Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 RÖSTRÄTT FÖR KITISNOR
N:R 3
Där kvinnor böra vara med.
I senaste numret av Rösträtt för
Kvinnor fanns en beaktansvärd
artikel, Påpasslighet, vari betonades
vikten och nödvändigheten av kvinnornas
insats på det kommunala
arbetsområdet. Det gällde då i främsta rummet
ett planmässigt rösträttsarbete på
landsbygden, som väckte kvinnorna
till insikt om betydelsen av att
kvinnor voro företrädda i
fattigvårdsstyrelser, pensionsnämnder,
livsmedelsnämnder, skolråd m. m. Vore
kvinnorna påpassliga skulle många tillfällen,
som nu gått förlorade, kunnat tagas i
akt, detta särskilt vad
livsmedelsnämnderna beträffar, som valts av
kommunerna själva, och där kvinnorna med
lätthet kunde fått in representanter,
om de utvecklat litet mer energi. Då
nämnderna emellertid skulle vara
tillsatta före den 10 februari, är det
numera för sent att göra något åt saken,
och man får i stället ha blicken
inriktad på vad som i framtiden kan göras.
Det torde då vara skäl i att påminna
om de nykterhetsnämnder, som, enligt
lagen om behandling av alkoholister av
den 30 juni 1913, skola finnas i varje
kommun. I § 3 av nämnda lag heter
det nämligen: "Nykterhetsnämnden
skall, om ej särskild sådan nämnd
blivit tillsatt, utgöras av kommunens
fattigvårdsstyrelse. Särskild
nykterhetsnämnd må tillsättas, i fall så prövas
lämpligt i stad av stadsfullmäktige,
eller, där sådana ej finnas, av allmän
rådstuga och på landet av
kommunalstämma, Om dylik nämnds
sammansättning, val av ledamot och suppleant
däri, ledamots och suppleants
tjänstgöringstid och avgång, val av
ordförande och vice ordförande, ordningen
för nämndens arbete, avgivande av
utgifts- och inkomstförslag,
räkenskapers förande, redovisning samt
ledamots ansvarighet äger för annan ort
än Stockholm vad om
fattigvårdsstyrelse finnes stadgat motsvarande
tillämpning, och gälla för Stockholm de
bestämmelser, konungen på förslag av
stadsfullmäktige meddelar. Vald
ledamot äger att när som helst avsäga sig
uppdraget."
Såsom av ovannämnda bestämmelse
framgår, finns det ingen passus, som
förklarar kvinna olämplig att inträda
i dessa nämnder, och då lagen med all
sannolikhet kommer att träda i kraft
den 1 juli detta år, vilja vi uppmana
rösträttskvinnorna att arbeta på att få
in kvinnliga representanter i
nykterhetsnämnderna. Saken är av stor
betydelse, inte bara praktiskt, utan även
principiellt, och därför gäller det att
inte försitta tiden, utan att
målmedvetet bruka de möjligheter och
rättigheter, som stå kvinnorna till buds.
Kvinnliga kommunalfullmäktige.
Bland kommunalfullmäktige i Nybro
har invalts bankkassören fröken Lisa
Mattson.
I Nora sockens kommunalnämnd
har invalts folkskollärarinnan fröken
Ester Hedberg, Bastnäs.
faar haabe paa bedre lykke denne
gang.
Det vil let indsees at dette er et
me-get vitalt spörsmaal for kvindernes
representation i Stortinget, for först ved
direkte deltagelse i det politiske liv der,
kan de komme til at haevde sig selv
som statsborgere i sit land.
Men paa den anden side, saa vet vi
ogsaa, at det ikke altid falder like let
for alle msend at opgi sin mulige
valg-kandidatur til fordel for en kvinde,
söm han under alle omständigheter
be-tragter som mer eller mindre politisk
umyndig end f. eks. — ham selv.
Fr. Mörck.
Å.-B. JOHN T. L0F6REN & C:o
Kungl. Hoftevcrantör *-»
Rikst. 4 29 Freisnatan 3, Stockholm, a. t. 50 48 prover t. landsorten sändas gratis o. franc o.
Sveriges äldsta, största o. bäst
renommerade specialaffär i
Siden-ÄYlle-KlådningstyBer
Krigets inflytande på lösningen av kvinnornas
rösträttsfråga.
v.
1. Anser Ni att världskriget kommer
att påverka uppfattningen om
kvinnans ställning som samhällsmedlem?
2. Anser Ni att världskriget kommer
att befordra eller fördröja lösningen av
kvinnornas rösträttsfråga?
Ytterligare svar ha inkommit från
bl a
Anna Lenah Elgström:
Nog skulle jag av hela mitt hjärta
önska, att jag kunde besvara Er
förfrågan om min åsikt i dessa två punkter
litet mindre negativt, och lika
innerligt önskar jag att min pessimism
måtte få orätt.
