Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
N:r 14-15
Vad han inte kände förstå.
Samtalet avstannade så småningom,
och var och en försjönk i egna tankar.
Till slut började han igen:
"Kan du inte förstå att ni äro
löjliga! Där har världen gått sin gilla
gång under årtusenden, där ha männen
under ständigt misslyckande förgäves
strävat efter, att göra tillvaron här på
jorden något så när dräglig för alla
dess bebyggare, och så skall ni komma
och säga, att bara kvinnorna få
rösträtt, ha vi paradiset här."
"Ja", sade hon och skrattade, "varför
skulle ni inte ha rätt att tro, efter allt
det du kallar ert misslyckande, att det
är vi, som sitta inne med hemligheten
om de samhälleliga
lyckomöjligheter-na! En sådan självöverskattning gör
vi oss emellertid icke saker till. Vi äro
bara övertygade om att cn av
anledningarna till ert misslyckande ligger däri,
att ni glömt fråga den ena hälften av
mänskligheten, kvinnorna, om deras
mening i denna sak."
"Du försöker komma undan", sade
han. "Kan du förneka, att ni alltid i
föredrag och skrifter i främsta rummet
argumentera med kvinnorösträttens
välsignelsebringande verkan för
samhället?"
"Varför skulle jag förneka det? Vi
ha sett nog av det elände, ni icke
kunnat få bukt med, för att längre kunna
stå overksamma. Och vi är
övertygade om att om inte annat så just det,
som vi brukar kalla vår enda och
naturliga uppgift här i livet, gör oss
lämpade att föra fram en del nya
synpunkter i samhällsarbetet."
"Men därifrån är det långt till ert
utlovade paradis", invände han.
"Vem har talat om paradiset? Den
överdriften får stå for våra
motståndares räkning. Betyder vår
medborgarrätt bara ett tuppfjät fram i riktning
mot bättre förhållanden för de många,
då är den ur samhällets synpunkt fullt
berä ttigad."
"Nåja", sade han, "låt vara! Men vad
förstår ni förresten av andra frågor än
dem, som röra kvinnor oeh barn?"
"Kära du", svarade hon, "även om vi,
vilket ju icke kan vara alldeles
uteslutet, skulle förstå oss på något annat än
det, som rör kvinnor och barn, så är det
väl knappast så oväsentligt för ett
samhälles väl, hur dess kvinnor och barn
har det. Många av er anser ju
fortfarande kvinnorna vara nationens
dyrbaraste egendom, oeh barnen plägar ni ju
alltid vid högtidliga tillfällen kalla
framtidens hopp."
"Försök inte glida lindan igen",
genmälde han ivrigt, "nu nalkas vi ju
frågans innersta kärnpunkt. Erkänn att
det är av egoistiska motiv, det är för er
ege n skull, som ni så ihi i r digt e f t
er-strävar den makt, som ändå valsedeln
innebär. Det är för att kunna göra
det bra och bekvämt åt er själva."
"Ack ja", sade hon, "och om nu så är,
hur mänskligt! Men tänk å andra
sidan efter! Begära vi i själva verket så
orimligt mycket? Vi födas liksom ni
utan vår egen förskyllan, och vi äro
liksom ni underkastade livets alla
lagar. Vad från er egen natur egentligen
avvikande ligger det. i vår strävan att
även ät kvinnorna, icke åt det lilla
fåtalet utan åt flertalet, ge möjligheter att
leva sitt liv under något så när
gynnsamma förhållanden ?"
"Ja", vidtog han, "jag kan kanhända
ur denna synpunkt förstå de kvinnor,
som blivit illa åtgångna i kampen för
tillvaron, förstå att de spontant omfatta
en sådan här idé och i dess
realiserande se enda utvägen ur de svårigheter,
som tyngt dem. Men vad jag inte kan
förstå", fortfor han, "det är en sådan
k v i n n a som d u. Jag h a r j u sett cl ig
från barndomen, jag vet i vilka
lyckliga förhållanden du vuxit upp, för dig
har livets skarpa stötestenar aldrig
funnits till, och nu öser man oeh barn
med givmilda och ömma händer över
dig den mogna ålderns lycka. Du äger
allt vad en människa kan begära. Vad
har du då ined denna sak att göra, vad
kommer dig kvinnornas medborgarrätt
vid- och vari ligger förklaringen till att
den har blivit dig ett sådant
livsintresse?"
