Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-v
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
v. Arg.
stockholm, 1 april 1916.
Na- 7.
RÖSTRÄTT FÖR KCTKSTOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. l/«3—1l/«4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel, 8600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1916 Kr. 1:35.
Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 2 kr.
i postanvisning till tidningens expedition.
RÖSTRÄTTSBYRÅX
Lästmakaregatan 61, Stockholm
Allm. tel. 147 29. Rikstel. 8600.
Öppen vardagar kl. l/a 1—1/« 5 e. ni.
L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen
kl. 1—3 e. m.
"Själafiendens snara,"
Kvinnorösträtten har ofta varit den
lilla tuva, som kommit att välta stora
lass av den mest manligt starka,
vetenskapligt lärdomstunga logik.
Ännu bida de, som i mänga, långa år
arbetat för kvinnornas fulla
medborgarrätt, förgäves p& ett klart
bevisande svar på sitt frågande "varför icke?"
Riksdagsdebatterna ha icke lyckats
giva det, icke heller några andra,
icke heller "utredningen".
Det nyssförrättade landstingsvalet
ger en god bild av inkonsekvensen i
förhållandet mellan kvinnorna och vårt
nuvarande statssystem.
En kvinna deltar i ett kommunalt
val. Allt väl, icke ens hennes
personliga inställelse väcker nu längre
någon förvåning eller ovilja.
Hon går upp till landstingsvalet.
Röstar på personer, av vilka kanske
någon sedermera utses till
riksdagsman i Första kammaren. Även detta
anses ick# ha annat än goda följder.
Men att gå upp och rösta på kanske
en av just dessa samma män till
riksdagsman i Andra kammaren, kanske i
samma vallokal, inför samma v al fö
r-rättare och samma valurna — "det
strider mot kvinnans hela läggning och
uppgift" det olyckliggör hemmet,
barnen, fosterlandet.
Till alla filosofiska, juridiska och
naturvetenskapliga utsmyckningar av
denna logikens triumfbåge liar nu
kommit ett litet nytt bidrag av
teologisk art. Teologien är ju av ålder känd
för sin förmåga av hårklyverier.
I senaste nummer av Göteborgs
Stiftstidning har kyrkoherde Ringius
en uppsats, däri han kraftigt
uppmanar de kyrkliga att deltaga i de
förestående landstingsmannavalen och för-
Den långa och hårda striden för bättre uppfostran
och för ökade möjligheter till persönlighetens
utveckling har visat sig vara den bästa förberedelsen för de
stora uppgifter, for vilka kvinnornas hjälp nu i så hög
grad tages i anspråk. Det mod, den energi och den
duglighet de nu lägga i dagen äro alster av deras sega
kamp mot sekelgamla fördomar och orättvisor.
LORD LYTTON.
klarar det for en samvetssak for dem
att den dagen vara med. Emellertid —
skriver han — "kan det visserligen
givas fall, då rösträtten måste anses för
en snara, som själafienden med Guds
tillstädjelse fått lägga ut. En sådan
snara måste påtagligen den mot
kvinnails hela läggning och uppgift
stridande politiska rösträtten för kvinnor
vara".
Kanske det är kyrkoherde Ringius,
teologiska uttryckssätt, som gör hans
innersta mening så dunkel. Det
behö-ves en uttolkare för att den skall bli
fattbar för en olärd menighet, och
redaktionen av Stift-stidningen skyndar
sig att bliva denne uttolkare: "den
vördade författaren vill naturligtvis
härmed icke ha sagt, att kommunalt
röstberättigade kvinnor skalle nedlägga
sin rost vid t. ex.
landstingsmannavalen. De ha då ett pund att förvalta
med Jak. 4:17 för Ögonen."
Det anförda bibelordet lyder som
känt så: "Den som förstår att göra
vad gott är, men icke gör det, för
honom blir detta till synd."
Hade kyrkoherde Ringius glömt att
kvinnorna ha rösträtt vid
landstingsval och att dessa få en väsentlig del av
sitt intresse därav, att de ha politisk
betydelse? De kyrkliga kvinnorna i
Göteborgs stift komma i ett svårt
dilemma.
Landstingsvalen ha blivit som en bro
mellan det kommunala området, där
"det är gott att förvalta ett pund" och
det politiska, där "själafiendens
snaror" lura. Skola kvinnorna våga sig
ut, en frestelse ligger i att gå, en
försummelse av en god gärning i att
stanna hemma. Kyrkoherde Ringius
får väl ytterst avgöra, vilken som är
störst, överträdelse- eller
underlåtenhetssynden.
Huru länge skola de kyrkliga, de
konservativa, men dock
samhällsin-tresserade kvinnorna vara tillfreds
med att få taga ett halvt steg ut i det
Männens förbund för kvinnans
politiska rösträtt.
På inbjudan av
läroverksadjunkterna teol. d:r Teodor Nyström och pastor
C. H. Johansson samt praktiserande
läkaren d:r A. Lindberg samlades i
Malmö boende medlemmar av Männens
förbund för kvinnans politiska
rösträtt å Hotell Kramer, torsdagen den
23 mars för att i Malmö bilda en
lokalavdelning av förbundet. Vid mötet,
som var besökt av liera för saken
intresserade, hölls ett inledningsföredrag
av d:r Teodor Nyström.
