Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra sd mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
V. ÅRG.
STOCKHOLM, 1 MAJ 1916.
N:r 9.
rösträtt för kyih5tor
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan i
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. 1liS—1/s4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel, 8600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1916 Kr. 1: 35.
Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 2 kr.
i postanvisning till tidningens expedition.
RÖSTRÄTTSBYRÅX
Lästmakaregatan 61, Stockholm
Allm. tel. 147 29. Rikstel. 8600.
öppen vardagar kl. xj%l—1/« 5 e. m.
L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen
kl. 1—3 e, m.
Efteråt.
I förra numret av Rösträtt för
Kvinnor avslutades den enquéte rörande
krigets inflytande på lösningen av
kvinnornas rösträttsfråga, som pågått
sedan årets början, och som tillfört oss
många värdefulla och beaktansvärda
synpunkter från framstående män och
kvinnor.
I tider som dessa, då alla vanliga
begrepp om ordning och lagbundenhet
äro kullkastade och Europa vrider sig
under krigets förbannelse, är det inte
lätt att profetera, men mitt under den
virvel av kamp och blod och hat, som
sopar över jorden, nå oss dock röster
som varsla om ljusare tider. Denna
förmåga att i trots av den tyngd, som
vilar över staterna och folken, på de
brända tomterna skönja konturerna av
en ljusare och bättre, framtidsstat är
beviset för människoandens förmåga
till evig förnyelse och innebär även
hoppet om förverkligandet av
idealisternas skönhetsdrömmar. Dessa inslag
av hopp och tro i nuets mörka vävnad
ha även förnummits i de många
uttalanden, som byggts på nödvändigheten
av att staten i en framtid inte lösgör
sig från den kvinnokraft, som under
kriget tagits i bruk och visat sig så
nödvändig för statens eget bestånd.
De som varit i tillfälle att följa
kvinnornas arbete under kriget, ha
enhälligt uttalat sin beundran för den
uthållighet, den förmåga av organisation
och aldrig svikande hängivenhet de
lagt i dagen, och även på områden, där
kvinnornas förmåga hittills varit
oprövad, ha de bevisat sig hålla måttet.
När de själva inte sviktat under
kri-kets starka påfrestning, kan man
knappast räkna med den möjligheten, att
icke männen efter kriget skulle vara
Livet i sig <SelV er éaa godt — menneskeliVet. Men der er det
i vejen, at der er meget och mängt, 6om forstjjrrer og ödelcegger.
Det maa en kjrempe mot Men först naar en kommer ind i
kampen, loerer en at for6taa, hvor frygtelige og oengétende de er de
mag-ter en kjcemper mot. Yel, de6to mer tro og utholdenhet maa der
til. Kvinderne har ötörst evne til at beäkgtte og menneAkeliggjöre
livet, derfor bort med al fejghet! Fordrc maa de, fordre hel og
uavpruttet ret for sig äelv, för kan de ikke faa ngttet sin étore evne.
gina krog.
villiga att erkänna dem som fullt
ansvariga medborgare. En och annan har
väl haft en känsla av att reaktionen
efter världskriget skulle bli så starkt
förnimbar på alla områden att även
kvinnosaken skulle få känning
därav, men kvinnorna ha dock
framstående mäns auktoritet att stödja sig på,
när de ånyo framföra sina krav och
nar dessa uttalanden gå i en bestämt
angiven riktning, torde vederbörande
inte ha så lätt att desavouera sig
själva.
Även i de krigförande länderna se
kvinnorna ganska hoppfullt på det
snara förverkligandet av sina politiska
rättigheter. Som ett komplement till
de uttalanden, som anförts av män och
kvinnor här i Sverige, kan anföras
mrs Fawcetts uttalande i samma sak
på ett möte, som nyligen hållits i
London. Mrs Fawcett anser, att
kvinnosaken icke under någon period i
historien gått så hastigt framåt som under
de sista tjugu månaderna. Vill man
räkna med fakta kan man påpeka
rösträttssegrarna i Danmark, Island och
Manitoba samt den förvandling, som
den allmänna opinionen undergått.
Man kan konstatera en helt annan ton
i pressen, som icke har ord nog starka
för att lovorda kvinnornas arbete och
organisationsförmåga; flera tidningar
ha anslutit sig till kravet på politisk
rösträtt för kvinnor, och många kända
antisuffragister ha öppet och
oförbehållsamt erkänt sin frontförändring.
Detta beror enligt mrs Fawcetts
uppfattning på två fakta, först och
främst d£t oegennyttiga intresse och
den entusiasm, som kvinnor av alla
samhällsklasser lacle i dagen, när det
gällde att tjäna fosterlandet, och
därnäst det utomordentliga sätt, på vilket
detta intresse manifesterats.
Med tanke på kvinnornas ställning i
framtiden tror mrs Fawcett
ingalunda på de stridigheter mellan könen,
som många profetera om. De
materiella och andliga krafter, som hjälpt män
och kvinnor att gemensamt övervinna
krigets svårigheter, måste i
framtiden tagas i bruk för de industriella
problem, som bli en oundgänglig följd
av kriget. Det är inte god hushållning,
om staten inte tillgodogör sig den
kvinnliga arbetskraften, utan söker
hålla den på en lägre standard, och det
kan inte lända staten till båtnad att
icke begagna sig av alla till buds
stående medel, när det gäller att möta de
krav och problem, som en ny tid
oundgängligen kommer att ställa.
