Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
v. Arg.
STOCKHOLM, 15 MARS 1916.
N:r 6.
rösträtt för kvinnor
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. 1/2 3—1/2 4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel, 8600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1916 Kr. 1: 35.
Lösnummer 5 Öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 2 kr.
i postanvisning till tidningens expedition.
RÖSTRÄTTSBYRÅN
Lästmakaregatan 61, Stockholm
Allm. tel. 147 29. Rikstel. 8600.
öppen vardagar kl. 1/2 1—1/2 5 e. m.
L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen
kl. 1—3 e. m.
"Rösträtten först."
Man har under dessa världskrigets
år fått bevittna en allmän
uppryckning bland kvinnorna i de flesta
länder, kanske mest märkbar i de
krigförande, där kvinnorna av
omständigheternas makt tvingats att intaga sin
ståndpunkt och bruka förut oanade
krafter. Den mannens samhälleliga
gärning, som den tyska kvinnan
skattat så högt och betraktat som något
för mannen oavhängigt, har hon nu
måst lägga på sina egna skuldror, och
det var inte så märkvärdigt som hon
trott. Detta har ökat hennes
självförtroende och, får man väl hoppas,
kommer i framtiden att resultera i att hon
inte frivilligt uppger de landvinningar
som vunnits. I England känner sig
varje kvinna som medborgare och skyr
varken arbete eller uppoffringar, när
det gäller fosterlandet, och detsamma
kan med skäl sägas om Frankrikes
kvinnor. Den insats dessa länders
kvinnor gjort och den osvikliga
trofasthet, med vilken de ställt sig på
männens sida och hjälpt att bära deras
bördor, kan endast värderas på ett sätt,
att männen, när fred blir sluten,
erkänna kvinnorna som medborgare.
För första gången i Kanadas
historia har det hänt att en provins,
Manitoba, utan att en enda röst höjts till
opposition, genomfört kvinnornas
rösträtt och valbarhet, och denna provins
äger en befolkning, större i antal än
staterna Wyomings, Nevadas och
Delawares tillsammanslagna. Manitoba
är en jordbruksprovins, och farmarnas
hustrur, som troget stått sina män bi
och odlat upp stora domäner, erhålla
nu sin välförtjänta lön. Det var också
i känslan av samma ansvar och samma
rättigheter, som män och kvinnor i
När jag ser tillbaka på de år, under vilka kvin-
norna kämpat för politisk likställighet, är jag mer
än någonsin övertygad om att kampen varit mödan
värd, ty intet större kan komma till en människa
än kärleken för ett upphöjt mål och rättigheten att
få viga sitt liv åt detta mål.
Anna Howard Shaw.
Manitobas parlament, uppe på läktarna
och nere i salen, när rösträtten gått
igenom, reste sig och unisont sjöngo
sin nationalsång "O, Kanada".
I Förenta staterna pågår
rösträtts-arbetet oförtrutet, och där har mrs
Chapman Catt höjt stridsropet
"Rösträtten först". Det måste vara de
amerikanska kvinnornas valspråk, tills
målet är vunnet.
Även i Holland förmärkes en stark
rösträttsrörelse bland kvinnorna, alla
partiers kvinnor ha nämligen enat
sig om kravet på frågans lösning som
där synes nära förestående. När man
bevittnar dessa böljeslag av kraft
och arbetslust och energi, måste man
ställa sig den frågan: "Hur är det
i vårt land?" Har rösträtten, eller,
närmare uttryckt, viljan att som
medansvariga taga del i fosterlandets öden,
bemäktigat sig den stora massan av
Sveriges kvinnor? Finns hos oss den
solidaritet och den offervilja, som
prägla exempelvis de krigförande
ländernas kvinnor, och ha vi till fullo förstått
det ansvar, som vilar på dem, vilka få
njuta fredens välsignelse?
Tyvärr måste man säga sig, att den
tomma nöjeslystnaden, lyxen och
njutningsbegäret sällan tagit sig så
extrema uttryck som under dessa tider. Det
är som hade kvinnorna glömt sina
medsystrars omätliga lidanden, glömt att
Europas jord alltjämt dränkes av
människoblod, och att krigets
fruktansvärda förbannelse ännu trycker sitt
insegel på Europa.
Det fordras en uppryckning även
bland Sveriges kvinnor, vilka inom det
egna landet ha så många problem, som
ännu vänta på sin lösning. Det är inte
rätt att de lämna dessa åt slumpen,
eller åt ett fåtal att avgöra, ty de frågor,
som i vår tid stå på dagordningen,
beröra varje individ inom nationen, och
det är varje individs plikt att inte
utgöra en torr gren på samhällsträdet
utan känna sin samhörighet med det
hela. När skola Sveriges kvinnor nå
dit?
Sommarmöte 1916.
Inbjudan till Strängnäs.
Sedan Södermanlands länsförbund av
L. K. P. R. enhälligt, genom sitt
förtroenderåd, beslutat att anordna ett
sommarmöte i Strängnäs, får jag
härmed i egenskap av förbundets
ordförande och å dess vägnar vördsamt
inbjuda allt Sveriges kvinnorösträttsfolk
till detta möte. Ehuru tills dato intet
sammanträde hållits, vare sig med
förtroenderådet eller dess arbetsutskott,
utan det beslut, som fattats,
åstadkommits brevledes, anser jag mig dock
kunna och böra framlägga en interimsplan
för mötets karaktär. Och detta efter
samråd med Landsföreningens
ordförande. Reservation naturligtvis för
ändringar och tillägg vad detaljerna
beträffar.