Fast mitt hopp skulle vara starkare
om icke kvinnorna, under alla de
kriser, vilka övergått världen ända
sedan de bågstrangstvinnande
Cartha-genienskornas dagar, visat samma
osjälviska plikttrohet gentemot ett
samhälle, vilket icke erkänner dem
som medlemmar, samma tysta
offervilliga hjältemod som nu!
Dock, när man hör männens
förvåning över detta offermods yttringar
nu, skulle man nästan kunna tro, att
kvinnorna alltid förut visat sig som
ena fega uslingar. Männens minne
måtte vara mycket kort. Det har man
sett efter alla föregående
olycksperio-der då, när faran var över och den
tillfälliga hänförelsen över kvinnornas
alltid lika mystiskt oväntade duglighet
lagt sig, hjältinnorna obemärkta, och
otackade fått återvända under
vardagsoket igen, utan att deras bragder
förmått ändra någonting i männens
alltjämt" fördomsfulla och trånga syn
på kvinnornas apriori mindervärdiga
släkte.
Jag tror inte det blir bättre denna
gång heller.
Visserligen har världen väl gått
framåt i civilisation, men därför har
också återfallet i barbari blivit så
mycket djupare. Denna
hemlighetsfulla barbariets renässans, vars
förkänning alla, vilka följt med t ex. de sista
10 årens chauvinistiska tyska
krigslitteratur med stigande beklämning sett
bli allt starkare, tills den slog ut i
full blom i 1914 års idéer (förresten en
missvisande benämning, ty dessa idéer
äro lika gamla som dumheten och
övermodet), med dess "manlighetens nya
aera", aktivism, krigskult och
maktfilosofi är ju så fientlig mot kvinnans
självständiga hävdande av sin
kvinnlighets speciella mission, såsom
likställd med manlighetens, man gärna
kan tänka sig.
Av denna anda, vilken bland annat
fått uttryck i otaliga tyska spådomar,
att det i England och Frankrike
tolererade kvinnoväldeta förvekligande
pacifistiska och humamitära inflytande
kommer att bringa dessa länder till
ruin, ha vi kvinnor — ifall den segrar
och får uppfostra hela Europa efter
sitt sinne — endast att vänta ett
ytterligare inskärpande av de gamla
pålagorna för vårt kön. Låtom oss icke
bedragas av "myndigheternas
uttalade erkänsla och gillande för
kvinnornas visade ansvarskänsla". Vi få icke
glömma,-" att just nu står kvinnan lika
väl som soldaten i krigets tjänst,
antingen hon förbinder sårade eller
fyller något av männens förut okränkbara
verksamhetsfält, så att flera män bli
lediga till det i alla fall nödvändigaste
arbetet — dödandet. Till och med de
rabiatast kvinnoföraktande
maktfilosoferna måste iu vara dem tacksamma
för detta, ty därmed förändras ju än så
länge ingenting av det gamla
patriar-kaliska förhållandet, med kvinnan som
det lydiga verktyget i mannens
ordnande hand, det villiga råmaterialet
för hans syften, eftersägerskan,
efter-görerskan av hans bud, det lägsta
trappsteget i den gamla
statsbyggnaden, där krigsguden är högste herre.
Som sådan kommer hon nog också att
få sin belöning — en överlägsen gåva,
en härskarlik smekning — den
under-givna tyska kvinnan med sina tre K:n
— Kinder, Kirehe, Kiiche — till tack
sitt område utvidgat med mera —
Kinder, Kirche, Kiiche, Men inga
rättigheter, ingen vikt och värdighet, intet
forum att föra fram våra reformkrav
på samhället från.
Därtill — och det är den enda
ljuspunkten — börja vi bli för mycket
fruktade med våra "förvekligande
pacifistiska och humanitära ideal".
Så det är väl bara att gå på —
ingenting hoppas just nu, men heller icke
tröttna.
Ann Margret Holmgren:
Er fråga tycktes mig först blott
kunna besvaras kort och gott med att det
är omöjligt att ha någon mening om
vad som en gång skall utgå ur krigets
kaos. Kanske framträder en ny och
skönare värld, där förnuft och social
anda skola råda eller kanske skola
ännu grövre kanoner och ännu hemskare
förstörelseredskap behärska oss och
förhindra all frid på jorden en lång tid
framåt. Ingen vet.
Om någon hade frågat mig före kri
gets utbrott: Anser ni ett krig av den
och den beskaffenheten och det och det
omfånget tänkbart, så hade jag svarat
ett troskyldigt och övertygat nej. Så
orimlig syntes mig den tanken, att
Europas styrande statsmän i det
tjugonde århundradet skulle låta ett
världskrigs barbari övergå
mänskligheten utan att ens göra ett försök till
fredlig uppgörelse.
