Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 8
RÖSTRÄTT FÖR KVINlffOR
5
L P. flMDERSSOTIS HBBELfiFFlBj
STOCKHOLM
Gamla Kungsholmsbrogatan 26
(andra huset från Drottninggatan)
Stort iagvr af flnarm och enklare
MÖBLER
i ek, mahogny, valnöt samt andra
träslag äfven målade, till billigaste priser.
Allm. Tel. 11410 Riks Tel. 6505 Q
Advokat EVil 9NQÉN
JURIS KAND.
Kvinnliga Juridiska Byrån
Vallingatan 18 - Stockholm G.
Rättegångar o. juridiska uppdrag a? alla slag.
KL. 10-4.
Riks tel. 7576. Allm. tel. 16336.
Moderata Kvinnoförbundet och
rösträtten.
Från vår läsekrets.
Till ordföranden i F. K. P. R. i Falun.
Med anledning av Eder i förra
numret av denna tidning till M. K. F:s
ordförande riktade öppna fråga, får jag
meddela, att fru Jeanna Nilsson
fullkomligt riktigt angivit M. K. F:s
ställning till kvinnans politiska rösträtt
såsom neutral. Förbundet såsom sådant
agiterar nämligen icke vare sig för
eller mot kvinnans politiska rösträtt.
På grund härav räknar det inom sig
moderata kvinnor, tillhörande såväl
Föreningen för kvinnans politiska
rösträtt som Allmänna
valmansförbun-det och lägger intet tryck på sina
medlemmar angående deras personliga
åsikt i rösträttsfrågan.
Med utmärkt högaktning
Ebba von Eckermann,
Ordf. i S. M. K. F.
Fru von Eckermann lämnar här
den för alla rösträttskvinnor, som
tillhöra Moderata kvinnoförbundet,
värdefulla upplysningen, att detta "lägger
intet tryck på sina medlemmar
angående deras personliga åsikt i
rösträttsfrågan". Med den fria tillämpning av
denna grundsats, av vilken kända
an-tirösträttskvinnor inom förbundet
begagna sig även vid tillfällen, då de
uppträda och tala å förbundets
vägnar, och varigenom de i hög grad
bidraga att åt detta förläna skenet av
en antirösträttsorganisation, bör det
ligga dess rösträttsintresserade
medlemmar varmt om hjärtat att icke
försumma något tillfälle att framträda
och lika öppet uttala sina "personliga
åsikter" om vad de anse vara rätt och
till gagn för landet Endast härigenom
kan den "neutralitet" förbundet
proklamerar bli verklighet.
Friherrinnan Anna Rappe har med
anledning av våra i förra numret av
Rösträtt för Kvinnor på ett referat i
Smålands-Posten grundade reflexioner
över vissa punkter i ett föredrag i
Moderata kvinnoförbundet i Växjö
förklarat, att vårt bemötande var
"alldeles berättigat och grundar sig på ett
fullkomligt felaktigt referat", vilket vi
på friherrinnan Rappes begäran
härmed velat bringa till våra läsares
kännedom.
Friherrinnan Rappe lämnar vidare
några upplysningar om vad hon
verkligen sagt, upplysningar vilka snarast
äro ägnade att styrka oss i vår
uppfattning om arten av den
antirösträtts-propaganda som bedrives.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
Vid årsskiftet
Med detta nummer börjar Rösträtt
för Kvinnor sin femte årgång.
Redan i namnet finnes angivet det mål
tidningen satt som sitt I belysning av
tidshändelserna söker tidningen under
medverkan av sakkunniga och
intresserade att visaf hur lösningen av
kvinnornas rösträttsfråga i själva verket
hänger samman med, ja, är själva
förutsättningen för lösningen av alla de
stora frågorf för vilka kvinnor på
skilda områden arbeta och verka. Bland
dessa ha under det sista året med en
naturlags nödvändighet de frågor, som
röra krig och fred, trätt i förgrunden.
| Dels i ledande artiklar, dels i
skildringar av kvinnornas direkta insats i
fredsarbetet, särskilt sådant det tagit
sig uttryck i de svenska kvinnornas
fredssöndag och den internationella
kvinnokongressen i Haag, har tidningen
infört bidrag av bl. a.: Maria Almén,
Millicent Garrett Fawcett, Ellen Hagen,
Anna Holm, Naima Sahlbom, Rosika
Schwimmer, Anna Wicksell och Elin
Wägner. Andra frågor, som uppstått i
sammanhang med krigetf ha
behandlats av Birgit Magrmsdotter Hedströmf
Else Kleen (Gwen) och Gertrud Rodhe;
dyrtiden9 som ju också kan räknas
hit, har belysts av Gertrud Bergström
och Jenny Veländer.
På lagstiftningens och det sociala
området uppkommande frågor har
Rösträtt för Kvinnor alltjämt haft sin
uppmärksamhet fästad. Vi påminna om
Eva Andéns mycket uppmärksammade
artiklar om barnavårdslagstiftningen och
Anna Wieksells om
äktenskapslagstiftningen. Vidare artiklar i olika sociala
frågor av Elsa Alkman, Sigrid Kruse,
Hilda Sachs, Vedborg Ulrich och Anna
Abergsson. I ds i våra dagar så
brännande och livligt debatterade
avlönings-och befordringsfrågorna ha
vägande inlägg influtit av så sakkunniga
kvinnor som Emilia Fogelklouf Marie
Louise Gagner, Anna Lessel, Gulli
Pe-trini och Anna Sörensen.
Även på det litterära området har
Rösträtt för Kvinnor sökt hålla sina
läsare au courant med detf som särskilt
ur rösträtts- och kvinnosakssynpunkt kan
vara av intresse. Bland de litterära
namn, som under året förekommit i
tidningens spalter, nämnas: Hilma
Bore-lius, Frigga Carlbergy Anna Lenäh
Elg-ström, Gerda Hellberg, Gurli
Hertzman-Ericson, Ann Margret Holmgren,
Kerstin Hård af Segerstad, Ellen Key,
Elisabeth Krey9 Elisabeth
Kuylenstierna-Wens ter, Anna Maria Roos, Louise
Stenbock, Marika Stjemstedt, Gustava Svan-
ström, Alma Söderhjelm, Lydia
Wahlström, Hjalmar Wallander och Ellen
Wester. Biografiska uppsatser ha
influtit av bl. a. Emilia Broomé, Sigrid
Herlitz, Anna Lindhagen, Harriot
Stanton Blatchj Anna Whitlock och Karolina
Widerström.
Ben utländska avdelningen harf
trots de osäkra förhållanden som
alltjämt råda, varit väl tillgodosedd. Bland
dem som här medverkat märkas: Edwin
Björkman, Ester Brisman, Lydia
Mat-son-Säger, Ellen Palmstierna, Tinni
Sterner och Signe WoUter-Pfister,
förutom andra tillfälliga korrespondenter i
skilda länder.
För den avdelning slutligen, som rar
rösträtten och politiken, svara de
ledande inom rörelsen i Stockholm såväl
som i landsorten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
