Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
N:R 6
ån TATTM IT I ÄrGDUN Pr Hm Sveriges äldsta, största o. bäst
."B. JUfltf Vi llUIuIlLll 06 U.U renommerade specialaffär i
■ Knngl. Hofl.verantOr •
Sideu-& Ylle-Klädningstyger
Rikst. 4 29 Fredsgatan 3, Stockholm. A. T. 50 48 Prover t, landsorten sändas gratis o. franco.
Krigets inflytande på lösningen av kvinnornas
rösträttsfråga.
VI.
Fridtjuv Berg.
Några minnesord.
Åter har döden bortryckt en medlem
av den regering, som åvägabragt den
första — och hittills enda — kungl.
propositionen om rösträtt och
valbarhet för Sveriges kvinnor.
För Fridtjuv Berg, folkuppfostraren,
som oavlåtligt, i sin dagliga gärning
och i sina offentliga värv, främst av
allt arbetade för bildningens
nedträngande till folkets djupa led, och som
samtidigt kämpade för att de djupa
leden skulle få medbestämmanderätt i
fråga om rikets angelägenheter, för
honom var det blott en konsekvens av
hans övriga åsikter och av hela hans
läggning, att han även skulle vara vän
av kvinnans medborgarrätt.
Också yttrar han uti ett föredrag i
Stockholm 1908: "Den principiella
frågan, huruvida kvinnorna över huvud
böra få rösträtt eller icke, vill jag ej
gärna beröra. Debatter härom
förefalla mig numera så fruktansvärt
gamla, att jag har svårt att betrakta
dem ur annan synpunkt än den
kulturhistoriska."
Längre fram i samma föredrag
förekommer följande: "det är så långt ifrån
att hemlivet är en från statslivet
avskild värld för sig, att man snarare
kan säga, att båda världarna stå i den
innerligaste växelverkan."
"Staten beror av hemmen, och
hemmen bero av staten. Huru skola
hemmen kunna bliva vad de böra bliva,
utan att vi lyckas lösa de stora frågor,
som heta egnahemsfrågan och
jordfrågan, ålderdomsförsäkringsfrågan och
fattigvårdsfrågan, sedlighetsfrågan och
uppfostringsfrågan? Alla de
uppräknade frågorna äro hemfrågor och
kvinnofrågor, men de äro även politiska
frågor och riksdagsfrågor. Och det är
framför allt, emedan vi vid deras
lösning behöva medverkan av kvinnorna,
som vi liberala vilja ha dessa med i
det politiska livet."
I ett föredrag i Kalmar 1912 talar
han om betydelsen av att det politiska
inflytande kvinnorna faktiskt äga,
ehuru utan ansvar, förvandlas till ett
inflytande med ansvar. Berg är här
inne på samma tankegång, som Selma
Lagerlöf utvecklar i sitt föredrag "Hem
och stat", han vill se kvinnan som
kamrat samarbeta med mannen i och för
det stora hemmet, staten.
Frid över den hugstore
kulturkämpens minne! Ett tack från
rösträtts-kvinnor för den del han haft i arbetet
för vår sak!
Karolina Widerström.
Männens förbund för kvinnans
politiska rösträtt
hade sitt årsmöte i Stockholm
torsdagen den 26 februari. Vid därpå
följande styrelsesammanträde nyvaldes
till ordförande borgmästare Jakob
Pettersson i stället för direktör Ernst
Beckman, som på grund av sjukdom
undanbett sig återval, men dock
kvarstår i styrelsen. Till vice ordförande
utsågos d:r G. Stéerihoff och docenten
Sten De Geer. Föreningens sekreterare
och kassaförvaltare är löjtnant
Hedström, adress Saltsjö-Duvnäs.
Kommunalt röstberättigade kvinnor
kommen ihåg, då I på valdagen
ned-läggen Eder röstsedel i urnan, att
I utöven en rättighet, för vilken
miljoner kvinnor i andra länder ännu
kämpa. Kommen ihåg, att
rättigheter förplikta, och att I en dag
skolen avlägga räkenskap över hur I
förvaltat arvet.
1. Anser Ni att världskriget kommer
att påverka uppfattningen om
kvinnans ställning som samhällsmedlem?
2. Anser Ni att världskriget kommer
att befordra eller fördröja lösningen av
kvinnornas rösträttsfrågaf
Ytterligare svar ha inkommit från
bl. a.:
Edwin Björkman:
I. Världskriget har, tror jag, redan
djupt påverkat kvinnans ställning
inom samhallet, *och kommer troligen
att göra det ännu mer, dess längre
kampen fortfar. Flera moment äro att
beakta i detta sammanhang.