Jag är alltså en dålig profet på så
råa områden som krigets.
Om jag nu trots allt vågar hysa en
mening eller en förhoppning rörande
krigets inverkan på uppfattningen om
kvinnans ställning som samhällsmed-
Uikemijkf *r/6*’
MdmkMdnin^l
or & kappor kaa
m/ochNiblir • -Ä–––-
bel&iezv Ivail-ocht Mrgeri Aktiebolag Göteborg*
Jfitaniika
c.
f. d. A. £. SCHULD JHEIS (Firman grundad 1794)
DROTTNINGGATAN 73 C NORRLANDSGATAN 15
ALLM. TEL. 10533 STOCKHOLM ALLM. TEL. 162214
Specialité:
Kammar - Borstar
Franska Parfymer
och Tvålar.
lem och på lösningen av
kvinnorösträttsfrågan, så bygger jag den inte på
en förändring i männens uppfattning
om kvinnorna med anledning av dessas
under kriget ådagalagda samhälleliga
arbetskapacitet och offervillighet. Jag
tror nämligen inte att männen ha
tvivlat på att kvinnorna besitta dessa
egenskaper i lika hög grad som de själva så
fort omständigheterna så kräva.
Därpå ha de ständiga bevis i hemmens små
samhällen. Männens motvilja mot
kvinnorösträtt ha andra orsaker än
misstro till deras duglighet
Nej, jag tänker på kvinnorna själva.
Talar sannolikheten för att deras
uppfattning skall påverkas av kriget?
Jag vänder mig då först till de
krigförande länderna, där kvinnorna
erfarit hur manspolitiken har lett till för^
ödelse av vad som är dem kärare än
livet och till, som det kan tyckas,
yttersta gränsen för brutalt förgörande av
medmänniskor. Där antar jag att
kvinnorna enhälligt och oavvisligt skola
fordra att få delta i politiken — så sant;
de vid krigets slut ännu äga en endat
smula kärlek till livet och till
kommande generationer.
Och i de neutrala länderna borde
kvinnorna känna, att det vilar ett
oerhört ansvar på dem, som undsluppit
krigets fasor att hädanefter arbeta med
fördubblad intensitet i vilja och
gärning för den sak, som är av
fundamental betydelse för jordens alla kvinnor,
såväl som för hela världens
nygestaltning till människovärdigare former.
En vacker och hoppingivande
företeelse, som pekar i god riktning, är
sammanhållningen i den internationella
rösträttsalliansen mellan alla länders
rösträttskvinnor under pågående krig.
Ingen manlig organisation har
presterat något liknande. Tvärtom. Det
lider, enligt min tro, intet tvivel, att om
Sveriges kvinnor nu kunde se bort från
politiska meningsskiljaktigheter i
övrigt, och med fördjupat allvar ena sig
i strävan efter medansvar i det
politiska livet, så skulle de nå sitt mål
förr än det eljes tycks möjligt.
Kriget ger oss den starkaste
tänkbara maning till ökad pliktkänsla mot
fosterland och efterkommande. Om vi
lyda denna maning, så kan kriget få ett
lyckligt inflytande på lösningen av vår
rösträttsfråga.
Men profetera vågar jag ej i dessa
tider. _
Den ffirsta segern i Kanada.
Den lagstiftande församlingen i
Ma-nitoba har enhälligt antagit ett förslag
om politisk rösträtt och valbarhet för
kvinnor. Denna lyckliga utgång av
frågans behandling har föregåtts av en
mycket kraftig agitation frän
kvinnornas sida, och de lyckades i sin stat
åvägabringa en namninsamling, vars
sammanlagda listor, när de
överbringades till premiärminister Norris,
upp-gingo till en längd av 1,559 fot.
Ett verkligt rekord slogs av mrs
Amelia Burritt, som oaktat sina 93 år,
gått trappa upp och trappa ned för att
samla namnunderskrifter och på sina
listor fått inte mindre än 4,250 namn.
När delegationen mottogs av
premiärministern, yttrade han: "Ni har
gjort mer än vad vi fordrat av er. Vi
lovade att antaga förslaget om
kvinnorösträtt, när ni, genom att skaffa
ett visst antal namn, lämnade vissa
garantier för att det verkligen existerar
ett rösträttskrav hos kvinnorna. Ni
ha fullgjort er skyldighet och vi ämna
inte bryta vårt löfte."
Man har hopp om att segern i
Mani-toba skall åtföljas av liknande i
Alberta och Saskatchewan.
Använd L. K. P. R:s brevkort och
agita-tionsmärkenl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
