- Project Runeberg -  Rösträtt för Kvinnor / V Årg. 1916 /
3:5

(1912-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:R 5

RÖSTRÄTT FÖR KYIHJS0R

5

| i. P. AUDERSSOtlS HBELIFFII!

i > STOCKHOLM

j Gamla Kungsholmsbrogatan 26

i (andra huset från Brottninggatan)
£ Stort lager af finare och enktare

n MÖBLER n

£ i ek, mahogny, valnöt samt andra £

J träslag äfven målade, till billigaste priser. J

Q Allm. Tel. 11410 Riks Tel. 6505 Q

fldvohat EVA 9NQÉN

JURIS KAND.

Kvinnliga Juridiska Byrån

Vallingatan 18 - Stockholm C.
Rättegångar o. juridiska uppdrag av alla slag.

KL. 10—4.

Riks tel. 7576. Allm. tel. 18336.

E. o. Hovrättsnotarien

ELISABETH NILSSONS AMlM

Södergatan 14, Malmö

Tel. 6137

Rättegångar och Miska uppdrag av alla slag.

därigenom mer skada än gagna
detsamma."

Barnets rätt att erhålla moderns
släktnamn är dock inskränkt i det fall
att hon är gift eller frånskild hustru.
Då får barnet det namn, som tillkom
henne som ogift. Lagberedningen
anser, att skälig hänsyn till mannen och
hans släkt motiverar» ett sådant
stadgande. Men om modern är änka och
fortfarande, vilket ju i Sverige är
regel, bär sin avlidne mans släktnamn,
får även barnet detta namn. Man
frågar sig vadan denna inkonsekvens i
hänsynen för mannens släktl Då han
är död. Lagberedningen anser
emellertid att änkans och hennes
ntomäkten-skapliga barns intresse av att hava
samma släktnamn överväger den
"obillighet" detta innebär mot mannens
släkt. Med ett sådant resonemang blir
man i alla fall nyfiken på, hur den nya
äktenskapslagen skall ställa sig i
fråga om gift kvinnas rätt till namn.

"Barnets fader, så ock, där modern är
gift, hennes make må giva barnet sitt
släktnamn. Till sådan ändring av
namn erfordras samtycke av barnets
förmyndare, om det är omyndigt, och
av barnet självt, om det fyllt 18 år." Om
moderns make vill ge barnet sitt namn,
har hans släktingar inte ansetts böra
äga makt Mt hindra det. Barnets
faders samtycke erfordras icke heller,
om han icke är förmyndare. Och
vidare torde följande ur motiverna
beaktas: "Då moderns samtycke så gott
som undantagslöst torde kunna
påräknas, har icke heller hennes samtycke
ansetts böra uppställas som villkor"
Samtycke av barnets förmyndare
erfordras däremot. Här känner man sig
också undrande inför den nya
äktenskapslagen. Hur mycket kommer
egentligen att tas med av det gamla
måls-mansskapet? Frågan må anses
berättigad med hänsyn till det refererade.

Ännu en anmärkning om de
oprivilegierade barnens namn. Vad här ovan
nämnts om barnets rätt till namn, är
avsett att gälla även om namnet är
adligt. Och, fortsätter beredningen, "att
därmed icke följer adlig värdighet* för
barnet är uppenbart" Ja, juridiskt
kanske.

Om vårdnad och förmynderskap.

Som ovan påpekats har beredningen
vid motiveringen till namnparagrafen
utgått från den nära faktiska samhö-

righeten mellan modern och barnet.
Den andra paragrafen lägger så att
säga den andra grundstenen till
matri-arkatet, då den bestämmer, att "modern
have vårdnaden om barnet och vare
dess förmyndare". Vad äktenskapliga
barn beträffar, är det fadern som så
gott som oinskränkt har dessa
befogenheter. Det är gott att lagberedningen
här tyr till den kommande allmänna
omarbetningen av den svenska
föräldra- och förmynderskapsrätten.

"Äro föräldrarna ense att fadern
skall träda i moderns ställe, varde på
anmälan fadern av rätten förordnad
till förmyndare" Man har ansett en
lämplighetsprövning böra äga rum
emedan, enligt motiveringen, "fadern
enligt natureris ordning icke står
barnet lika nära som modern och i
allmänhet ej heller kan anses lika
skickad att uppfostra barnet som modern,
särskilt i barnets spädare ålder." Om
modern är absolut olämplig att utöva
förmynderskaps- och vårdnadsrätten
över barnet, kan dessa befogenheter
fråntagas henne och överflyttas på
fadern eller annan. Detta kan ske mot
moderns vilja och utan avseende därå,
om fadern är villig och lämplig att
övertaga dem. Men fadern har icke
någon bestämd rätt härtill, även om han
skulle vara lämplig. "Om t. ex. barnet
vistas hos modern i hennes
föräldrahem, men hon dör, är det i regel bäst
för barnet, att dess morfader eller
annan mödernefrände får taga hand om
barnet. Därest modern ingår
äktenskap med annan än barnets fader och
förty, som stående under målsmanskap,
icke längre kan vara förmyndare, men
hon önskar ha barnet hos sig i sitt nya
hem, är hennes make ofta den
lämpligaste att övertaga den rättsliga
makten över barnet."