Hennes ljusa, öppna drag hårdnade
till.
"Vet du", svarade hon, "dina ord
erinrar mig om en gammal bok jag
brukar läsa ibland. Den handlar om
upphävandet av negerslaveriet och
livegenskapen. Och där citeras
framstående mäns ord om det meningslösa och
| okloka i detta upphävande. Hur
lyckliga voro inte negrerna och de livegna!
De hade ju bara att nöjda och belåtna
leva i de förhållanden deras ägare, dem
oåtsporda, ordnade för dem. Som fria
skulle de aldrig kunna få det så lugnt
och bra."
"Ja, men kom ihåg vad det här
valfråga o in", tog han ivrigt i. "Här
gällde det inte i friimsta rummet, om de
skulle få det bättre eller ej, här gällde
det erkännandet av deras mänskliga
rättigheter, här gällde det framförallt
ändringen i hela deras ställning, här
gällde det att upphäva just det, som
betydde för dem ett förnedrande
särmärke, som kännetecknade dem som
mindrevärdiga individ, här gällde det
helt enkelt ett rättfärdighetskrav."
"Ja, tänk det", sade hon.
Han stannade plötsligt.
"Nu narrade du mig i en fälla."
"Ja, men det var icke jag, det var
dina starka rättfärdighetsbegrepp, som
ledde dig i den."
De hade nått grinden till hennes villa.
"Helt rätt ger jag dig inte ändå",
sade han.
"Det vet jag ju", svarade hon, "men
jag skall i stället i vår gamla vänskaps
namn uppenbara en hemlighet för dig.
När en gång din lilla dotter blir vuxen
och kommer ut i livet, skall hon få dig
att inse hur riitt jag har. Ty för din
kärleks skull till henne kommer allt,
som träffar henne, att ändå kännbarare
träffa dig. Och den kvinna är ännu inte
född, som inte någon gång i sitt liv
bittert och hårt fått eller får erfara
trycket av kvinnornas ställning."
"Nu kommer du in på
personligheter", sade han och skrattade, "då är det
bäst vi slutar."
"Ja, men till allvarligt begrundande
på hemvägen" genmälde hon, "vill jag
som punkt och slut ge dig ett berömt
citat från mer än hundra år tillbaka:
Antingen har ingen människa
medborgerliga rättigheter eller också hava
alla det. Och den som röstar emot en
annans riitt på grund av dennes olikhet
i religion, kön eller ras, har från denna
stund avsvurit sig sin egen rätt."
Karin Fjällbäck-Holmgren.
Där sommarmötet hålles.
Strängnäs är en av Sveriges äldsta
städer. Om namnets härledning finnas
olika tydningar. En av dessa förmenar,
att namnet kommer av det götiska
ordet StrUiga eller Strengia, som betyder
offerlöfte, och Hcit näs eller udde,
tydande på platsens egenskap av ett vitt
beryktat offerställe under hednatiden.
Stadens första privilegier äro
utfärdade av konung Magnus Smek år 1336.
Dess historia, kan man säga, är dess
biskopars. Bland dessa nämnas oftast
den lärde, oeh för sin insats till
bygdens oeh kyrkans fromma, beprisade
biskop Conrad Bagge eller "Biskop
Kort", som han mestadels benämnes —
om honom oeh lians makt och
myndighet berättas många sägner. Så märkes
biskop Laurentius Paulinus Gothus,
förmedlaren av Gustaf Adolfs skapelse
| Strängnäs gymnasium, samt Ericus
Emporagrius, som i sin förklaring av
Luthers katekes vid det tionde budet
inrangerade hustrun som "det
förnämsta stycket av mannens lösören eller
rörliga egendom". Vilket föranledde
Karl X Gustafs änkedrottning att ut-
, verka ett förbud mot den kätterska
bokens spridning.
