Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
N:r 14-15
na i denna stund befunnit sig, om icke
kvinnan visat sig kapabel, att då mannen
gick i fält utvidga sitt arbete utöver den
för henne tidigare begränsade arbetssfären
och på sina axlar taga en god del av det
arbete» som hittills varit mannen
förbehållet! Och giver kriget oss icke därutöver
den lärdomen, att det manliga psyket allt
för lätt formar sig efter krigisk brutalitet,
och att därför krig icke kan verksamt
undvikas med mindre det kvinnliga får göra
sig mer gällande. Just på denna punkt kan
kvinnans insats bliva av ovärderlig
betydelse, och vilja vi arbeta på varaktig fred,
sedan detta eländiga krig en gång tagit
slut, böra vi därför också målmedvetet
inrikta vårt arbete på att giva kvinnan
större inflytande vid
samhällsangelägenheternas handläggning.
Organisationen av män for arbete for
kvinnans politiska rösträtt är därför lika
nyttig som nödvändig, och vi uttala den
förhoppningen, att organisationen må växa
sig stor och stark och kraftigt bidraga till
en lycklig lösning av den rättfärdiga sak,
den gjort till sin.
Kvinnor som seminarierektorer.
Seminarieadjunkten Hedvig Sidner m. fl.
lärarinnor vid statens folkskoleseminarier
ha ingått till regeringen med framställning
om proposition till årets riksdag om att
kvinna må kunna förordnas eller utnämnas
till rektor vid kvinnligt
folkskoleseminarium.
Petitionärerna uttala den uppfattningen,
att en kvinna oftast torde ha större
möjligheter att inverka fostrande på eleverna
och att handha den grannlaga vård och
tillsyn av dessa som åligger rektor.
Särskilt vid de kvinnliga
folkskoleseminarierna med deras i många avseenden
heterogena elevmaterial, som erbjuder åtskilliga
egenartade uppfostringsproblem, är av
betydelse att kvinnligt inflytande får göra
sig tillräckligt gällande.
Petitionärerna påpeka även att frågan
om kvinnas anställande som rektor
lämpligen kan göras oberoende av lönefrågan
för lärare vid allmänna läroverk och
folkskoleseminarier, synnerligast som
förhan-denvarande förhållanden torde komma att
fördröja lönefrågans lösning.
sättningar, där satt hon och dömde,
dömde hårt och orättvist om dem,
vilkas mål och gärning hon icke hade en
aning om, vilkas strävsamma och
uppoffrande kamp för att nå ett mål hon
till och med saknade alla betingelser
att kunna förstå.
Och i känslan av det lönlösa i att
söka göra begripligt för henne att vad
vi i främsta rummet vilja, det är att så
ändra förhållandena i samhället, att en
liten smula sol skulle komma över även
till de millioner kvinnor och barn, som
leva på skuggsidan i livet och att så
höja kvinnornas ställning, att deras
egen känsla av värdighet och ansvar
skulle hindra dem från att leva ett
sådant liv som hon — inför det lönlösa
i att försöka få henne att förstå detta
tog jag ett hastigt farväl och gick.
Man kan ju trösta sig med att de
kvinnor, som äga ekonomiska
möjligheter att leva hennes liv, utgöra en
sådan försvinnande liten procent av de
övriga. Ja, lyckligtvis äro de få. Men
olyckligtvis betyder detta fåtal så
ofantligt mycket. Ty det är just detta
lilla fåtal, som lyser i ögonen och
synes mest utåt, det är just detta fåtal
som genom sin ställning kommer i
beröring med och influerar på de män,
som makten hava, och det är just
därför ansvaret faller dubbelt tungt på
dessa kvinnor. Den av livet utanför
den egna kretsen fullkomligt oberörda
lyxkvinnan, som fortfarande, trots de
tider vi leva i, endast är fylld av sitt
eget jag och sina egna nöjen och som
är totalt i avsaknad av allt ansvar, all
solidaritet och all kunskap, när det
gäller kvinnornas strävanden, hon är i
närvarande stund vår kanhända
farligaste motståndare. Ty domen, som hon
fäller över oss, har en märkvärdig
förmåga att suggerera till tro på, att hon
är den enda och verkliga
representanten för sann kvinnlighet och rätt
moderskap.
