Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
RÖSTRÄTT FÖR KITISNOR
N:R 3
&TJ Tanv TT TÄVnDVV Sr Sveriges äldsta, största o. bäst
("Dl JUIlil Ti llUfUllfill O6 ViU renommerade specialaffär i
-—Kun*. -siden-& Ylle-KIädninflstyger
Kikat. «2» rrmbttian 3, oluu&uuim. a. T. 50 48 ,>„,„,. Uan(lMWten rÄndas gratis o. franco.
Krigets inflytande på lösningen ay kvinnornas
rösträttsfråga.
ii.
Emilia Broomé,
Stockholms F. K. P. K:s första
ordförande, fyllde den 13 januari 50 år och
blev med anledning av dagens
betydelse föremål för en lika varm som
omfattande hyllning av vänner och
arbetskamrater inom skilda områden.
Jämte fröken Anna Whitlock är nog
fru Broomé den, som den största äran
tillkommer för den utmärkta
organisation, som alltifrån dess början
utmärker den svenska
rösträttsföreningen, och som tillvunnit den
erkännande även från andra länder. Men fru
Broomés storartade organisations- och
arbetsförmåga har tagits i anspråk
förnämligast pä andra håll och i en
alldeles ovanligt hög grad. Vi behöva
enuast namna den betydande insats
hon gjort i utvecklingen av det
sociala arbetet här i landet i
egenskap av medlem av styrelsen i C.
S. A. och såsom dess
byråforestånda-rinna, en post som hon under en följd
av år beklätt, och som hon fråntratt
endast for att såsom Sveriges första
kvinnliga medlem inträda i
lagberedningen. Sedan 1911 är fru Broomé
medlem av Stockholms stadsfullmäktige,
ett uppdrag, som medfört medlemskap
i folkskoleoverstyrelsen och i
styrelsen for stadens yrkesskolor för
klädsömnad, dar fru Broomé bekläder
ordförandeposten. Även i
arbetslöshets-kommissionen är fru Broomé medlem.
Inom det politiska livet bekläder fru
Broomé höga förtroendeposter inom
det parti —- det frisinnade — till vilket
hon hor, och det organiserade
fredsarbetet i Sverige har i fru Broomé
funnit en av sina bästa krafter.
"Den tanken att fru Emilia Broomé
saknar politisk rösträtt har skaffat
kvinnokraVet mer än en manlig röst",
skriver Dagens Nyheter och vi
instämma till fullo i fortsättningen: "Om det
varma hjärtelaget och medkänslan
med de svaga och hjälp behövande, som
genomgår alla hennes strävanden, skall
betraktas som ett specifikt feminint
drag, då finns det ett svårt naturfel
hos den maskulina värld som saknar
det."
Ny landvinning.
Under centralstyrelsemötet beslöto
delegerade från de olika
rösträttsföreningarna i Västmanland att
konstituera Västmanlands länsförbund, och
det är att hoppas att denna
sammanslutning skall tillföra länets F. K. P. E.
ökad kraft och blomstring.
Kvinnor i Stockholms
folkskoledirektion.
Vid Stockholms folkskoledirektions första
sammanträde under 1916 ha följande
kvinnor invalts i dess nämnder:
i undervisningsnämnden d:r Karolina
Wi-derström;
i yrkesskolenämnden fru Emilia Broomé;
i barnavårdsnämnden fröken Stina Quint.
8 timmars arbetsdag även för
kvinnor — för män var en dylik lag långt
förut antagen — hade nu genomförts
till allmän belåtenhet, och en
minimilön av 7 dollars pr vecka var stadgad
för kvinnoarbete.
Inga privata arbetsförmedlingar få
finnas i Washington, endast de av
staten upprättade och de äro, liksom här,
avgiftsfria.
Vårt samtal blev avbrutet, annars
hade jag fått höra mer av hennes
personliga erfarenheter, men det jag
redan hört, lät mig förstå, att med de
fyra enkla orden hade hon givit den
bästa definition på vad en tänkande
kvinna känner, då hon får vara med
om att stifta goda och
välsignelsebrin-gande lagar — "as a human being".
Ellen Palmstierna.
Vi införa i dag ytterligare ett par av
de inkomna svaren pä R. f. K;s
rundfråga, som lyder:
1. Anser Ni att världskriget kommer
att påverka uppfattningen om
kvinnans ställning som samhällsmedlemf
2. Anser Ni att världskriget kommer
att befordra eller fördröja lösningen av
kvinnornas rösträttsfrågaf
Mia Leche:
Som svar på den första av de frågor
redaktionen tillställt mig, vill jag i
korthet uttala min förvissning därom,
att kriget redan i allra högsta grad har
påverkat uppfattningen om kvinnans
ställning som samhällsmedlem. Hur
skulle det väl vara möjligt annat i en
tid när, åtminstone i de krigförande
länderna, kvinnorna fått tillfälle att
bekläda manliga poster alltifrån
diplomatens till omnibuskonduktörensl
Kvinnans likställighet med mannen i
studiehänseende har under de sista
årtiondena knappast varit så omstridd
som hennes lämplighet för mekaniska
yrken och hantverk. Nu framgår det
emellertid, exempelvis i England,
genom uttalanden av männens och
kvinnornas gemensamma arbetsgivare att
kvinnorna i vissa yrken äro
skickligare, snabbare och mera praktiska än
männen.
