Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I’
4 N
7fy ed
■ "■■■’ f
RÖSTRÄTT FÖR
KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
v. Arg.
STOCKHOLM, 1 MARS 1916.
N:r 5.
rösträtt för kyh9nor
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatani
Redaktionstid: onsdag och lördag kl, —*/s4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel 8*500. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm,
Prenumeration genom posten:
Pris för 1916 Kr. 1:35.
Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 2 kr.
i postanvisning till tidningens expedition.
RÖSTRÄTTSBYHAX
Lästmakaregatan 61, Stockholm
Allm. tel. 147 29. Rikstel. 8600.
öppen vardagar kl. V* 1—V* 5 e. m.
L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen
kl. 1—3 e. m.
Kvinnorna och
landstings-mannavalen.
Landet står åter inför viktiga val.
I slutet av denna månad utses
landstingsmän i halva antalet valkretsar i
landet Landstingen hava, som vi veta,
en dubbel uppgift, dels en rent
kommunal, som sammanfaller med den inre
hushållningen inom varje län och dels
en politisk, som består i att utse
ledamöter till Riksdagens Första
kammare.
Med den politiska vakenhet, som
utmärker vår tid, äro förberedelserna till
landstingsmannavalen redan i full
gång, och, av allt att döma, komma
de att föregås av en valrörelse, som
knappast står en politisk efter i
omfattning och livaktighet. Det är dock
en skillnad nu: vid
landstingsmannavalen ha även kvinnorna rösträtt om
också icke valbarhet
Fastän Sveriges kvinnor ännu, i
motsats till kvinnorna i våra grannländer,
sakna politisk rösträtt, äger dock varje
kommunalt röstberättigad kvinna ett
indirekt politiskt inflytande, i det att
hon genom sina röster, på landet vid
landstingsmannavalen och i de fem
största städerna vid
stadsfullmäktigvalen, kan inverka på Första
kammarens sammansättning.
Bland de argument, som resas mot
kravet på kvinnornas fulla politiska
medborgarrätt, heter det även, att
kvinnorna icke använda de rättigheter de
redan äga. Även om detta påstående i
viss mån kunnat ha fog för sig,
särskilt i avlägsna landskommuner med
dåliga kommunikationer, kommer med
all säkerhet så icke längre att bli
förhållandet. Därom komma de
respekti-va partiernas valledningar att dra
försorg. För dem gäller det att vinna
Då kvinnan blir politiskt myndig, och först då, hava
vi rättighet att tala med henne om hennes ansvar
och om det inflytande hon bör utöva på
mänsklighetens utveckling. MauriceMuret
Professor vtd universitetet / Lsusanne.
röster, oberoende av om de äro
kvinnors eller mäns. I valtider gäller icke
längre satsen, att kvinnans plats är i
hemmet, att hon drar olycka över
landet och sig själv, om hon deltar i den
politiska agitationen — nota bene att
det är på rätt sida — eller ens om hon
nedlägger en egen röstsedel i valurnan.
Den iver partierna ådagalägga, för att
vid kommunala val få kvinnorna med,
är det bästa argumentet för även den
politiska rösträttens utsträckning till
kvinnorna. Eller hur låter det förena
sig, att samtidigt som man av alla
krafter arbetar för att genom förskaffande
av egna inkomster och egen
debetsedel bereda möjlighet även för gifta
kvinnor att erhålla kommunal rösträtt,
förneka dem samma rätt, då det gäller
den politiska! Bli icke landet, hemmet
och kvinnligheten lidande i det ena
fallet, varför skulle de bli det i det
andra? Varför skulle kvinnornas röster
vara farligare, då det gäller Andra
kammaren än Första? Detta är frågor,
som kanske icke äro så lätta att
besvara.
•
Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt har vid sidan av arbetet
för det mål. som själva namnet
innebär, och som ju måste vara dess
huvuduppgift, ända från början inriktat
sin verksamhet på att upplysa
kvinnorna om de rättigheter de redan äga,
och då alldeles särskilt om den
kommunala rösträtten och dess vikt och
betydelse. Det största intresset har
härvid, såsom rätt naturligt, knutits vid
de val, där kvinnorna kunnat
uppställa och rösta på kvinnliga kandidater,
därom bär också det stadigt växande
antalet kvinnliga väljare vid
stadsfullmäktigvalen över hela landet vittne.
Fastän kvinnorna äro mera ojämnt
ställda, då det gäller landstingen, där
de ännu icke själva äga säte och
stämma, äro valen till dessa ingalunda av
mindre vikt och betydelse för dem.
Kvinnornas röster kunna här bli det
bästa vapnet för förvärvandet även av
den politiska rösträtten. Kvinnorna
hava här rätt att utse dem, i vilkas
De första kandidaterna.
Slag i slag följa händelserna i våra
nordiska grannländer. Den 5 juni
er-höllo Danmarks kvinnor sin fulla
medborgarrätt och nu, i februari 1916,
näm-nes de två första kvinnliga
kandidaterna till den lagstiftande
församlingen. Det är det socialdemokratiska
partiet, som på sina listor uppsatt två
kvinnor, Andrea Brockmann och
He-lene Berg. Andrea Brockmann är en
inom sitt parti högt aktad och betrodd
medlem, som även gjort sig känd sam
talare vid politiska valmöten. Under
den stora lockouten 1899 var hon vid
förhandlingarna representant för
sömmerskorna, och redan så tidigt som 1897
valdes hon till förman för de kvinnliga
herrskräddarna i Köpenhamn. Under
hennes ledning ökades föreningens
medlemsantal från 40 till 1,100. I
kampen för de danska kvinnornas
medborgarrätt tog Andrea Brockmann städse
en mycket aktiv del.