Det första är undandragandet av stora
massor av män från deras vanliga
sysselsättningar inom de krigförande
länderna. Därigenom ha kvinnorna i stort
antal tvungits — eller satts i tillfälle
— att intaga männens platser å
områden, för vilka de hittills ansetts
olämpliga eller odugliga. Huruvida detta är
ekonomiskt eller politiskt önskvärt,
angår oss ej här. Att det skett, är det
enda vi ha att taga i betraktande.
Detta fait accompli har å ena sidan
satt kvinnorna i stånd att bevisa sin
duglighet inom helt nya fält, medan
det å andra sidan radikalt påverkat
den allmänna uppfattningen av vad
som för kvinnor är passande eller icke
passande i arbetsväg.
Hela denna process kan grafiskt
framställas under bilden av en
stigande flodvåg. Fredsslutet torde nog
följas av en viss ebb, då kvinnorna åter
trängas tillbaka. Men svallvågen har
likafullt lämnat märke efter sig, och
den därav dragna lärdomen blir nog
aldrig glömd. Enligt min uppfattning
kommer en av krigets oundvikliga
följder att bli kvinnornas ekonomiska och
industriella likställighet med männen.
Att denna likställighet ej ernås i ett
enda slag, vare sig under eller efter
kriget, är att förutse. Det synes till och
med möjligt, att för någon tid efter
krigets avslutande mannens arbete
kommer att betinga högre premium än
någonsin. Men även om så visar sig
vara fallet, tror jag dock att
slutresultatet blir det ovan antydda.
Det andra viktiga momentet är den
stora minskningen av vuxna och
ar-betsdugliga män inom de krigförande
länderna. Otvivelaktigt kommer
rasens självbevarelseinstinkt att
framkalla ökat födelseantal efter krigets
slut, och därigenom kommer kvinnans
betydelse som moder att i mer än
vanlig grad accentueras. Detta välkända
fenomen har i flydda tider ofta hjälpt
att återhålla kvinnans sociala
utveckling. Om jag vågar tro, att resultatet
denna gång blir ett annat, så beror
detta på de ändrade förhållanden, vilka
frambragts av den modärna
industriella utvecklingen. Då större delen av
det produktiva arbetet ännu utfördes
å fälten eller i hemmen, kunde
kvinnorna påtaga sig ganska mycket av
männens vanliga del i detta arbete,
utan att deras ställning med hänsyn
till männen därigenom ändrades. I
stället samverkade arbetsökningen med
ökat moderskap till att binda dem
fastare än någonsin vid deras så kallade
"naturliga sfär".
Nu är det annorlunda. Större delen
av det produktiva arbetet har förlagts
till fabriker, vilka fordra en stadig och
rik tillgång på mänsklig arbetskraft
för deras drivande. Finns ej manlig
kraft tillgänglig, måste kvinnlig
brukas, eller ock måste fabrikerna
stängas. Vem kan emellertid tvivla på
nödvändigheten av ökad produktion
inom alla grenar, då freden omsider
möjliggör återuppbyggandet av allt
vad kriget rivit ned? Och då, när en
stor del av de huvudsakliga
kulturländernas manliga befolkning ligger död
eller odugliggjorts av sår, sjukdomar
och strapatser, får säkerligen
kvinnokraften anlitas på ett sådant sätt och
till en sådan grad, att en ny epok i
släktets historia därav betecknas.
Problemet moderskap plus fabriksarbete
blir ett av de svårlöstaste släktet haft
att dragas med — men näppeligen
torde någon dylik svårighet kunna hålla
kvinnorna borta från fabrikerna.
Även inom ekonomiskt bättre lottade
kretsar kommer den ändrade
situationen att göra sig gällande, dels på
samma grunder som inom
kroppsarbetarnas krets, och dels på grund av den
utjämning i rikedomens fördelning, som
helt säkert till sist framtvingas av
krigskostnaderna och krigsskatterna.
Och när kvinnan en gång börjat arbeta
på samma sätt och samma villkor som
mannen, blir det omöjligt att i
längden vidhålla hennes olikställighet som
samhällsmedlem.
Ett tredje moment får sökas i den
aktning kvinnorna avtvingat männen
i de krigförande länderna genom det
mod och den offervillighet, som av dem
under krigets lopp ådagalagts. I
England, till exempel, har jag ofta hört
sägas, att detta moment allena redan
avgjort frågan om kvinnornas
upptagande inom medborgarkåren, ehuru
naturligtvis krigets slut måste
avvaktas, innan den som oundviklig
erkända reformen blir genomförbar.