Om barnavårdsmannens ställning
och befogenheter i nu nämnda
avseenden skall i ett annat sammanhang
lämnas redogörelse.

Albert Engström och hvinnorårelsen.

Ett betyg av John Landquist.

Albert Engströms Samlade berättelser äro
under utgivning i’ ny upplaga, och detta
ger d:r Landquist i Dagens Nyheter
anledning till en granskning av
Strixredak-törens författarskap. Vi kunna icke neka
oss nöjet att i vissa delar återgiva den
intressanta artikeln. D:r Lundquist skriver:

Minst lyckad i sin produktion är
Engström när han blandar sig i tidens frågor.
Hans höga åthävor och starka språk stå
här i en löjlig kontrast till hans minimala
kunskap i ämnet. Besynnerligt nog är det
särskilt en fråga, som man tycker borde
varit konstnären i Grisslehamn
fullkomligt likgiltig, vilken han ägnat sin
huvudsakliga och en märkvärdigt intensiv
uppmärksamhet: nämligen kvinnorörelsen. Man
kan ej annat än förvånas över den
enkelhet, som utmärker Engströms angrepp,
strödda Överallt i hans böcker, på kvinnlig
rösträttsrörelse och på kvinnan för övrigt
i allmänhet. —

Albert Engström och meningsfränder
skulle ha nytta av att ta kännedom om
den moderna psykoanalysens upptäckter
rörande den manliga kvinnoföraktaren och
hans poser. Den har i den manliga
protestgesten mot kvinnorna och det manliga
kvinnoförsmädandet funnit det mest
karaktäristiska symtomet just på omanlighet.
Bakom det affektivt betonade
kvinnoned-sättandet har analysen visat i allmänhet
dölja sig svaghet, fruktan, osäkerhet
gentemot kvinnan eller allehanda erfarna
ran-cuner och misslyckanden gentemot henne.
Ett snart sagt konstant fenomen hos
manliga neurotiker och hysteriker är
kvinnoföraktet. Den manliga animositeten mot
den moderna kvinnorörelsen framträder
därför i första hand hos de svaga eller
rancunefyllda männen. Det är för de
rädda och osäkra männen förhållandet till
kvinnan väsentligen ter sig som en
maktkamp, i vilken det blir angeläget att i ord

Ett minne från
Fordexpeditionens resa till Haag.

Mrs Holt — hon och hennes man nära vänner

till mr Ford — berättar om hur expeditionen
kom tiU.

Nedanstående minns jag såsom en
sammanfattning av hennes själfulla
framställning.

Hon hävdade på ett synnerligen
talande sätt den obetvingliga viljan hos
amerikanarna att få göra något, få
offra något för att komma Europa till
hjälp, som besjälar stora skaror av det
amerikanska folket. Beslutet om
Fordexpeditionen hade föregåtts av de
tusentals telegram från amerikanska
mödrar, som, på samma dag — en
nationaldag, då de hade lika mycket att
tänka på för sina hem som våra
mödrar hos oss på julafton — avsänts till
president Wilson med enträgen bön om
att han skulle gå i spetsen för de
neutrala staternas vädjan om
fredsunderhandlingar. Det var när president
Wilson förklarade, att han icke ansåg
sig kunna nu officiellt göra detta, som
Fordexpeditionen endast på två veckor
beslöts och igångsattes och lyckades
samla deltagare från hela det stora
Amerika. Kunde den officiella världen
icke nu medverka, så skulle detta bli
ett folkets rop till folket. Ännu en
högtid till åminnelse av kärlekslärans
för-kunnare skulle icke få begås utan att
den nya världen ville visa det gamla
Europa sin medkänsla och sin
tillgivenhet. Det fanns de som endast hade
ett par timmar för att hinna till New
York före fredsskeppets avgång.
Överallt uppmanade man dem bara att resa,
och de kände alla, att de hade det
amerikanska folkets välsignelse med sig,
och de visste, att presidenten innerligt
önskade detta enskilda företag, när
han såsom statsman för närvarande
intet mäktade. De kommo icke med
förväntning att få ett officiellt
mottagande. De visste, att de kommo så gott
som oväntade, de kommo oförberedda,
men de visste att de måste komma och
att när de en gång bara skulle få träffa
fredslängtande européer, så skulle de
allå känna sig förenade i ett mål, så
viktigt, att ingen återvändo fanns
förrän det var nått.

Så talade en av dessa amerikanska
mödrar, som telegraferat till president
Wilson och som nu var på väg till
Haag och var ett levande vittnesbörd
om den tro som försätter berg.

Anna Lindhagen.

Rösträtt för Kvinnor
uppmärksammad i Amerika.