Pro primo har man tänkt sig att
diskussionsfrågor, med
inledningsföre-dråg, uttalanden och beslut, helt och
hållet skulle uteslutas. Detta så
mycket mer, som ju mötet icke äger de
kvalifikationer i egentlig mening, som
böra vara förutsättningen för
någonting dylikt. Inga val av ombud,
eller annan dokumentering för delta-:
gande i våra sommarmöten,
förekomma ju, som känt är. Ett enda undan-:
tag skulle ju kunna tänkas, nämligen
om vårt ärade V. U. skulle få något
på hjärtat, som det önskade meddela.
Men då får V. U. i egen hög person på
lämpligt sätt själv ingripa. Jag har
emellertid hört, att ännu åtminstone
föreligger intet ärende av brådskande
art. Det skulle vara det enda, om
riksdagen –-!
Således, för så vitt jag vet, blir det
inga torra diskussioner. Tror
knappast att det ginge för sig i det
syréndoftande Strängnäs vid
midsommartid. Det vore nämligen meningen
att mötet skulle äga rum lördagen
och söndagen den 17, 18 juni. Vad som
kommer att bjudas på under mötet,
skall tillkännagivas, så snart vi
hunnit ordna därom. Nu leva vi själva
bara på tron, att allt skall bli vackert
och bra. Om våra ärade gäster också
sätta tro till detta, så blir det också
vackert och bra. Ty tron försätter
berg.
De yttre betingelserna ha vi i den
härliga naturen vid Mälarens
kanske vackraste strandområde, de
blommande syrénerna och körsbärsträden.
Och mitt uppe i grönskan, den vittbe-
römda Domkyrkan med alla sina
minnen. Staden själv, tyvärr allt mera
stadslik, är en historisk plats, som vi
alla veta. Men det tål vid att
personligen förvissa sig därom.
Ja, och så skola vi ha tändande och
värmande tal och lättsmälta föredrag.
Stärkande och stödjande för de gamla,
trogna kämparna. Väckande och
upp-ruskande för de ljumma och för dem,
som under tidens lopp "drivits hit och
dit av vädret". Ty min mening, och jag
tror den meningen hyses av mina
med-kommitterade, är att till ett möte som
detta böra så många som möjligt
komma med. De nämligen, som hysa något
intresse för svenska kvinnors krav på
medborgarrätt. Således även de, som
av ett eller annat skäl icke slutit sig
till själva organisationen. De komma
efter detta möte helt säkert på andra
tankar. De skola komma att känna sig
solidariska med oss alla och hjälpa oss.
Ja, kommen nu så många som
möjligt! Medlemmarna av Männens
förbund, och med dem liktänkande, vare
också välkomna! Och all politisk
partiskillnad skall vara utelyckt. Dylikt
fläktas bort av Mälarens vindar. Alla
samlas vi blott om detta ena: Vi vilja
att den svenska kvinnan skall bliva
erkänd medborgarinnna i sitt eget land,
sd som hennes systrar i Finland, i
Norge, i Danmark, på Island det äro.
Strängnäs den 7 mars 1916.
Augusta Widebeck.
Ordf. i Södermanlands länsförbund.
Intryck från det stridande Tyskland.
Den berömde kirurgen, professor
Patrik Haglund, har i Dagens Nyheter
lämnat en synnerligen intressant
skildring av sina intryck från två
studieresor till det stridande Tyskland.
Folkets andliga isolering, den
fruktansvärda invaliditeten och en på senare
tider i ögonen fallande krigströtthet
har tilldragit sig professor Haglunds
särskilda uppmärksamhet, och rörande
kvinnorna, vilkas ställning i
samhället undergått en stor förvandling, har
han gjort följande iakttagelser, som
torde vara av intresse för Rösträtt för
Kvinnors läsare:
"Jag kan nu ej hjälpa att de tyska
kvinnorna i all deras obestridliga
förträfflighet alltid synts mig litet — o,
förlåten mig, tyska väninnor! — löjliga
i sitt rentav rörande "seende upp" till
varje, även det obetydligaste karlkräk.
Nu tycker jag att de fått något
frimodigt, målmedvetet över sig; de ge ett
intryck av medvetenhet om vad de i
själva verket nu på alla områden
betyda. De måste nu utföra mycket s. k.
manligt arbete, och de fullgöra det med
heder. Se blott på de kvinnor man
överallt träffar på i manligt arbete, t.
ex. som konduktörer och förare på
spårvagnarna, huru utmärkt väl och
framför allt angenämt de fylla sin
uppgift, och huru ofantligt litet man
saknar de manliga funktionärerna!"
Annonsera i Röst nätt för Kvinnor.
S Annonspris 10 Öre efter texten, 12 Öre å textsida pr mm.-höjd, spaltbredd 65 mm. Marginalannons samt annons å bestämd plats 20 öre pr mm. Årsannonser 20 % rabatt, i
5 halvårs 10 % rabatt, kvartals 5 # rabatt För annons till införing 1 eller 2 gånger torde likvid medfölja ordern. Annons bör vara insänd senast 5 dagar före tidningens utgiv- ■
| ningsdatnm till Rösträtt för Kvinnors expedition, Lftstmakaregatan 6, Stockholm. För annonsavdelningen; Rikstel. 8600, Allm. tel. 14729, mellan 1—4 e. m. ■
■«M»Mi–––––––-°––––––––-■––––––––––––––––-’–––––––––––––––––––––––––––––––––––:–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––—––––––––"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