Lagberedningens förslag till lag om barn utom äktenskap,
Av jur. kand. Eva Andén.
iii.
Om arvsrätt.
Man har med spänning emotsett den
ställning Lagberedningen skulle intaga
till frågan om utom äktenskap fött
barns rätt till arv efter fader och
fä-dernefränder. I förslaget mota
emellertid inga väsentliga förändringar på
denna punkt ined undantag för en
inskränkning i dessa barns rätt till arv
efter fädernefränder.
U t omäkten skapligt barn bibehålies
alltså i sin rätt till arv efter moder och
mödernefränder men har allt
fortfarande icke sådan rätt efter fader och
fädernefränder, vilka — och det är en
nyhet — icke heller ha arvsrätt efter
barnet. Lagberedningen har
naturligtvis i motiverna framdragit en hel del
skäl både för och mot arv efter fader
och av skälen mot, som varit
avgörande, må här anföras det tydligen
viktigaste, att faderskapet är så
synnerligen ovisst. Den ofullständighet i
faderskapsbevisningen, som vidlåder
förslaget, därigenom att detsamma icke
tillåter "invändning om flere",
användes som ett kraftigt verkande skäl för
att icke tillerkänna utomäktenskapligt
barn arvsrätt efter fader. Reservanten
hovrättsrådet Tiselius, som föreslår
arvsrätt för utomäktenskapligt barn
efter fader, står också på en mycket
strängare ståndpunkt vad
faderskaps-bevisningen beträffar än
Lagberedningens majoritet. Vidare anföres mot
denna arvsrätt, att ett genomförande av
densamma skulle medföra att fäderna
i än större utsträckning än för
närvarande skulle söka undandraga sig att
erkänna faderskapet!
"En annan omständighet, som icke
får förbises, är hänsynen till faderns
legitima familj, om han har en sådan",
fortsätter Lagberedningen och
tillägger; "För medlemmarna av denna
familj, vilka kanske under många år
delat ljuvt och lett med fadern, skulle den
omständigheten vara ägnad medföra
svårt lidande, att efter faderns
från-fälle ett hans barn utom äktenskapet,
som stode dem alldeles främmande, om
vars tillvaro de i de flesta fall varit
okunniga och som kanske vore frukten
av en under faderns äktenskap knuten
förbindelse, skulle med familjens
medlemmar äga del i kvarlåtenskapen".
Efter en redogörelse för de stötande
konsekvenser detta kunde medföra
särskilt för hustruns del och utan att på
något sätt vidröra frågan om
brytande av faderns anonymitet, fortsätter
beredningen: "Teoretiskt sett kan
detsamma sägas beträffande barnets rätt
att ärva modern, men i praxis blir
skillnaden helt säkert stor, därför att
barnet på sätt förut framhållits i
allmänhet i livet stått modern nära men
varit fadern främmande. För det fall att
barnet avlats under faderns eller
moderns äktenskap kommer härtill att
äktenskapsbrott av hustru i regel blir
känt och antingen föranleder brytning
av äktenskapet eller uppgörelse mellan
makarna, medan den omständigheten,
att mannen genom äktenskapsbrott
avlat barn oftast ej skulle bliva känd för
familjen, förrän barnet efter hans död
komme att göra anspråk på del i
arvet."
Som synes utgår Lagberedningen här
tydligen från att faderns
anonymitetsrätt bibehålies oförkränkt.
