Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra sä mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
V. ÅRG.
STOCKHOLM, 15 APRIL 1916.
N:r 8.
rösträtt for k vinkor
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. l/«3—-l/i4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel 8600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1916 Kr. 1:35.
Lösnummer 5 Öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 2 kr.
i postanvisning till tidningens expedition.
RÖSTRÄT TSBYRAN
Lästmakaregatan 61, Stockholm
Allm. tel. 147 29. Rikstel. 8600.
öppen vardagar kl. 1/j1—1/«5 e. m.
L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen
kl. 1—3 e. m.
I samlingens tecken.
"Kvinnorna ha redan blivit en
inflytelserik, upplyst och viljekraftig faktor
i det offentliga livet. Det är en
verklig fara uti att låta en sådan faktor
växa sig stark och mäktig utanför den
lagliga representationen, det är klokt,
det är nyttigt att införliva en sådan
samhällsmakt i representationen, där
den, på samma gång den får ökat
ansvar och tvingas till nödig
begränsning, utan tvivel skall på många
områden bidraga till en sund, för landet
lyckobringande utveckling."
Det kan vara skäl att ånyo erinra
om dessa tänkvärda ord, yttrade av
Sixten von Friesen vid
riksdagsdebatten år 1909 om kvinnans politiska
rösträtt och valbarhet. Ty det
proportionella valsättet och de politiskt
upprörda tider vi genomleva ha ju skärpt
partimotsättningarna till hittills oanad
grad, och detta jämte den kommunala
rösträtten har tvungit kvinnorna in i
partipolitiken, vare sig de önskat det
eller ej, och till ett så pass starkt
deltagande däri, att detta under
nuvarande förhållanden icke kan anses såsom
något uteslutande gott.
Den ur alla synpunkter bästa och för
övrigt enda logiska utveckling-en av
kvinnornas deltagande i det offentliga
livet är den, att de först gemensamt
arbete för ernåendet av fnlla
medborgerliga rättigheter och att dé sedan,
när detta mål är nått, var och en
ansluta sig till det parti, vartill deras
åsikter och livsuppfattning hänvisa
dem.
Ingenting kan vara mera ödesdigert
än att kvinnorna bli partimänniskor
först och ansvariga medborgare sedan.
Det är ödesdigert ur två synpunkter.
Ej minst för kvinnorna själva, ty sko-
Oeh kan den kvinna, som en gång tillfullo tillägnat sig
begreppen "rättvisa och "jämlikhet", vara med om att
frivilligt pålägga sig traditionens bojor, som tyngt henne
under sekler! Huru litet ha de uppfattat kvinnorörelsens
innersta mening, som tro, att kvinnan så lätt kan glömma
sin djupaste tro! Förstå de icke, att den helt enkelt utgör
hennes lydnad för lagen om utveckling, en lag som icke
är det ena könets prerogativ, utan hela mänsklighetens,
att också kvinnan ledes av samma ideella trängtan, som
väglett mannen på hans väg mot ljuset från den
förhistoriska tiden, då han först började tänka, ända till våra dagar
Lillian B. Millards.
la de kunna tillföra det politiska livet
något nytt, något av värde, måste
grundvalen för deras deltagande däri
vila på full likställighet med männen.
I motsatt fall kan deras ställning inom
respektive partier knappast undgå att
bli annat än skev och ohållbar.
Valsedelns makt bakom ordet har nog en
märkvärdig förmåga att inge den
respekt, den aktning och den hänsyn för
uttalade önskningar i fråga om
partiets riktlinjer, som det i annat fall kan
vara nog så svårt för partiets
rösträttslösa medlemmar att ernå.
Ur samhällets synpunkt kan det
därtill knappast vara riktigt lyckligt att
en del av dess medlemmar indirekt
deltaga i avgörandet av dess viktigaste
livsfrågor utan att äga ansvarets rätt
oeh ansvarets plikt.
Detta måste kvinnorna ha klart för
sig. Och de måste förstå, att om de,
innan de ernått fulla medborgerliga
rättigheter och skyldigheter, ansluta sig
till och arbeta för olika partier, böra
de konsekvent var och en inom sitt
parti arbeta for ernåendet av det ansvar,
som politisk valrätt och valbarhet ger.
Det måste alltid komma att räknas
rösträttsrörelsen till förtjänst att den
söker förena kvinnor ur alla partier,
kvinnor av alla stånd och villkor till
gemensamt arbete för samma mål. Den
moderna skrämseltaktiken är
främmande för rösträttskvinnorna. De
kunna ej vara med om att låta hetsa sig
mot vare sig det ena eller det andra
partiets kvinnor. Ty de frågor, som
kvinnorna än så länge ha
gemensamma som kvinnor, äro större än dem,
som skilja dem som partimänniskor.
Framför allt är kvinnornas
solidaritet nödvändig, tills de tillkämpat sig
sin plats i staten vid sidan av männen.
Och det är i samlingens, ej i
söndringens tecken vi, när det gäller detta mål,
skola gå fram till seger.
Äktenskapslagstiftningen.
Skrivelse till Lagberedningen från
svenska kvinnoföreningar.
Vid det möte mellan delegerade från
de nordiska länderna, som ägde rum i
Köpenhamn i januari, uppgjordes
förslag till uttalande angående den del
av äktenskapslagstiftningen, som
närmast föreligger till behandling.