Erfarenheterna från kriget ha enligt mrs
Fawcetts tanke fört rösträttsfrågan ett
avsevärt stycke framåt.
Om också inte alla se så hoppfullt
som hon, måste man dock ge henne
rätt-i att den nya tid, som uppstår ur det
närvarandes kaos, knappast kan
tänkas som en möjlighet, oitl icke män oeh
kvinnor där ha samma rättigheter och
samma skyldigheter. Under de sista
åren ha de gemensamt offrat och lidit,
under de kommande måste de
gemensamt lägga grunden till ett nytt
samhälle.
Ny rösträttsseger i Amerika.
Ej långt efter det Manitobas
kvinnor fått rösträtt, kommer
underrättelsen att ännu en annan av Canadas
provinser, nämligen Alberta, genomfört
politisk rösträtt och valbarhet för sina
kvinnor. Redan förut ha kvinnorna
där ägt kommunal rösträtt på samma
villkor som män. I sitt tal vid
rösträttsdebatten yttrade Albertas
ståthållare bl. a.: "Under många år har
känslan av att könens likställighet måste
erkännas alltmera gripit omkring sig
och likaså att kvinnorna, som i
alldeles särskild grad i ett nytt land, hjälpt
till med utvecklingen, uthärdat
mödorna och bidragit till välståndet,
också skulle ha rätt till samma andel som
männen i landets styrelse. Min
regering har tagit denna fråga i
övervägande och har beslutat att så vitt det
står i parlamentets makt fixera denna
likställighet i lagen, så att det för
framtiden icke skall råda något
könsstreck i vår provins."
+
Gina Krog.
Det är djupt vemodigt, när en av de
få stora och hängivna kämparna för
kvinnornas utveckling och rätt går ur
tiden.
Gina Krog var en av dem. I ett
fyrtiotal år hade hon av hela sin själ vigt
sitt liv åt kvinnosaken. För denna
verkade hon oavlåtligt i tal, i skrift och
i all sin gärning.
Den, som har hört henne tala, då hon
var i flammande humör, vet att
hennes ord hade en tändande och
initia-tivväckande förmåga, som är
förbehållen endast verkligt stora talare.
Och den, som läst hennes bästa
artiklar, vet att även genom det skrivna
ordet kunde hon sprida sin eld.
Det är självsagt, att hon även på
andra sätt deltog i kvinnosaksarbetet.
Hon var med om att bilda den första
rösträttsföreningen och blev dess
ordförande. Senare, när denna förening
ville pruta på fordran om rösträtt på
samma villkor som för män, då ivrade
hon för bildandet av den
vittomfattande Landskvindesteinmeretsforeningen,
som krävde full ’likställighet med
männen.
Gina Krog var nämligen en lika
ärlig som stolt oeh modig natur. Något
kompromissande om kvinnors rätt ville
hon ej veta av. Helt och fullt skulle de
erkännas ha samma statsborgerliga
rättigheter som männen, oeh detta fick
hon också uppleva, ja, ända till den
yttersta konsekvensen, att det hinder
för kvinnors inträde i regeringen, som
lagen innebar, blev upphävt. Det
skedde kort före hennes död.
Gina Krog kunde glädja sig åt att
Norges kvinnor gingo från seger till
seger i snabb följd och var nog stolt
över det. Men hon erkände den hjälp
kvinnorna aldrig hade saknat i
framstående mäns nit för deras sak.
Alltifrån början av sin strid hade de sina
stora diktare kraftigt på sin sida* en
förmån som ej kan överskattas. Och
det var den för kvinnosaken varmt
intresserade nuvarande borgmästaren i
l£ristiania H. E. Berner, som med
anledning av Gina Krogs artiklar i Nyt
Tidskrift sommaren 1884 fann tiden
inne att ta initiativet till Norsk
Kvin-desaksforenings bildande. Och det var
nuvarande norske ministern i
Stockholm Francis Hagerup, då ordförande
i Studentersamfundet, som hösten 1884
hade mod att uppta kvinnosaken till
offentlig diskussion i samfundet och
att inbjuda kvinnor att deltaga,
däribland främst Gina Krog.
Hon säger härom: "Det var
frygte-lig — det var jo förste offentlige
diskussion, hvori kvinder optraadte og
jeg fik föle at det var anderledes selv
at optraede personlig, end det var paa
prent at opfordre andre kvinder til at
gjöre det! Det er forskjel paa ord og
handling, eller rettere: paa det skrevne
og det levende ord"
Annonsera i öst rätt för Kvinnor. j
Annonspris 10 öre efter texten, 12 öre å textsida pr mm.-höjd, spaltbredd 65 mm. Marginalannons samt annons & bestämd plats 20 ör© pr mm. Årsannonser 20 % rabatt, 5
halvårs 10 % rabatt, kvartals 5 % rabatt. För annons till införing 1 eller 2 gånger torde likvid medfölja ordern. Annons bör vara insänd senast 5 dagar före tidningens ntgiv- £
ningsdatnm till Rösträtt för Kvinnors expedition, Lästmakaregatan 6, Stockholm. För annonsavdelningen; Rikstel. 8600, Allm. tel. 14729, mellan 1—4 e. m. j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