Hovrättsrådet Tiselius yttrar om
samma förhållanden i sin reservation:
"Hänsyn till faderns legitima familj
kan synas starkt tala mot införande av
arvsrätt för hans barn utom
äktenskapet. Därvid får dock icke förbises, att
vad som skulle kännas kränkande för
faderns hustru och barn i äktenskapet
i de flesta fall långt mindre vore den
ekonomiska förlust, som det
utomäk-tenskapliga barnets arvsrätt innebure
för dem, än själva det faktum att han
har barn utom äktenskapet. Men även
enligt beredningens förslag bör
faderskapet alltid inom kort tid från barnets
födelse rättsligen fastställas. Har detta
skett, äga modern och barnet obetingad
möjlighet att, även om faderns
underhållsskyldighet mot dem upphört, göra
själva faderskapsförhållandet
gällande. Redan detta bör vara tillräcklig
anledning för fadern att före ingåendet
av äktenskap underrätta sin trolovade
om barnets tillvaro. Har barnet
arvsrätt efter fadern, måste det för honom
framstå som en ofrånkomlig plikt att
icke för sin trolovade dölja dess
tillvaro; och torde genom stadganden
angående kyrkobokföringen böra beredas
möjlighet för vardera parten att före
vigseln förvissa sig, huruvida den
andra har barn utom äktenskap. Den
öppenhet dem emellan, som kan väntas
bliva regel, måste i hög grad befordra
verklig familjelycka och vara det bästa
skyddet mot skandaliserings- och
utpressningsförsök."
Som redan i en föregående artikel
nämnts inta trolovningsbarnen en
särställning vad arvsrätt beträffar. Barn,
som är avlat i trolovning eller vars
föräldrar efter barnets avlelse ingått
trolovning med varandra, äger att
taga arv efter fadern, vilken även har
arvsrätt efter barnet. Till jämförelse
må nämnas, att nu gällande rätt ger
utomäktenskapligt äkta barn (=
trolovningsbarn) arvsrätt icke allenast efter
fader utan också efter fädernefränder.
Förslaget tar emellertid bort
arvsrätten efter fädernefränderna under
motivering bl. a. att denna arvsrätt i
ojämförligt mindre grad än arvsrätten efter
fader är av betydelse för
trolovningsbarnens allmänna ställning i rättsligt
och ekonomiskt hänseende samt att den
icke torde äga någon grund i det
allmänna rättsmedvetandet, samt vidare,
att barnets existens stundom icke ens
torde vara känd för faderns fränder.
Om anonymitetsrätt.
Beredningen föreslår upphävande av
Kungl. brevet 1778, som gav moder rätt
att vara okänd. Av motiveringen
framgår, att antalet okända mödrar under
tjuguårsperioden 1875—1895 i medeltal
torde varit omkr. 800 årligen under det
att däremot under fyraårsperioden 1908
—1911 motsvarande siffra var 891,
visande alltså en väsentlig nedgång.
Skälen för och emot bibehållandet av
bestämmelserna om moders rätt att vara
okänd, torde vara så genomdiskuterade
att de icke här behöva upptagas till
reddgörelse. Det som däremot icke är
genomdiskuterat varken i
Lagberedningens förslag eller eljest är frågan
om faderns anonymitet. Beredningen
har visserligen tangerat den vid
fler-faldiga tillfällen men på ett sätt, som
i blygsamhet och försiktighet mest
liknar vandringen kring den heta gröten.
Man jämföre ovan gjorda citat vad
t. ex. arvsrätten beträffar.
Lagberedningen tycks här förutsätta, att fadern
är anonym eller rättare sagt kanske
mena att barnet relativt till fadern
är anonymt. Ty annars kan man väl
icke på allvar förutsätta att med
förslagets bestämmelser om
barnavårdsman m. m. det skall kunna hända,
att ett barn efter faderns död skall
oväntat för dennes intet ont anande
vigselbundna familj kunna dyka upp
med anspråk på arvsrätt. Vad arvsrätt
efter fädernefränder beträffar, så
utgår Lagberedningen ifrån att dessa —
trots alla bestämmelser om
fastställande av börd m. m. — stundom icke hava
en aning om trolovningsbarn, som
beredningen dock ger arvsrätt efter
fader I Faderskapets klärobskyra
iscensättning i lagförslaget ar sålunda ge-
nomförd med rent förvillande effekter.