Styrelserna för de svenska
kvinnoföreningar, som voro representerade på mötet
— L. K. P. R.,
Fredrika-Bremer-För-bundet och Svenska kvinnornas
nationalförbund — ha nu jämte
Socialdemokratiska kvinnornas
centralstyrelse enat sig om nedanstående av
samtliga föreningars ordförande
undertecknade skrivelse, som tillställts
Lagberedningen:
I skarp motsättning till den
självständigare ställning i samhället
kvinnorna numera intaga stå de föråldrade
lagarna på familjerättens område.
Kvinnorna känna allt hårdare trycket
av den ekonomiska osjälvständighet
äktenskapet medför för hustrun,
ävensom av moderns begränsade
bestämmanderätt i fråga om barnen. För
många gifta kvinnor ha verkningarna
av de ännu gällande, på en svunnen
tids uppfattning grundade
äktenskapslagarna medfört och medföra alltjämt
verkliga lidanden.
Med stod av den på dessa
livsområden samlade kvinnoerfarenheten och i
anledning av det arbete, som utföres av
den av de skandinaviska
statsmyndigheterna tillsatta gemensamma
familjerättskommissionen, vilja svenska
kvinnoföreningar uttala följande önskemål,
vilka vi begära få tillgodosedda genom
nu påp-ående lagstiftningsarbete:
1) Mannens målsmanskap bör
fullständigt upphävas, så att den gifta
kvinnan erhåller full rättslig
handlingsförmåga.
2) Livsförhållandenas skiftande
beskaffenhet betingar, att lagen
uppställer och utformar olika
förmögenhetsrättsliga system på grundval av såväl
tremensam som enskild äganderätt med
frihet för de blivande makarna att
välja samt även rätt för dem att under
äktenskapet övergå från ett system till
ett annat.
Där egendomsgemenskap råder
mellan makarna, skall hustruns
ekonomiska självständighet tryggas. Olika
principer kunna härvid tillämpas, dock
bör huvudprincipen vara, att makarna
ställas lika med avseende på rådighet,
vare sig denna utövas gemensamt eller
är delad. I lagen bör sålunda utformas
flera system för egendomsgemenskap.
Makarna böra vara skyldiga att
bidraga var och en i förhållande till sina
tillgångar såväl till familjens
underhåll, hemmets betryggande och barnens
uppfostran som till täckande av
vardera makens personliga utgifter, allt i
enlighet med makarnas ekonomiska
förhållanden, Till den del hustrun icke
har egen inkomst av arbete eller
förmögenhet, fullgör hon denna
skyldighet genom sitt arbete i hemmet. Make
bör beredas möjlighet att vidtaga
effektiva lagliga åtgärder för att få till sig
utbetalt det bidrag, som skall utgå i
penningar.
3) Föräldramyndigheten över barnen
bör tillkomma båda makarna med lika
rätt.
I fall av tvist mellan föräldrarna i
fråga om barnen bör hänsyn främst
tagas till barnens bästa,
4) Tvister mellan makar hänvisas till
en myndighet, vilken bör bestå av både
män och kvinnor.
5) Kvinna, som gifter sicr med
främmande lands undersåte, bibehåller sin
egen nationalitet, så länge hon är
bosatt i hemlandet.
Norska kvinnor som statsråd.
Det norska stortinget har med 91
röster mot 14 antagit
reereringsförsla-get om ändring av grundlagens par. 12,
varigenom uppnås möjlighet for
kvinnor att bli medlemmar av konungens
råd.
Med anledninsr härav skriver
tidningen Norske Intelligenssedler på
ledande ulats:
"Beslutnins-en var temmelig given,
som en n atn rl i g konsekvens av, at
kvin dem e har faat stemmeret og kan
vfelees til stortingsrepraesentanter. Ben
fiidste dör maatte da ogsaa aapnes for
dem.
Indvendingerne mot indstillingen var
heller ikke andre, end at der ikke er
noeet praktisk behov for kvinder som
statsraader, og at det endnu vil gaa
laentre för nogen kvinde kommer ind i
regeringen.
Blandt kvinderne og en mängde
mnend vil be^lntningen selvfölgelier bli
hilst med glrede som et nvt skridt
fremover mot likestilliner mellem
kjön-nene, oar for kvindesakens
forkiaem1-pere u to ver verden vil hesl u tn i ngen
«+aa som et nvt vidnesbvrd om, at
Norge paa dette vicrtige omraade av
möderne reformpolitik er et
foregangs-lan d.M
Använd L. K. p. R:s
brevkort och agitationsmärken.
Annonsera i Röstratt för Kvinnor.
L
Annonspris 10 ftre efter texten, 12 Are ft textsida pr mm.-brtjd, spaltbredd 6R mm. Mnrffinalarmons samt annons & bestämd plats 20 ftre pr mm. Årwmnonser 20 ^ rabatt, g
halvArs 10 % rabatt, kvartal* f> ^ rabatt. Ffir annons till infttrinp 1 eller 2 srånprer torde likvid medfölja ordern. Annons bttr vara insänd senast 6 dagar före tidningens
utgiv-ninjnnlatnm till Kftsträtt fflr Kvinnor» expedition, Lftstmakare*ratan 6, Stockholm. Fttr annonsavdelningen; Kikstek 8600, Allm. tel. 14729, mellan 1—4 e. m.
S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
