Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
N:r 14-15
An TflHW 17 T ÄPODPM Sr Pil» SverlKe8 äldsta, Största o. bäst
■-ill dUJUl Ti JlUåUlUlJl Qb V.U renommerade specialaffär i
–k™*. HaBevenntor-SWen-&Ylle-Klå tninistyier
Rlkst. 4 29 Freåsgatan 3, Stockholm, a. t * 60 48 Prover t. landsorten sändas ((ratis o. franco.
Krigets inflytande på lösningen av kvinnornas
rösträttsfråga,
TIL
Huslig utbildning för kvinnor.
Socialstyrelsens betänkande.
önskvärdheten av en allsidig
praktisk utbildning för kvinnor, så att de
sättas i stånd att praktiskt sköta ett
hem har på sista året varit alltmera
framträdande och frågan har livligt
diskuterats både enskilt och offentligt.
Moderata kvinnoförbundet samt
Fackskolan for huslig ekonomi i Uppsala
ha, såsom förut omtalats, ingått till K.
M:t med begäran om åtgärder från
statens sida att möjliggöra den kvinnliga
ungdomens husliga utbildning, över
dessa framställningar har
socialstyrelsen nu avgivit ett betänkande.
Styrelsen förordar att regeringen i
proposition skall föreslå riksdagen att
å extra stat för år 1917 anvisa ett
förslagsanslag på 50,000 kr., dels för att
på frivillighetens väg åstadkomma
yrkesskolor för husmodersutbildning i
städer, köpingar och
industrisamhällen, dels för att komina obemedlade
eller mindre bemedlade elever vid
nämnda skolor till gagn.
Yrkesskolornas huvuduppgift skulle
bli att genom en allsidig utbildning
under längre, sammanhängande kurser
meddela eleverna kunskap i allt som
rör hemmets vård och skötsel.
Därjämte skulle de sättas i stånd att förestå
specialkurser samt afton- eller
endags-kurser, anordnade för de kvinnor, som
äro intresserade av den husliga
utbildningen, men som på grund av sitt
förvärvsarbete äro förhindrade att ägna
någon längre tid däråt.
Statsbidraget skulle utgå med högre
belopp till skolor med inga eller helt
obetydliga elevavgifter, med mindre
belopp till sådana skolor, som stödja
sin ekonomi på elevernas avgifter.
Därjämte förordas även bidrag till
studieunderstöd.
Ny landvinning.
Ny F. K. P. R. bildades i Mölnlycke,
Västergötland, den 11 mars efter
föredrag av fru Frigga Carlberg.
Ordförande och centralstyrelsemedlem är
fru Ninnie Wahlborg-Elgeskog.
Kvinnor i livsmedelsnämnderna.
Till ledamot av Söderhamns stads
livsmedelsnämnd ha stadsfullmäktige
på förslag av fru Hilda Wennerström
utsett fru Hermanna Dahlavist.
I livsmedelsnämnden i Motala har
invalts fru Augusta Lundberg.
I Umeå stads livsmedelsnämnd, som
består av tre personer, sitta två
kvinnor» båda medlemmar av F. K. P. K.,
nämligen fruarna Selma Bergström
och Olivia öhman.
D:r Valfrid Palmgren Munch-Petersén
kommer inom den närmaste tiden att
knytas till Köpenhamns universitet
som lektor i svenska.
Ny framgång i Amerika.
Den lagstiftande församlingen i
staten Oklahoma har med 62 röster mot
15 antagit ett förslag om rösträtt för
kvinnor. Skulle förslaget även gå
igenom i senaten, kunde det redan i
augusti föreläggas valmännen.
Schweiz böljar röra på sig.
Socialdemokraterna i kantonen
Zii-rich ha beslutat igångsätta
namninsamling till förmån för referendum
om kvinnorösträttens införande i
kantonen. För att referendum skall äga
mm fordras 5,000 namn.
De F. K. P. R., som ej insänt sitt
in-stämmande i Uppropet för varaktig
fred, uppmanas att fortast möjligt
sända detsamma till Fredsuppropets
expedition, Stockholm.
1. Anser Ni att världskriget kommer
att påverka uppfattningen om
kvinnans ställning som samhällsmedlemf
2. Anser Ni att världskriget kommer
att befordra eller fördröja lösningen av
kvinnornas rösträttsfrågaf
Vi införa i dag följande svar på vår
rundfråga:
Anna Kleman:
Enligt min mening har världskriget
redan påverkat uppfattningen av
kvinnan som samhällsmedlem. Såsom ett
typiskt exempel på ändrade
föreställningar skall jag återge några ord av
Rudyard Kipling ur en under kriget
skriven korrespondensartikel från
Frankrike.