Den svensk-amerikanska tidningen
Arbetaren, som utges i New York, har i sitt
nummer för den 23 december citerat ett
uttalande av Frigga Carlberg, som
förekommit i Rösträtt för Kvinnor och som
hävdar moderlighetskänslans solidarisering
inför allt som lever och andas — inför en
framtid, där varje våldshandling är en
förbrytelse.

nedsätta, i handling stuka henne och över
huvud hålla henne tillbaka. För den
normala mannen försvinner detta problem,
förhållandet till kvinnan gestaltar sig till ett
realt utbyte, och han vet att kvinnan ändå
alltid genom livets lag är den svagare
parten i tillvaron. En karl med normalt
sinne och normalt öde är därför från
begynnelsen böjd till sympati för kvinnan
och för strävanden att förbättra hennes
lott på jorden. Maskulinismens skrävlare
åter äro principiellt suspekta för någon
underlägsenhet eller för lidna nederlag.

Nå, vilken betydelse ett schema än kan
ha, låter sig naturligtvis det mänskliga
livets mångfald inte på förhand bedömas
därefter. Vad man däremot, för att efter
denna tänkvärda digression återvända till
det föreliggande, om Albert Engströms
oförgripliga åsikter i kvinnofrågan kan säga
är att de äro självsvåldiga och okunniga
och ge skådespelet av en kamp mot
väderkvarnar.

RiKs 25 50

Allm. 62 96

Malmtorgsgatan 6f StocKholm

Svea Växt

Landets förnämsta

MARGARIN

Arbetet ute i landet.

Avesta-Krylbo F. K. P. R. hade tisdagen
den 18 januari anordnat ett festligt möte å
Godtemplarlokalen i Avesta. Ordföranden,
fru Erica Falkman, hälsade med ett kortare
anförande medlemmarna välkomna. Efter
några gedigna musiknummer till violin och
piano, utförda på ett förtjänstfullt sätt av
fröknarna Yesterberg och Bäckström,
lämnades av ordföranden en livlig och
intressant redogörelse för sista
centralstyrelsemötet i Stockholm. På sitt vanliga
förtjänstfulla sätt sjöngo så fru Vik samt fröknarna
Forsberg och Eriksson några anslående
sångnummer. Den mest intressanta
punkten å aftonens program var säkerligen
behandlingen av det aktuella ämnet:
"Kvinnans utbildningsår", vilket inleddes av
fröken Hanna Forssell. Den livliga
diskussionen, som följde härpå, vittnade om
det största intresse för den husliga
utbildningen. Meningarna voro naturligtvis
delade, men de flesta uttalade sig för det
obligatoriska året. Någon resolution antogs
ej, utan bordlades frågan till ett
kommande möte. Gemensam tesupé intogs och
stämningen var hela kvällen den bästa.

Hallsbergs F. K. P. R. hade årsmöte den
3 december. Till styrelse för 1916 valdes fru
Josefina Molander ordförande, fru Jenny
Persson, vice ordförande, fru Frida
Edström sekreterare, fru Elin Bergman vice
sekreterare och fru Hilda Bursell
kassör. Till centralstyrelsemedlem utsågs fru
J. Molander med fru J. Persson som
suppleant. — Till föreningens mångåriga, nitiska
ordförande, fru Selma Liljekvist, som
avflyttar från orten, frambars föreningens
tack för energiskt arbete.

Laxå F. K. P. R., som förut varit filial,
blev efter föredrag av fru Annie
Gunnarsson den 21 januari självständig förening.
Till styrelse valdes fru Amanda Karlsson
ordförande, fröken Svea Jansson vice
ordförande, fru Ebba Andersson sekreterare
och fru Spännare kassör.

Luleå F. K. P. R. anordnade i november
en föreställning på Luleå teater, varvid
uppfördes "Huru kvinnorna fingo politisk
rösträtt" samt "En enqnéte i Hades".
Aftonen blev en succés såväl för de
uppträdande som för föreningen. Det var fullsatt
hus, spelet gick utmärkt, och anordnarna
hade tillfälle konstatera, att vill man
plädera för den kvinnliga rösträttens idéer,
går det lättast att vinna åhörare, om man
kan få Thalia till hjälp. — Den 6 december
hade föreningen ordinarie
höstsammanträde. Styrelsemedlemmar för 1916 blevo
fröken Märta Bucht ordförande, fru Jnlia
Fernlund vice ordförande, fröknarna Anna
Gustafsson, Anna Svensson, Emma
Isaksson, Anna Högström samt fru Viola
Lytt-kens. Styrelsesuppleanter blevo fru Mia
Hellström, fröknarna Alma Ehinger, Anna
Hansson och Ester Hellström. Till
centralstyrelsemedlem omvaldes fröken Märta
Bucht och till suppleant fröken Anna
Svensson. Uppropet för varaktig fred
upplästes, och föreningen uttalade sin
anslutning till de däri framställda idéerna.

Södertälje F. K. P. R. hade torsdagen den
9 december sammanträde i ordförandens,
fru M. Dehns, hem. Därvid beslöts, att
föreningens årsmöte skall hållas omkring den
9 februari, vilken dag för 10 år sedan var
stiftelsedagen. Offentligt möte och
sam-kväm bör om möjligt anordnas med
anledning av dagens betydelse. Till
revisorssuppleant efter fröken Ragnhild Nilsson,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:33:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rostrattkv/5/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free