Något som också varit ägnat att i
nyssnämda land påverka
uppfattningen är den företeelsen, att
suffragetter-na helt och hållet inställt den
aggressiva aktion, som enligt deras lära
skulle vara mest ägnad att lösa
rösträttsfrågan. I stället ha de nu lojalt
underordnat sig de rådande
förhållandena och uppgå helt i vårdandet av
sjuka och nödställda — sålunda är det
mest mönstergilla soldatsjukhus som
finns i London upprättat och skött av
suffragetter.
För<att kategoriskt kunna besvara
den andra frågan i eder enquéte med
ja eller nej, måste man kunna intränga
i den manliga psykens hemligaste
irrgångar — och vem kan väl det!
Jag för min del kan bara säga, att
jag finner det orimligt och otänkbart
att männen, sedan de i en brydsam
belägenhet så kraftigt utnyttjat kvinnan
som medborgare, fortfarande skulle
envisas med att förvägra henne hennes
mest solklara medborgarrätt.
Och även om jag inte litar lika fast
på männens ridderlighet efter kriget
som jag i ex. litar på suffragetternas
medan kriget varar, så tror jag dock,
att männen denna gång skola bli
tvungna att sträcka vapnen i en allt
för ojämn strid — om inte annat så av
rena bekvämlighetsskäl. Vilken ny,
invecklad, dialektisk
konstruktionsapparat måste inte sättas i gång för att
efter detta bevisa olämpligheten av att
kvinnan får rösträtt!! Man ämnar väl
inte tilläventyrs återkomma med det
gamla kära argumentet att kvinnan
skall "skonas"!
Och vilka nya skäl mot skola väl
kunna uppställas gent emot den
överväldigande här av skäl för, som kriget
givit kvinnorna i händerna!
Ingen känner ännu de segrar och
nederlag, som skola föregå ett blivande
fredsslut. Men ett nederlag torde man
redan nu ha klart för sig, och det är
den manliga självstyrelsens. Den
klokskap som hitintills styrt världen och
som kulminerade i augusti 1914 har för
alltid slagit vantarna i bordet. Sämre
än det gått tills nu kan det ej gå, när
kvinnorna få sin del med av ansvaret
— och jag tror att kriget skall tvinga
alla världens män att inse att det
måste bli bättre.
Det skäl, som enligt min tro skall
komma att tala kraftigast för
rösträtten, är den kvinnliga fredsviljan —
denna fredsvilja, som alltid funnits,
men som nu under kriget verkligen
blivit en politisk faktor att räkna med.
När Europa äntligen får vila ut efter
blodförlusten, skall där säkert bara
finnas en kvidande längtan: den att
slippa se nya krigsmoln stiga upp på
horisonten. Och vilken bättre gisslan,
vilka bättre fredsgaranter kunde väl de
respektive staterna skaffa sig än just
kvinnorna! De ha ju, bildlikt talat,
räckt varandra händerna över
minfyll-da hav och ödelagda länder — de
internationella livstrådar, som sålunda
kunnat knytas samman mitt under
brinnande krig, skola helt visst aldrig
slitas.
Den kvinnliga fredsrörelse, som nu
dag för dag växer sig starkare, skall
en gång komma även den manliga
krigströttheten till godo — och
kvinnorna skola, det är min tro, få sin
rosträtt av det enkla skälet, att det blir
nyttigt och nödvändigt för männen att
de få den.
Härmed vill jag inte ha sagt, att jag
ännu anser kvinnosläktet i sin helhet
värdigt någon ärepost som den
blivande världsfredens garanter. Målet är ej
vunnet, förrän full sammanhållning
blivit ernådd.
Vad kvinnorna allt framgent kunna
göra i tal, skrift och handling för att
utvidga och stärka fredsrörelsen, kan
variera i oändliga nyanser, måhända
kan det ske i form av en energisk
agitation, måhända också i form av en
blygsam sympatiyttring för en båt med
långväga fredsidealister, som hamnat
vid en nordisk kust, välkomnad av
hånskratt från denna världens vise.
Men vad kvinnorna absolut inte ha
rätt att göra, det är att sitta stilla i
sina soffhörn och platoniskt förklara,
att de vilja ha fred.