Bestämmelserna om barnavårdsman,
fastställande av börd m. m. visa oss,
att lagen på skärpen tänker ta itu med
försumliga föräldrar och på allt sätt
bevaka barnets rätt att äga vetskap,
ja inte bara det, utan att äga fader och
moder. I kyrkböckerna göres
anteckning för barnets del om dessa
förhållanden. På modern antecknas också,
att hon inför samhället står i ansvar
för ett barn. Alltså klart och kallt
rampljus. Vad fadern beträffar, så
skall han visserligen icke vara anonym
gentemot barnet, men barnet är som
nämnt anonymt — okänt — gentemot
honom. Har en man ett
utomäktenskapligt barn, sker icke någon
anteckning i kyrkböckerna på honom, att han
står i ansvar för samhället såsom fader
till detta barn. Och lagen har såsom i
en föregående artikel berörts, givit
honom en möjlighet att genom en summa
i ett för allt friköpa sig från praktiskt
taget allt ansvar, varje förbindelse för
barnet. Avtal om underhållsbidrag,
innefattande åtagande att en gång för
alla utgiva visst belopp, får nämligen
om det är vederbörligen godkänt av
barnavårdsnämnden, icke bli föremål
för talan vid domstol om jämkning,
även om förändrade förhållanden
aldrig så mycket skulle kunna motivera
detta. Dämpat ljus och en försonande
mystisk halvdager. Det är, som om
man ville rent formellt sett ha mannen
så hel och ren som möjligt för det
äktenskap, som väntar honom eller som
han tilläventyrs redan har ingått.
Huruvida detta även är ämnat att bidraga
till upprätthållandet av äktenskapets
idé liksom all den övriga formalism,
som genomsyrar de sista dagarnas
familjerätt, lämnas såsom öppen fråga.
Lagberedningens behandling av
faderns anonymitet eller dess fortfarande
skyddande av densamma visar mer än
något annat vartill formalism i
familjerätts frågor kommer att lända, det
blir en ohygglig tillämpning av regeln
att icke låta den högra handen veta
vad den vänstra gör, — när det är
fråga om manlig vänsterhänthet n. b.
Såsom mycket viktiga särlagar av
synnerligen stor praktisk betydelse äro
bestämmelserna om införsel i avlöning,
pension eller livränta samt om förbud
för underhållsskyldiga att avflytta ur
riket. Dessa särlagar gälla
underhållsskyldiga till såväl äktenskapliga som
utomäktenskapliga barn.
Bestämmelserna avse att bereda möjlighet att till
säkerhet för underhållsbidrag till
barnet och dess moder viss del av den
underhållsskyldiges lön m .m. skall
kunna innehållas. Utbetalar arbetsgivare
belopp, som han på grund av beslut om
införsel skolat innehålla, svarar han
själv för beloppet.
Som ett litet steg till det solidariska
föräldraansvar, som det allmänna
rättsmedvetandet — åtminstone det
ojäviga — fordrar, kan anföras ett
förslag till ändring i 14 kap. strafflagen.
Undandrager sig den, som genom
olovlig beblandelse avlat barn, att giva
kvinnan nödig hjälp i anledning av
havandeskapet eller barnets födelse, och
begår kvinnan under inflytande av den
övergivna eller nödställda belägenhet,
vari hon i följd härav befinner sig,
brott varigenom fostret eller barnet
dödas eller dess liv utsattes för fara,
dö-mes mannen till böter eller fängelse
eller vid synnerligen försvårande
omständigheter till straffarbete i högst
två år.
Den kommunala rösträtten är
endast ett steg på vägen till den
politiska. Det ligger i kvinnornas egna
händer att avgöra, om den vägen
skall bli kort eller lång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
