Widerström har gjort
sig till förespråkare för tanken på ett
kvinnligt värnpliktsår och inledde en
diskussion härom i Stockholms F. K. P. E.
år 1910. Hon berörde dè olika förslag som
framställts i frågan och som
huvudsakligen gått ut på att värnplikt skulle bestå i
en viss tids utbildning i sjukvård.
Emellertid ansåg hon inte denna utbildning vara
lämplig, utan hade i stället tänkt sig att
de unga kvinnorna under sin
värnplikts-tid skulle utbilda sig för sina moderliga
och husliga plikter. Den lämpliga
undervisningen för detta ändamål borde
omfatta hälsovård, personlig hygien, bostads- och
samhällshygien, barnavård och rationell
matlagning. Värnplikten hade talarinnan
tänkt sig skulle fullgöras under 18—20 års
åldern, eller åtminstone innan 25 år
uppnåtts. Ett av år. Widerström framställt re-
Valei 1 Förestå Staterna.
För Eösträtt för Kvinnor.
Av Edwin Björkman,
Första tisdagen efter första
måndagen i november — d. v, ’s. den 2 —
ägde som vanligt val rum i ett antal
amerikanska stater. Detta är
emellertid vad där kallas "an off-year",
vilket innebär att valen ej hade någon
direkt förbindelse med den nationella
styrelsens sammansättning.
Presidentvalet äger rum nästa år, då även
samtliga kongressmän och omkring en
tredjedel af senatorerna måste
underkasta sig folkets dom. De nu hållna
valen av ämbetsmän inom de särskilda
staterna ha ej haft något som helst
inflytande på den närvarande
demokratiska administrationens ställning,
ehuru den å mellanårens valdagar
vanliga förskjutningen åt oppositionssidan
troligen ägt rum och naturligtvis av
republikanerna tydes som ett förebud
om deras nästa år förestående seger.
Under sådana förhållanden är det
troligt, att en hel del av det allmänna
intresset i valen koncentrerats på de
folkomröstningar som ägt rum i
staterna New York, Massachusetts och
Pennsylvanien för att bestämma
huruvida den politiska rösträtten skulle
utsträckas även till kvinnorna. I var
och en av de omnämnda staterna tog
omröstningen formen av ett enkelt ja
eller nej, registrerat med hänsyn tiU ett
konstitutionellt ändringsförslag. Den
för dylikt ändamål brukliga valsedeln
utgör stundom en del av den, å vilken
de röstande ha att uttrycka sitt val av
statsämbetsmän. Oftare särskiljes den
helt och hållet och lägges i en särskild
valurna ^ som regel kan emellertid
fastslås att resultaten med hänsyn till alla
omröstningar å konstitutionella
ändringsförslag beräknas sist och sällan
bli kända förrän ett par dagar efter de
övriga valresultaten.
Detta är av vikt att ihågkomma i
sammanhang med läsningen av de
underrättelser om valutgången, som av
några Stockholmstidningar gåvos
mindre än tre dagar efter valets avslutande.
Dessa baserades å ett Londontelegram
av den 4 november, vari det sades att
"valen i Massachusetts, Pennsylvanien,
New York och New Jersey blevo ett
stort nederlag för kvinnorösträtten."
Omröstningen i New Jersey ägde
rum den 19 oktober oeh påstås ha
resulterat i rösträttsreformens avslående
med en majoritet av 50,000 — en siffra,
som syn^s oerhörd här, men som måste
bedömas i förhållande till hela det av-
solutionsförslag upplästes oeh antogs av
mötet.
Det förlösande ordet i denna diskussion
har sagts av d:r Lydia Wahlström, som
avslutar en ledande artikel i samma ämne i
Rösträtt för Kvinnor för den 15 juni 1913
med det antagandet att frågan "säkerligen
icke kommer att bli verklighet förrän just
när kvinnorna fått rösträtt".
__ ^bi^–––––––––––––––■’–"–––––––««—-«■■■■■■■■■■■■■■■■■■■■»■■■■•■«■■■■■■■■■«■»■■■■■■■■■•■■
Annonsera! Röstratt för Kvinnor. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