Att Helene Berg blivit en av de
första kvinnor, som uppsatts till kandidat,
torde av Danmarks kvinnor hälsas med
stor glädje, om man betänker, hur
varmt och oförtrutet hon under
rösträttskampens dagar arbetat för sina
medsystrars rätt. Hon har även
nedlagt ett betydande arbete på
familjerättens och barnalagarnas område och ar
högt skattad för sitt intelligenta,
målmedvetna och uppoffrande arbete.
De två kvinnor, vilka nu nämnts som
de första danska
riksdagsmannakan-didaterna, äga alltså alla
förutsättningar att i ett framtida politiskt värv
göra sig gällande, och då man dessutom
kan vara övertygad, att det blir
kvinnornas speciella krav och önskemål de
komma att ha för ögonen, måste man
uttala den förhoppningen, att både
Andrea Brockmann och Helene Berg
måtte få säte och stämma i sitt lands
lagstiftande församling.
Stöd arbetet for kvinnans politiska
rösträtt genom att ingå som medlem i
närmaste rösträttsförening och genom
att prenumerera på Rösträtt för Kvin-
nor.
händer de vilja lägga den
medbestämmanderätt i landets öde, som de själva
ännu sakna. Här gäller det för
kvinnorna att känna sitt ansvar och göra
sin plikt.
Varför det icke sitter någon
kvinna i Stortinget.
Resultatet av de norske stortingsvalg
er forlangst kjendt, men jeg vil gjerne
faa lov til i Deres a&rede blad at
sup-plere efterretningerne noget.
Da norske kvinder i 1913 fik
almin-delig politisk stemmeret med
valgbar-het, var de vel vidende om at der
under de valgforholde, som for tiden er
gjseldende, vilde komme til at gaa
laengre tid hen, inden de kunde opnaa
at saette en eller flere kvinder ind i
Stortinget. Men likesaa litt som dette
avskrsekket dem fra at krseve det, som
de ansaa for sin förste ret, nemlig den
at bli stemmeberettiget borger i sit
land, likesaa litt agtet de at la sig
nöies med fremdeles at höides utenfor
"tingets hal".
Allerede i 1911 og flere gånger
se-nere, var der i "Nylsende" slaat til lyd
for at kvinderne i tide maatte samle
sig om arbeidet for at krceve en
förändring i valgordn ingen, og sserlig da
a t söke at faa ophaevet
enmandskred-sene og bostedsbaandet.
Paa sit landsmöte i april 1911 optok
Landskvindestemmeretsforeningen
denne sak, og det blev enstemmig vedtat,
at der skulde oversendes Stortinget et
lovforslaer om en forandret politisk
valgordning. Dette forslag blev vedtat
til fremsaettelse av representanten
Ef-testöl. Det lyder saa:
Antallet av stortingsreprsesentanter
for kiiöpstsederne skal stedse forholde
sig til antallet av
stortinersrepraesen-tanterne som 1 til % Inddelinoren samt
ree-lerne om fremgangsmaaten ved
valgene, fastsaettes ved lov. Herved
blir, foruten hvad grundloven forövrig
bestemmer, fölerende at iagtta:
a) Enhver kjöpstad, og i
landdis+rik-terne etthvert herred, samt etthvert
la-dested med eget kommunestyre utgjör
scerskilte valasogn.
Derefter följer en del andre
bestämmelser med alternativer, sött* handier
om direkte valer oer forhold stal svalg,
men som forsaavidt ikVe har nop>en
in-teresse for denne artikel, som
hensig-ten hermed skulde v?ere at forklare
grunden til og haablösheten ved at
erid-oer taenke paa at faa kvindelis^e
representanter ind i Stortinget, saalsenge vi
har systemet i enmandskredse
Det skulde synes saa naturlig at de
nye valgere, kvinderne. som til osr med
utgjör den störste halvpart, knnde ha
en retfrerdig fordring paa at faa
rvd-det tilside denne den vses^tlisrste
hindriner for deres representation i
Stortinget, o gr för eller serere vil de
visselier faa tilfredsstillet sine krav i
saa henseende. Flere av
stortinersre-presentanterne hadde erklseret sig enig
i förändringen, og flere av vore
dag-blade uttalte sin svmpati med
fnr^la-e-et. Et enkelt braerte endoer en hel
ar-tilkelrsekke til gunst for det.
Men da forslaget förste gang blev
behandlet i tinget, faldt det. I aar vil
det igjen bli forelagt Stortinget, og vi
Annonsera i F^östrätt för Kvinnor.
fl Annonspris 10 öre efter texten, 12 öre å textsida pr mm.-höjd, spaltbredd 65 mm. Marginalannons samt annons å bestämd plats 20 öre pr mm. Årsannonser 20 % rabatt,
S halvårs 10 % rabatt, kvartals 5 % rabatt. För annons till införing 1 eller 2 gånger torde likvid medfölja ordern. Annons bör vara insänd senast 5 dagar före tidningens
utgivit ningsdatnm till Rösträtt för Kvinnors expedition, Lästmakaregatan 6, Stockholm. För annonsavdelningen: Rikstel. 8600, Allm. tel. 14729, mellan 1—4 e. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