Och vad sjm också på kvinnohåll
helt borde bannlysas, är detta eviga
partitagande för krigförande makter
genom vilket man, sig själv ovetande,
ger en sorts sanktion åt kriget såsom
institution. Det är ofruktbart och
irrationellt därför, att det ej förmår lägga
en fjäder i vågskålen till förmån för
den part man önskar krigslycka, och
det är oideellt och okvinnligt därför,
att det framförallt är kvinnornas
uppgift att mildra rashatet och att frigöra
mänskligheten från den nationalism,
som i sina yttersta konsekvenser leder
till den allmänna massaker vi nu få
bevittna.
Dessa sista reflexioner ligga utanför
ramen för redaktionens frågor, men
kunna måhända motiveras genom min
fasta övertygelse, att kriget gjort
rösträttsfrågan och fredsrörelsen till
synonyma begrepp — att det är fredsviljans
intima förbund med en klok
framtidspolitik, som sent omsider skall ge
kvinnorna deras medborgarrätt.
Erik Hedén:
Det vore säkert oklokt av kvinnorna
att bygga för mycket på de ljusa
förhoppningar, som nu flerstädes
framträda, att uppfattningen om kvinnans
ställning skulle ändras eller hennes
rösträttsfråga främjas genom
världskriget. Vad hon kan presentera, när
stunden kommer för gengäldandet äv
hennes insatser under kriget, är ju
endast moraliska krav — och vad sådana
äro värda veta nog kvinnorörelsens
förkämpar redan; i varje fall veta
arbetarrörelsens kämpar det.
Helt säkert kommer tiden närmast
efter kriget att präglas av en allmän
reaktipn. Den oerhörda
blodavtappnin-gen kommer att minska
mänsklighetens kraft till framåtskridande, och
folkets flertal i alla länder får arbeta så
hårt för att ej svälta ihjäl, att det
knappt får någon tid övrig till arbete
att förbättra sin ställning. Av denna
allmänna reaktion, som nog lär
infinna sig, vilken part som än segrar, får
säkerligen även kvinnorörelsen lida.
Därmed är dock ingalunda sagt, att
det vore likgiltigt for kvinnorna,
vilken part som segrar. Kriget har
kommit att främst galla, om tysk eller
engelsk ande skall bli den starkaste i
världen. Nu är England jämte
Förenta staterna kvinnorörelsens hemland.
I inga stormakter stod före kriget
kvinnans rösträttsfråga så nära sin
lösning som där, och den allmänna
reaktionen kan ej där fördröja den så
länge som annorstädes. Tyskland
däremot är framför andra landet med
"kraftutstrålningar från den manliga
polen", med en "maskulin" maktfilosofi,
som ser styrkans främsta tecken i
brutalitet mot de svaga.
Man må häremot ej åberopa
Englands behandling av suffragetterna. Det
egendomliga med denna behandling är
ej att den var så sträng utan att den,
i jämförelse med andra länder, var så
pass efterlåten. I intet annat land hade
suffragettrörelsen fått så fria händer
som där. Hade ens den minsta
antydan till en dylik rörelse försports i
Tyskland, så hade den kvävts i
brod-den med en effektivitet och en fart,
som ej ens gett de krigande kvinnorna
tid att blinka.
Icke annat jag kan förstå, tager
därför den kvinna, som håller med
Tyskland mot England, parti mot sin egen
sak.
Strängnäs stadsfullmäktige
har för fyra år återvalt fru A.
Wide-beck i stadens pensionsnämnd. Valet
skedde med acklamation. Fru
Wide-beck är även medlem av stadens
dyr-tidskommitté.
Kvinnlig kommunalordförande.
Fröken Elisabeth Tamm på Fogelsta
har blivit vald till vice
kommunalordförande i Julita socken, och det torde
vara första gången en kvinna innehar
sådant förtroendeuppdrag.
Erkänt kvinnoarbete.
Vid den fest, som på fru Emilia
Broo-més 50-årsdag gavs för henne,
överlämnades genom generaldirektören i
Socialstyrelsen d:r Henning Elmquist till
jubilaren medaljen Illis tiuorum.
— Sekreteraren och kassaförvaltaren
hos förvaltningsstyrelsen för
Fredrika-Bremer-Förbundets stipendiefonder och
i förbundets stipendienämnd Mathilda
Silow, har erhållit medaljen Illis
quorum.
— Medaljen Litteris et Artibus har
tilldelats fröken Carin Wästberg för
hennes stora förtjänster på textilkonstens
område, bland vilka främst är att
nämna den textila utsmyckningen av
Stockholms nya rådhus samt den
konstnärliga utformning hon gav åt Årsta på
Baltiska utställningen.
Lålkemifkl två* ff
tet och. pråjja Ed C
ra kojiymerhaf w
<x*b^ekbto Tvail-och Fargeri Akttebolag Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
