Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
RÖSTRÄTT FÖR KITISNOR
N:R 3
€n kvinna.
(Jag minns två ögon, som lyste,
en blick brann djup ocl) klar i
Ocf) i blickens eld oct) längtan
en sjal läg öppen ocf) bar.
€n själ: en strid med livet,
sä fånge livet ärt —
Frånde, vän ocl) stridskamrat,
jag fick dig frän början kärl
Gunnar Hede.
Barnadödligheten i Europa
under kriget*
Följderna av krigets barbari och
ohyggligheter drabba män och kvinnor,
bäae skyldiga och oskyldiga, men
starkast beröra oss de verkningar, som
sträcka sig till barnen, de torterade,
utsvultna barnen, som få lida for de
vuxnas missgärningar. Krigets tyngd
har hårdast drabbat de hjalplosaste av
alla, och under det senaste halvåret har
dödligheten bland spada barn stigit till
en förfarande procent.
När Judge Lindsey, den berömde
grundläggaren av Amerikas
barndom-stolar, lamnade Fordexpeditionen,
tillbringade han en månad i Europa med
att studera barnadödligheten i de
krigförande länderna, och nyligen har han
i den stora, dagliga tidningen New
York Times framlagt resultatet av sina
undersökningar. De lientliga staterna
tillåta inte att mjölk och sädana
födoämnen, som äro nödvändiga för att
håJia ett barn vid liv, föras över
gränsen, och över 500,000 barn ha
omkommit i de krigförande länderna på grund
av svält. I samtliga delar av Polen äro
nästan alla barn under sex år döda,
och man kan knappast leta upp någon
landsända, där barn under tre år
ännu Unnas vid liv. Under de sista
massakrerna på armenierna begärde en
tysk kvinna, som var föreståndarinna
för ett barnhem, att åtminstone barnen
skulle räddas, men representanten för
den turkiska regeringen svarade henne,
att man befallt armeniernas utrotande,
och barnen måste följa sina föräldrar.
I Frankrike, i Belgien och i Ungern
ha barnen dött som flugor. Till och
med i de neutrala länderna ha de höga
mjölkpriserna varit ödesdigra nog för
de fattiga små barnen.
I en kommentar till Judge Lindseys
yttranden tillägger den amerikanska
kvinnotidningen The Woman’s
Journal: "Medan kvinnorna göra allt vad i
deras förmåga står för att minska
människornas lidanden, borde de
samtidigt arbeta kraftigare än någonsin
på att erhålla rösträtt, så att detta krig
måtte bli det sista. Vi tro, att de flesta
kvinnor komma att understödja
männen vid de sällsynta tillfällen, då det
kan vara rätt och nödvändigt att
strida, och av erfarenhet veta vi, att,
antingen det är klokt eller oklokt,
kommer varje nations kvinnor att ställa sig
på männens sida, när deras land en
gång blivit invecklat i krig. Men det
är också vår djupa och uppriktiga
övertygelse, att de flesta kvinnor
motsätta sig erövringskrig och
handelskrig, krig för låga och små
synpunkter. När vi arbeta för rösträtten, då
arbeta vi även för att rädda kommande
generationer av späda barn från det
ohyggliga öde, som nu beskäres barn i
de krigförande länderna."
Stöd arbetet för kvinnans politiska
rösträtt genom att ingå som medlem i
närmaste rösträttsförening och genom
att prenumerera på Rösträtt för
Kvinnor.
C.
f. d. A. £. SCHULDHEIS (Firman grundad 1794)
drottninggatan 73 c norrlandsgatan 15
ALLM. TEL. 10 5 33 stockholm ALLM. TEL. 16221
Speci&Uté:
Kammar - Borstar
Franska Parfymer
och Tvålar.
Krigets inflytande på lösningen ay kvinnornas
rösträttsfråga.
VIII.
1. Anser Ni att världskriget kommer
att påverka uppfattningen om
kvinnans ställning som samhällsmedlemf
2. Anser Ni att världskriget kommer
att befordra eller fördröja lösningen av
kvinnornas rösträttsfrågaf
Vi införa i dag följande svar på vår
rundfråga:
Ernst Norlind:
Frågan om kvinnlig rösträtt är för
mig icke någon isolerad fråga, ännu
mindre är det en fråga, som i det
minsta har något med mina känslor av
ridderlighet e. d. att göra. Den har icke
rapport till andra känslor i min själ än
till min rättskänsla. Och som sådan
är den en avdelning av den stora
frågan om politisk frihet över huvud
taget. Som vi nu ha det, är bristen på
Kvinnlig rösträtt en punkt, där
samhället är kränkt, och där mänskligt
förnuft lagts i bojor och icke får fora
sin talan till gemensamt bästa. De
anmärkningar, som av kortsyntheten i
närvarande stund göras gentemot
kvinnlig rösträtt, ha gjorts emot varje
nytt folklager, som kampat sig till
frihet, och de ha tystnat i den stund, då
friheten blivit verklighet, och skapat
ansvarskänsla och självuppfostran.