Han yttrar där, att man egentligen
borde resa genom Frankrike med
hatten i hand — som hyllningsgärd åt de
franska kvinnorna för det storartade
samhällsarbete, som de utfört på alla
områden, under denna hemsÖkelsens
tid. Som bekant har hans
förutvarande uppfattning av kvinnan varit den
okonstlat primitiva, som han själv
uttryckt med satsen, att kvinnor äro till
"for one purpose only".
Metamorfosen är ju genomgående!
Och alldeles säkert ha tusenden och
åter tusenden av det manliga släktet,
vars ord icke nå så vida omkring som
den ryktbare engelske författarens,
under denna tid uttalat sin villighet att
taga av hatten för kvinnors
samhälleliga gärning — män, som förut varit
övertygade anh ängare av tron på
"kvinnans enda sanna bestämmelse"
Men äro icke dessa under kriget
påkomna sinnesändringar betänkligt lika
de plötsliga omvändelserna på
dödsbädden? Och kan man icke befara, att
den gamle Adams "kvinnoideal"
kommer att mycket fort leva upp igen, om
(?) och när Europa Övervunnit
dödsångesten och återvänt till livet. Jag
fruktar att så blir förhållandet. Och
mindre än intet hoppas jag i detta
hänseende av de unga, på tillväxt
stående skaror, vilka i denna "stora tid"
fostras i krigsguden Mars* dyrkan.
Visserligen är det sant, att det
stegrade behovet av kvinnlig arbetskraft,
kvinnors talrika förekomst. på en
mängd områden» där de förut endast i
försvinnande fåtal funnits i de
krigförande länderna, måste verka i
riktning av kvinnans erkännande som
samhällsarbetare. Men jag tror att alla
teorier — och krav — på grundval av
detta faktum skola tystas ner av det
praktiska behovet av nytt
människomaterial för att fylla luckorna i krigets
och industriens härar. Den måttlösa
råhet, som kräver, att kvinnorna skola
föda så många barn som möjligt» för
att det skall finnas flera liv att föröda
under nationernas kraftmätningar,
flödar över alla bräddar i nuvarande
stund och tar sig i de krigförande
länderna de mest groteska uttryck. Man
har både ha* och där dryftat frågan om
införande av legaliserad polygami. Så
långt ha "kulturländerna" kommit i
utförsbacken. Och det är ju givet, att
månggiftsidéer äro oförenliga med
kvinnorörelsens grundläggande axiom:
kvinnans första plikt och rätt är att
vara människa — hennes egenskap av
könsvarelse kommer i andra rummet.
För mig är kvinnans frigörelse
varken mer eller mindre än ett nödvändigt
moment i folkens
humaniseringspro-cess, och kvinnorösträtten är på en
gång bekräftelsen på ett uppnått
stadium i denna process och ett mäktigt
medel, varigenom kvinnorna bli i stånd
att befordra och påskynda densamma.
Vari består den mycket omtalade
utvecklingen (ordet taget i sin ideella
betydelse och således icke liktydigt med
ekonomisk eller materiell utveckling)
om icke i folkens och individernas
höjande ur mer eller mindre animala
livsformer till högre — eller med andra
ord, därav stigande humanisering.
Huru skulle då världskriget, som för
människorna tillbaka till rika
utvecklingsmöjligheter för slumrande
rovdjursinstinkter, kunna medföra seger
för kvinnosakens idé? Min
pessimistiska tro är, att världskriget kommer att
fördröja, icke befordra, genombrottet
av de åskådningar, med vilka de på
djupet gående kvinnosakssegrarna äro
oskiljaktigt förenade.
Trots dessa åsikter erkänner jag
emellertid två möjligheter, varigenom
kvinnorösträttens genomförande skulle
kunna påskyndas av världskriget.
Den ena möjligheten, som innebär
motsatsen till min egen uppfattning av
krigets inverkan på människors
hjärtan och sinnen, vore, att de
mirakeltroende finge rätt, och "en ny tid" med
ädlare människor föddes ur
världskrigets Ragnarök. I så fall vore
kvinnornas medbestämmanderätt i nationernas
öden lika viss som uppfyllelsen av en
mängd andra rättfärdighetskrav.
Den andra möjligheten ligger däri,
att världskriget måhända kommer att
medföra stora, demokratiserande
omvälvningar inom staterna med
borttagande av åtskilliga "streck", däribland
det politiska könsstrecket.
Något betyg på ett uppnått högre
kulturstadium skulle denna
kvinnosakens och demokratins seger ingalunda
utgöra. Världskrigets faktum utgör
korrektivet mot onödig högfärdsanda
i detta hänseende. Man kan emellertid
tro och hoppas, att denna seger skulle
bli ett välbehövligt medel till
humani-seringsprocessens påskyndande.
Vad vi nu uppleva i 2G:de
århundradet efter Kristi födelse är ett skriande
vittnesbörd om behovet av nya medel
och av nya krafter, som äro
predispo-nerade för att träda i fredsidéernas
tjänst. Och vilka skulle vara mera
pre-disponerade härför än kvinnorna,
vilka aldrig burit vapen eller tyngts av
fruktansvärda krigstraditioner!
