Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
v. Arg.
STOCKHOLM, 15 JANUARI 1916.
N:r 2.
rösträtt för kyikkor
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. —V«4.
Expeditionen Öppen vardagar kl. 1—4.
Kikötel, 8*00. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1916 Kr. 1:35.
Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 2 kr.
i postanvisning till tidningens expedition.
RÖSTRÄTTSBYRAN
Lästmakaregatan 61, Stockholm
Allm. tel. 147 29. Rikstel. 8600.
öppen vardagarjkl. 1/s 1—Vi 5
m-L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen
tillsvidare kl. 2—4 e. m.
Ett aimu ouppfyllt
kungalöfte.
Den hemställan till regeringen, som
genom en deputation från det nyss
avslutade centralstyrelsemötet
överlämnades till statsminister Hammarskjöld,
stöder sig förnämligast på ett ännu
ouppfyllt kungalöfte. Under avvaktan
på rätta tidpunkten för en förnyad
framställning till regeringen ha
kvinnorna nu i två år väntat på uppfyllelse
av konungens löfte i 1914 års trontal.
Den första riksdagen i innevarande
period fick gå förbi, utan att kvinnorna
begärde sin rösträttsfrågas
återupptagande till statsmakternas prövning.
Vi stå nu inför den andra riksdagen,
den under vilken grundlagsfrågor
bruka upptagas till behandling, och det är
icke mycken tid att förlora, om vi icke
vilja se även denna period förgå utan
att ha fört oss närmare vårt mål. En
av intet partiprogram bunden regering
borde kunnat anses oförhindrad att
framlägga förslag i en fråga, om
vilken meningarna inom regeringen
visserligen må vara delade, men som
finner sitt förnämsta stöd just hos den
^departementschef, inom vars område
frågans behandling faller.
Genom att infria kungalöftet från
1914 hade den Hammarskjöldska
regeringen byggt den brygga mellan
partierna, över vilken de svenska
kvinnornas rösträttsfråga nu kunnat gå fram
till seger. Den hade haft i sin hand
att utföra vad de enskilda partierna
f. n. icke mäkta, den hade haft i sin
hand att i en stor fråga samla hela
nationen, och den har försummat
tillfället.
r"—
s
X)z enda kvinnor, vilkas deltagande i od) inflytande pä det
politiska livet blir av ndgon betydelse, äro de, som veta vad de
vilja. -Det är de, som kampat, försakat oel) lidit för rösträtten.
X)e veta ocksä att använda den od) tyuv de skola använda den.
Livet f)ar visat dem vära gemensamma bel)ov, deras egna ocf)
deras, vilkas välfärd ligger dem om tyårtat. De f)a tänkt, oel) de |)a
bildat sig ett mer eller mindre klart omdöme om vad som bör göras
oel) vilka reformer som krävas. Det år till dessa kvinnor vi mäste
sätta vår tillit.
Johanne Blauenfeldt
förutvarande ordförande for Kr is te lig
Kvindevalgrets Förening i Danmark.
Centralstyrelsemotets hänvändelse till regeringen.
I trontalet den 16 januari 1914
för-klarade konungen att han var
"övertygad om att rättvisans och
statsnyttans förenade synpunkter kräva
utsträckning av den politiska
medborgarrätten även till landets kvinnor"
och meddelande, att han vid årets
riksdag komme att framlägga förslag till
ändring i riksdagsordningen i sådant
syfte. Propositionen hann emellertid
icke framläggas före riksdagens
upplösning, och den nya regeringen, som
bildats för lösningen av en speciell
fråga, ville icke taga initiativ till eller
stödja förslag om rösträtt för kvinnor
vid årets andra riksdag.
På grund av världshändelserna blev
regeringen emellertid tvungen att
stanna kvar även sedan dess egentliga värv
var fyllt, och i överensstämmelse med
en allmän önskan inom svenska folket
kommer samma regering sannolikt att
leda landets öden så länge det
europeiska kriget varar. Men detta krig, som
man hoppats skulle bli av kort
varaktighet, synes komma att räcka ännu
en lång tid framåt. Under tiden måste
de neutrala staterna fortsätta att föra
sitt normala liv. Ja, man kan säga att
självbevarelsedriften bör förmå
särskilt de mindre staterna att se till att
nationens liv blir så sunt som möjligt
och att sådana reformer genomföras,
som bidraga till att nationen känner
sig som en enhet och som låter var och
en av aess invånare vara övertygad
om att hans eller hennes rätt kommer
att tillvaratagas.
Det är tydligen känslan av detta, som
förmått Danmark att, medan kriget
rasar vid landets gränser, utvidga
rösträtten till att omfatta alla myndiga
danska män och kvinnor. Island har
erenomfört samma reform. I Holland
har regeringen framlagt förslag om
undanröjande av de hinder grundlagen
hittills lagt i vägen för genomförandet
av politisk rösträtt for kvinnor.
Sverige är numera det enda landet i
norden där kvinnor sakna politisk
medborgarrätt. Men även vårt land
behöver den konsolidering varom nyss
talats; även Sveriges kvinnor behöva
tillvarataga sina intressen genom att
inom riksdagen få frambära och för-
svara sina önskemål, även hos oss kan
landet gagnas genom att de insatser
kvinnor kunna göra i det offentliga
livet tillvaratagas.
Centralstyrelsen för Landsföreningen
för kvinnans politiska rösträtt, samlad
till möte i Stockholm den 8 januari
1916, anhåller vördsamt att k. m:ts
regering i enlighet med trontalets löfte
1914 ville framlägga en k. proposition
om politisk rösträtt och valbarhet för
Sveriges kvinnor vid 1916 års riksdag.