Jag väntar mig inga underverk av ett
samhälle med kvinnlig rösträtt. Men
för det första kommer det att skapa en
viss trygghet inom samhället, i det
man känner att man ställer krav och
fordringar på en medborgarinna, som
icke samtidigt är bakbunden. Man
slipper att vänta en tröttande opposition
från ett helt kön, så snart ett krav
ställes, som icke motsvaras av rättigheter.
För det andra: bland massan av
kvinnor kommer det, allt eftersom
säkerheten och ansvarskänslan stegras, att
höja sig enskilda och duktiga individer,
vilka i närvarande stund icke ha, ej
häller kunna få yttre maktställning,
som motsvarar deras begåvning.
Dessa komma kanske just genom sina
erfarenheter som kvinnor att tillföra
samhället nytt krafttillskott och ny
visdom.
Vad den stora massan beträffar, så
kan det endast vara till båtnad för
samhället, att dess hittills tigande hälvt
tvingas att tänka med och deltaga i
samhällsarbetet.
Till sist: det kommer att finnas ett
rikare urval av människor att gripa
till vid val av representanter i
avgörande ögonblick.
Ingen vet vad kriget kommer att föra
med sig — eller rättare, vad tystnaden
efter stridslarmet kommer att föra
med sig. Det finns emellertid en
känsla, som behärskar mig i närvarande
stund: det är känslan av att det just
nu måste förberedas på alla sätt och
med alla medel, för att låta det
nedtryckta förnuftet och dess
frihetsträngtan komma till tals, då kanonerna
tystnat. Det är en vanlig företeelse
efter stora krig att tröttheten skapar en
känsla av likgiltighet, som lätt övergår
till slaveri — en känsla, som strax
användes av de styrande. De äro strax
färdiga att ta hand om folket genom
att slå det i nya bojor — Metternich
och den heliga alliansen! Det är detta
vår kamp gäller, och här måste vi vara
färdiga att gripa in alla, vi som ej
låtit oss imponeras av kanondundret.
Det intresserar mig icke att gissa
vad som skall ske, utan vara beredd
på det värsta, och så långt mina
krafter räcka, deltaga i den kamp som
förestår. En del av denna kamp gäller
kvinnlig rösträtt — kvinnans fulla
likställighet med mannen över huvud
taget som medborgarinna i ett fritt
samhälle!
John Landquist:
Den kvinnliga rösträttsfrågan har
tydligen under denna krigets tid
fallit tillbaka från höjden av den
aktualitet den ägde åren före dess utbrott.
För folken, som nu vare sig medelbart
eller omedelbart genomgå krigets
erfarenheter, ter sig denna
rösträttsfråga som något ganska avlägset och
snarast som något förflutet.
Möjligheten att driva upp rösträttsfrågan till
dess förra plan och slutligen
genomdriva dess önskemål torde i hög grad
avhänga av den insats kvinnorna nu
under kriget göra. Det mått av arbete
och förtjänst de under kriget nedlagt
blir den mark, från vilken de
hädanefter kunna hävda sina anspråk, deras
bästa argument i striden för sina
rättigheter. Den brist på medborgerligt
eller världsborgerligt sinne de
möjligen under kriget visa skall utan
tvivel bli deras motståndares argument.
Den nationella offervillighet och den
arbetsduglighet på skiftande områden,
som de krigförande ländernas kvinnor
visat, skall helt visst kunna bli ett gott
skäl för deras krav på politiska
rättigheter. Det är väl inte troligt att dessa
någonstädes skola vinnas utan strid.
Samma partier, som funnits före
kriget, skola återuppträda efter dess slut,
och antagligt är att den hjärtats
generositet, som nu möjligen under
faran yppat sig på sina håll gentemot
de politiskt och socialt tillbakasatta,
skall hastigt krympa, sedan väl faran
är överstånden. Man påminner sig den
i olika variationer kända historien om
mannen, som i sjönöd lovade en stor
ljuskrona av rena silvret till sin
hembygds kyrka och sedan nöjde sig
med att skänka en liten tennkrona.