II. Jag tror, att kriget i stort sett
kommer att påskynda lösningen av
kvinnornas rösträttsfråga, även om en
tillfällig politisk reaktion skulle
medfölja fredsslutets sinnesavspänning.
Dels tror jag detta, emedan de ovan
antydda ändringarna i hennes
ställning som produktiv faktor torde göra
en sådan lösning oundviklig. Dels tror
jag det, emedan kriget synes ha
övertygat stora grupper av tänkande män
både inom de krigförande och de ännu
neutrala länderna, att kvinnans
ständiga medverkan i det politiska
omdaningsarbetet blivit oumbärlig för
världsfredens framtida bevarande.
Julia Svedelius:
Att besvara en fråga rörande
framtida tänkesätt ställer sig nu svårare
än någonsin. Ty så påtagligt ovisst
har väl aldrig ett framtidsperspektiv
varit, som det vi nu ha framför oss.
Jag föreställer mig, att om männen
en gång skola vilja bli kvinnorna
behjälpliga i deras strävan att erhålla en
social kompetensförklaring — rösträtt
är ju ingenting annat — då måste de
först öppet erkänna, vad många av
dem redan inse, att kvinnorna ha
egenskaper, som verkligen behövas för
samhällsbyggnaden, om den skall bli väl
inredd och få de rätta proportionerna.
En sårad officer, som i höstas fördes
genom vårt land, yttrade, när han
sade farväl till sin sköterska: "Jag
kysser er hand och böjer mig för det enda
goda jag tror finns kvar på jorden —
kvinnans oegennytta, tålamod och
kärlek. Kriget har rövat min tro på
mycket. Men kriget har lärt mig tro på
kvinnan–"
Man använder nog inga fraser, när
man ligger lam till midjan, som denne
man gjorde.
Då jag hörde sköterskan upprepa
dessa ord, slog det mig, hur nödvändigt
det är, att vi kvinnor verkligen
grundlägga männens tro på oss, på vår
vilja, vår uthållighet, vårt omdöme.
Tusentals män bliva hjälplösa
genom krigets förhållande. Kvinnans
krafter komma att tagas i anspråk för
nya verksamhetsområden. Vi gå helt
säkert till mötes en tid, under vilken
nya traditioner skola bildas med
hänsyn till kvinnans "duger eller duger
inte".
Bergman-Österbergska
samhälls-kurserna
komma att under tiden 15 mars—15
april förläggas till Stockholms län.
Den första föreläsningen hålles i
Vaxholm onsdagen den 15 mars. Ämne:
Äktenskapslagen. Föreläsare: fröken
Walborg Bergström. Övriga orter i
länet, som erhålla föredrag, äro:
Norrtälje, Rimbo, Åkersberga, Grödinge,
Tungelsta, Rönninge, Tumba,
Nynäshamn och Nykvarn.
Ny kvinnlig stadsfullmäktig i Malmö.
Vid röstsammanräkning inför
magistraten i Malmö den 7 mars har till
medlem av stadsfullmäktige utsetts fru
Mathilda Persson (arbetarepartiets
lista). Hennes man, riksdagsman Nils
Persson, sitter förut i Malmö
stadsfullmäktige. __
Kvinnofrågor inför Riksdagen.
Förslaget om gift kvinnas rätt att
föra talan inför domstol har av
riksdagens båda kamrar antagits utan
votering. _
Hon rör sig ändå . . .
Att New Yorks, Massachusetts och
Pennsylvaniens rösträttskvinnor inte
ha någon anledning att misströsta,
därför att kvinnorösträtten föll igenom
vid första omröstningen, framgår
bland annat av följande fakta. Vid
första omröstningen i Kansas röstade
endast 9,100 valmän för
kvinnorösträtten, andra gången ökades rösterna till
95,302 och tredje gången segrade
kvinnorna, sedan 175,376 röster tillfallit
dem. I Kalifornien och Colorado föll
kvinnorösträtten igenom vid första
omröstningen, men segrade i den andra,
men i Oregon ledo kvinnorna nederlag
vid 5 omröstningar, innan de 6:te
gången hemförde segern. Under de sista
6 åren ha 8 av Amerikas Förenta
stater beviljat kvinnorna rösträtt.
Låt kemiskt tvät-
ta och prässa Ed-
ra kostymer hos
oss och Ni blir
belåten
Tvätt-och Färgeri Aktiebolag Göteborg
mm
///dflulaait
wmffM
m
C.
f. d. A. E. SCHULDHEIS (Firman grundad 1794)
DROTTNINGGATAN 73 C NORRLANDSGATAN 15
ALLM. TEL. 10583 STOCKHOLM ALLM. TEL. 16221
Specialité:
Kammar - Borstar
Franska Parfymer
och Tvålar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