Alltså, jag tror att världskriget — i
de nu krigförande länderna liksom
också genom återverkningar i andra
länder — kan medföra
maktförskjutningar, varigenom kvinnorna komma i
besittning av politisk rösträtt. Och att
rösträtten i så fall blir för kvinnorna
ett välbehövligt medel, som skall sätta
dem i stånd att mera verksamt än
hitintills bidraga till mänsklighetens
humanisering — och därmed till
förverkligande av all kvinnorörelses slutliga
mål, att göra sig själv överflödig. Här
som alltid gripa orsak och verkan in i
varandra!
Patrik Haglund:
I anledning av de båda mig
tillsända rundfrågorna följande:
1. Möjligen kommer man under
kriget att på de håll, där män ifråga om
kvinnorösträtten ännu rör sig
uteslutande med den gamla dogmen, att
kvinnans naturliga skapnad och
naturliga uppgift o. s. v. bör utestänga
henne från en fullständig
medborgerlig tillvaro, ined förvåning se, att
kvinnorna duga till både ett och
annat exklusivt s. k. "manligt" arbete.
Åtminstone borde man kunna komma att
förstå, att de olika arbetsområdena för
man och kvinna ej i så hög grad
bottna i olika biologisk konstruktion, som
männen hittills — som vanligt
insockrande sin makt- och
undertryckningspolitik i fagra ord — ansett lämpligt
att predika. Redan i djupaste fred har
ju den fördomsfrie iakttagaren, som
haft tillfälle till observationer även
li-ret grand utanför den egna husknuten,
haft rika tillfällen att se, att
differentieringen mellan mannens och
kvinnans arbetsområden i själva verket
måste bero på andra och vida mera
tillfälliga förhållanden än den
obestridliga skillnaden i kroppsbyggnad och
vissa funktioner. Kommer en svensk t.
ex. till ett mindre — nå, det kan t. o.
m. vara ganska stort — hotell i Paris
eller annorstädes i Frankrike, så
iakttager han säkert med stor häpnad, att
kontoret med all expedition och alla
affärer förestås av frun, medan
mannen sköter köket Således alldeles
tvärtemot förhållandet här, där de
flesta födas och dö i den tron, att i en
liknande situation mannen på grund
av sin skapnad måste sköta affärerna
och frun på grund av sina naturliga
betingelser måste stå i köket. Det är
ju ej omöjligt, att kriget kan bidraga
till att göra klart, för samhället, att den
där sköna — n. b. för männen — tron
på naturnödvändigheten av kvinnans
särskilt undangömda placering i
samhällslivet kanske ej är så grundrotad
i naturen, som tros och uppgives.
Kriget kan enligt min mening
möjligen på denna väg något påverka
uppfattningen av kvinnans ställning som
samhällsmedlem.
2. Huruvida världskriget kommer att
befordra eller fördröja lösningen av
kvinnornas politiska rösträttsfråga, är
en helt annan sak. Efter kriget
liksom förut blir denna fråga en
maktfråga; kvinnorösträtten blir nu som
förut vänsterpartiernas sak att driva
fram. Motståndet från reaktionens
makter, som i världskrigstider fira
vildare orgier än någonsin, kommer
säkerligen att efter kriget bliva ännu
värre än förut och från deras synpunkt
visserligen på särdeles goda grunder;
ty av dem som efter kriget komma att
avfordra det nuvarande
samhällsskicket och deras ansvaringar redovisning
och skadestånd — måtte det ej
tillmätas för litet — bliva kvinnorna de
fai*-ligaste, ty deras rättsanspråk komma
att vara starkast. Att efter kriget
reaktionens ansträngningar att
mota detta och andra viktiga rättskravs
genomförande ingalunda komma att
slappas, står för mig ganska klart; och
man kommer därvid att i Europa hava
särdeles god hjälp av krigets
efterverkningar, av den misär —
ekonomiska som troligen ännu mera
kulturella —, i vilken världsdelen tydligen
kommer att befinna sig. Och om
också kriget förr eller senare måste sluta,
kommer man sannolikt på vissa håll
att söka så länge som möjligt bevara
de förträffliga hjälpmedel —
gränsavspärrning, censur och tusen andra —,
med vilka man i kriget så väl lyckats
hålla nere alla generande rättsanspråk.
Och for mig står särskilt
kvinnorösträtten som ett av de självklaraste
rätt färdighetsanspråk, som f. n. kunna
resas i samhället
lAf kevnfckffvA*’
iaEdraUddnmgj
ar&kAmtorhoj
Ouv och Ni blip L»—. -—-H-.-——-———––
bel&iexv Mftoch Mrgeri Aktiebolag Goieborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