I sitt svar till deputationen började
statsministern med att förklara, att
framställningen naturligtvis skulle tas
upp till vederbörligt och noggrant
övervägande. Dock ansåg han
ärligheten fordra, att han meddelade, att
regeringen icke hade för avsikt att vid
denna riksdag framlägga proposition i
ämnet, och att härutinnan nog icke
någon ändring vore att förvänta.
Statsministern beklagade, att han icke hade
ett för deputationen mera
tillfredsställande svar att ge.
Barnalagarna.
Det med så stort intresse motsedda
förslaget till ny barnavårdslagstiftning
i överensstämmelse med en mera
modern rättsuppfattning har nu av
lagberedningen den 31 december
inlämnats till regeringen i ett betänkande på
cirka 300 sidor. Beredningen och
fattigvårdskommittén erhÖllo uppdraget
år 1911 i samband med uppgiften att
föreslå mera effektiva åtgärder mot
försumliga försörjare. Beträffande den
senare punkten har ju förslag redan
avgivits i samband med
fattigvårdslagen. Den nya barnavårdslagen
reglerar huvudsakligen utom äktenskapet
födda barns civilrättsliga ställning.
Därjämte tillkomma bestämmelser om
utmätning av underhållsbidrag, om
förbud för vissa underhållsskyldiga att
lämna landet samt en ändring av kap.
14 i strafflagen. Betänkandet kommer
i ett följande mrnjmer av Rösträtt för
Kvinnor att bli föremål för en
närmare granskning.
Hur känns det att rösta?
Hur kan det kännas första gången
en kvinna får utöva sin politiska
rösträtt, första gången hon får fullgöra sin
efterlängtade plikt mot det egna
landet, första gången hon kan bli
betraktad som en medborgare med både
skyldigheter och — rättigheter!
Detta är kanske en av de många,
många funderingar, som ibland
föresväva oss, som ännu nödgas vända oss
till andra för att få ett svar på denna
undran. I detta syfte vände jag mig
till en ung amerikanska på besök här
i staden från staten Washington, där
ju kvinnorna haft rösträtt i sex år.
Hon berättade just om det sista
presidentvalet, hennes första, och då jag
frågade hur hon kände sig, då hon
röstade på dem, som skulle leda Förenta
staternas öden i 4 år, svarade hon
genast och med övertygelse: "as a human
being" — som en människa.
Hon sade det så naturligt och enkelt,
men de få orden gåvo så mycket att
tänka på. — "Som en människa!" Inte
som en övermodig, inte som en
ödmjukt tacksam, inte enbart som
kvinna, inte som en man, fastän hon fått
del av hans privilegierade rättigheter
inom samhället, utan som det, som
både mannen och kvinnan äro — som en
människa.
Att kvinnans politiska rösträtt blivit
tidigare införd i Amerikas västra
stater än i dess östra, ansåg hon till stor
del bero på att västerns män stodo
högre än österns, att i de västra
staterna män och kvinnor gått fram
tillsammans, strävat som pionjärer sida
vid sida och delat med- och motgångar.
Det var endast en gärd av rättvisa, då
rösträtten även tilldelades kvinnorna.
I de östra staterna äro ju sprit- och
numera ammunitionsintressena
oerhört starka och mäktiga, och ett av
resultaten av deras makt se vi ju också
däri, att det går så långsamt att få
kvinnans politiska rösträtt införd där.
Kvinnorna vilia bland annat
nykterhet och fred, därför vilja de, som
makten hava i dessa stater, utestänga dem
från medbestämmanderätt. De se ju
ett "avskräckande" exempel i hnr
spritkonsumtionen avtaerit i de stater, där
kvinnorna ha rösträtt — att dessa
makter motarbeta fredsagitationen för att
ostörda få fortsätta med sin
vinstgivande ammrmitionstillvcrkning — det
är ett allt för väl känt faktum.
I sammanhang med min företa, fråsra
berättade den unga flickan från
Washington ett och annat om de lagar, som
blivit införda där på de relativt få år,
som kvinnorna fått rösta. Bland annat
hade en lag antagits, en s. k. Mothers*
Pension Law, som tillförsäkrade en
änka eller övergiven kvinna med
minderåriga barn en viss summa för vart
barn, så pass rikligt tilltagen, att hon
slapp söka si sr förvärvsarbete utom
hemmet. I stället sörjde nu staten för
att modern kunde få ägna sina krafter
åt hemmet, barnen och deras
uppfostran.
Annonsera i Rösträtt för Kvinnor.
s
Annonspris 10 öre efter texten, 12 öre K textsida pr mm.-hfijd, spaltbredd 65 mm. Marginalannons samt annons ä bestfirnd plats 20 rtre pr mm, Årsannonser 20 K rabatt, s
halvÅrs 10 % rabatt, kvartals 5 % rabatt. Ffir annons till infftring 1 eller 2 gånger torde likvid medffilja ordern. Annons bftr vara insänd senast 5 dagar fftre tidningens utgiv- •
ningsdatnm till Rftstrfttt för Kvinnors expedition, Lttstmakaregatan 6, Storkholm. Fttr annonsavdelningen: Rikstel. Norr 600, Allm tel. 14729. mellan 9 f. m. m*h 7 e. m. [
IHIIIHIIIHHl|IHIINIH««MIIHHIIII|INHIHIIIimilHHtNIHIUIIMIIHIIIIIIIUIIIUIIUIIIIIIIIlHIIIIIUIIIIIIIIllllHniinil<
■ UUaMU»mRHMaia*M»l»UfB«W«ltlM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