Talaren redogjorde därvid för
kvinnorösträttsfrågans läge samt framhöll,
att en förening som den
ifrågavarande skall hållas på opartisk grund och
att den ej kommer att inblanda sig i
partifrågor.
En interimsstyrelse utsågs, bestående
av sju personer. Till ordförande i
denna valdes läroverksadjunkten d:r
Teodor Nyström, till sekreterare d;r A.
Lindberg och till skattmästare
redaktör A. Larsson,
Styrelsen fick i uppdrag att närmare
utarbeta plan för lokalavdelningens
verksamhet och dess eventuella
samarbete med meningsfränder i Lund,
Eslöv och kringliggande orter.
Den nya lokalavdelningen har redan
ett 40-tal medlemmar, och flera torde
under den närmaste tiden komma att
ingå i densamma.
politiska livet, men ej få taga steget
fullt ut, ömsom drivas framåt, ömsom
hållas tillbaka. Ena dagen smickrade,
andra dagen förhånade. Det beror i
första hand på dem själva, hur deras
parti ställer och kommer att ställa sig
gentemot deras verkliga, direkta
inflytande på samfundslivet.
Anmärkningsvärt är att kvinnornas
medborgar fråga icke med ett ord,
såvitt av tidningsreferaten framgår,
berördes av högerns talare vid de många
stora möten, som av dem hållits före
landstingsvalen.
Ledande vänstermän ha däremot vid
flera tillfällen ägnat frågan tid och
uppmärksamhet.
De bistra och kritiska tiderna ge
ingen som helst anledning att nu glömma
kvinnornas existens.
Kvinnofriden inför riksdagen,
I Första kammaren ha hrr Petrén
och von Koch, i Andra hrr Bengtsson i
Norup och Hallén motionerat om ökat
skydd för kvinnor å offentliga platser.
Andra kammaren har redan yttrat sig
om motionen, sedan kammarens
tillfälliga utskott avstyrkt den. Glädjande
nog hade kammaren långt klarare än
utskottet insett nödvändigheten av en
ändring och remitterade ärendet.
Återigen och på det mest slående sätt
visas hur ofullständigt landet är
representerat, när en fråga som denna
lämnas att avgöras av endast män. Med
all erkänsla mot dem, som fört fram
den och dem som inse, att
förhållandena tarva ändring, ha vi dock måst
säga oss, att vår vedervilja mot denna
gamla outhärdliga och dock uthärdade
gatuofrid, så pinsam och sårande i
varje enskilt fall, så i sig själv orättfärdig
och kränkande mot hela kvinnosläktet
— den kunna aldrig männen fullt fatta.
Med desto djupare tillfredsställelse
mottogs därför Andra
kammardebatten och dess resultat. Hrr Pettersson
i Södertälje, E. A. Nilsson i Örebro,
Welin, Brantirig och Söderberg i
Stockholm yttrade sig för återremiss, och de
skäl, som förelades, i synnerhet av den
förstnämnde, hade säkert haft en
omvändande betydelse, när kammaren
med 89 röster mot 51 ogillade
utskottets uttalande.
Visserligen kan det ligga något i det
påståendet, som framkom, att då i en
annan stad, Norrköping, en bättre
ordning vunnits med en skärpt tillämpning
av de bestämmelser, som redan
finnas, ingen lagändring skulle vara
behövlig. Häremot måste dock sägas, att
frågans avvisande skulle bli av en
mycket stor indirekt betydelse,
förträffligt karaktäriserad av hr
Söderberg i Stockholm i orden, att det
kanske rent av skulle uppmuntra
kvinnofridstörarna, om kammaren ej ville
göra något. Kvinnorna ha utstått och
utstå så mycken nervuppslitande
skrämsel och leda vid detta ständigt hotande
oroande, att de ej böra avvisas, och
som vanligen sker för att få en fråga
fram, ha de måst i förväg slita och
släpa för den.
För denna tidnings läsare är gången
härvid väl bekant. På ett av
Stockholms F. K. P. R:s månadssamkväm
togs initiativ till en adress i saken till
överståthållaren. Inte mindre än 14 av
våra största kvinnoföreningar
instämde i detta hänvändande. Kvinnornas
anhållan remitterades till
polismästaren, som xitställde den till distriktens
kommissarier, o^b då dessa funno
saken bra som det var, fick därvid bero.
Härav syntes frågans framdragande
för riksdagen behövlig. Ett avvisande
därifrån skulle oundvikligt tas som
ett slags betyg på att förhållandena ej
äro svårare än att de böra
fortfarande iitstås.
Vi kunna ej annat än hoppas, att
också Första kammaren skall erkänna,
att ett. sådant insegel icke bör givas.
Annonsera i Frostnatt för Kvinnor,
Annonspris 10 öre efter texten, 12 öre å textsida pr mm.-höjd, spaltbredd 65 mm. Marginalannons samt annons å bestämd plats 20 öre pr mm. Årsannonser 20 % rabatt,
halvårs 10 % rabatt, kvartals 5 % rabatt. För annons till införing 1 eller 2 gånger torde likvid medfölja ordern. Annons bör vara insänd senast 5 dagar före tidningens
utgivningsdatum till Rösträtt för Kvinnors expedition, Lästmakaregatan 6, Stockholm. För annonsavdelningen; Rikstel. 8600, Allm. tel. 14729, mellan 1—4 e. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