Man kan betvivla att de, som under
kriget till äventyrs ställt i utsikt ökade
medborgerliga rättigheter åt
kvinnorna, skola senare vara böjda att visa
dem mera hänsyn än sjömannen vår
Herre. Om kvinnorna skola vinna
något, måste de, vilken förtjänst de än
under kriget nedlagt, helt säkert börja
driva en ivrig agitationsverksamhet
vid inbrottet av den njugga tid, som
antagligen kommer att följa efter
kriget.
Även kvinnorna i de neutrala
länderna torde under kriget kunna göra
en insats, ägnad att föra deras sak
framåt. Det arbete de kunna utföra är
att efter sina krafters förmåga verka
för freden. För närvarande synes i
själva verket ingen annan kvinnorö-
Lhtk&miski tv&t- fé
iei och prÄjjsn Bd? (
ra kojiym erho*
^betov^ Tvalf-ochEårgeri Aktiebolag Göteborg’
relse än den som arbetar för
uppnåendet av en varaktig fred. Denna
agitationsrörelse är den form, i vilken
kvinnornas politiska livaktighet nu
kan göra sig gällande. Man skall
sannolikt efter kriget fråga: vilket
intresse ha ni kvinnor visat för den kris, den
största av hart när tänkbara
politiska händelser, som nu genomgått
världen? Det skall knappast vara
någon stark position för kvinnorna, om
svaret skulle bli att de setat loja och
stumma.
Härtill kommer, att det är de
freds-vänliga kvinnorna, vilka ensamt efter
kriget kunna vara skickade att
återknyta de brutna internationella
kvinnoförbindelserna. Den lilla skara
oförfärade internationalister inom som
utom de krigförande länderna, vilka
krigets storm ej sopat bort, äro de
enda, som åter kunna resa den
internationella kvinnorörelsens standar. Det
är deras anda, som måste genomtränga
den, om den över huvud skall leva.
Den makt de internationella kvinnliga
allianserna kunna få för
genomförande av kvinnornas anspråk, kunna de
endast vinna från dem»
Det finnes etc naturligt samband
mellan kvinnorörelse och fredsrörelse. Den
ligger ej blott däri att kvinnorörelsen
är internationell. Den beror framför
allt därpå att kvinnan av sin natur är
riktad mot krigets princip. Man kan
drista sig påstå att kvinnornas
största politiska uppgift i världen är att
arbeta mot krigets instinkter och
verka för fred på jorden. En svensk
författarinna, icke alltid lyckad som poet,
men som hade ett livligt sinne för
andliga verkligheter, nämligen Lotten von
Krsemer, har särskilt klart insett detta
samband mellan kvinno- och
fredsrörelse. Hon har som en av
kvinnorörelsens yppersta föregångare firat
Florence Nightingale, som genom sin
organisation under och efter Krimkriget
av den moderna militära sjukvården
verkat kanske mer än någon annan
enskild människa för lindrande av
krigets ohyggligheter, och i dessa
inspirerade strofer sätter hon i sin dikt över
henne, som ett stort mål för
kvinnorörelsen "att kuva bröders hätskhet och
böja samman skilda stammar!"
Kvinnokraft, knappt anad förr, du väckte
och att bruka den du lärt vårt släkte —
tvivlet därpå skumt inför dig stod.
Må på dina kärlekssegrars bana
då din gärning oss att framgå mana!
Så av folkens mödrar folken läre
framför maktbegär att sätta ädelmod.
Så bland maktens listigt smidda ränker,
ädla vän, liksom en stjärna blänker
minnet av din mödas stora dag.
Kring vår jord, där blod i strömmar runnit,
du ett nät av kärlekstrådar spunnit:
bröders hätskhet kuva, skilda stammar
böja samman skall vår hand, om också
svag.
Ställningen i Sydafrika.
Av Sydafrikas fyra politiska partier är
det endast arbetarepartiet som har
kvinnans politiska rösträtt på sitt program,
men enskilda medlemmar ur andra partier,
och bland dem general Botha, ha både
privat och offentligt uttalat sig för rösträtten.
Man har därför hopp om att intresset för
kvinnorösträtten skall vinna allt större
spridning. Den 10 november 1915, när val
ägde rum, fingo Sydafrikas kvinnor
tillfälle att första gången utöva sin
kommunala rösträtt och ådagalade då det ansvar
som åtföljer en pliktuppfyllelse.
Rösträttsföreningarna uppgå nu till ett antal av 27
och deras pressorgan, The Woman’s Outlook,
är det sammanhållande bandet mellan
föreningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