Stadens historia är också dess
domkyrkas. Lektor Isak Fe hr uppgiver i
sin beskrivning över densamma, att
den uppfördes delvis genom frivilliga
gåvomedel. Bland gåvobreven finns t.
o. m. ett brev från norska biskopar av
år 1286 om 240 dagars avlat för
botgörare, som bidraga till Strängnäs’
domkyrkas byggande eller prydnad.
Kyrkan invigdes 1291, men drabbades av
eldsvåda invigningsdagen "genom
ovar-samliet med de heliga vaxljusen".
I kyrkan Unnas kunga- och
furste-: gravar. Bland dessa konung Karl IX:s
med gemåler oeh barn. Sten Stures
1 sarkofag är placerad i högkoret,
i I Strängnäs valdes Gustaf Eriksson
| Vasa till konung i det rum i
gymuasie-; huset, som numera utgör läroverkets
bönsal.
Strängnäs har många gånger
avbränts. Senast 1871, då en stor mängd
gamla hus jämnades med jorden.
Besökande ha ej svårt att skilja på det
nya och gamla härvidlag. De kunna
STROP1 _
OR£BRO-KET1-TEKNfA8R)K|
De soensha hönornas fjärde allmänna
rösträttsmöte äger rum i Strängnäs
den 17 och 18 juni med början på
lördagen kl. 10 f. m. i Blåbaudsföreningen»
lokal. Mötet pågår i i ven på
eftermiddagen. På aftonen är gemensamt
sam-kväm på Stadshotellet.
Söndagens program upptar
musikstund i Domkyrkan kl. 2 e. m.,
frilufts-möte i Långbergsparken kl. 5 e. m., och
därefter besök vid Södermanlands läns
lanthushållsskola, Benninge, där te
intages och mötet avslutas. På
frilufts-mötet kommer utom redan annonserade
talare även ordföranden i Männens
F. K. P. E. i Kristianstad kyrkoherde
August Bruhn att tala. Måndagen den
19 juni kl. 10 f. m. sammanträda F. K,
P. E:s styrelsemedlemmar i
Blåbands-föreningens lokal._
Lustresa till Strängnäs.
För dem som vilja deltaga i den
lustresa, som Stockholms F. K. P. K.
anordnar till sommarmötet i Strängnäs,
söndagen den 18 juli, meddelas att
ångfartyget Tynnclsö avgår från
Munkbrohamnen kl. 9 f. m. och återkommer
omkring kl. 11 e. ni. För dem, som så
önska och på förhand anmäla sig,
anordnas middag på båten mellan
konserten och friluftsmötet, till ett pris av 2
kr. Biljetter å 3 kr. tur oeh retur
tillhandahållas på Bösträttsbyrån,
Lästmakaregatan 6, alla vardagar mellan
12,30—4,30 e. m. Från och med tisdagen
den 13 juni även i Allm.
tidningskontoret, Gust. Ad. torg, och i Folkets hus
kiosk.
lätt förvissa sig om huruvida smak och
pietet fått råda vid stadens
återuppbyggande.
Om dess fagra läge mellan skog och
sjö, inbäddad som den är i grönska
sommartid och ofta prunkande i
rim-frostig prakt vintertid, linnes endast en
mening.
I övrigt skattar nu gamla Strängnäs
i mångt och mycket åt en ny tid. Icke
minst på det yttersta i dessa dagar, då
Landsföreningen för kvinnans politiska
rösträtt samlas till möte här. Vi fmna
samlingsplatsen så lämplig, ty vi hylla
frihetsskalden, Strängnäsbiskopen
Thomas. Vi känna, alla igen hans
frihetssång, ofta sjungen av manliga röster.
Sista strofen lyder ju så:
Ty frihet nr det bästa ting,
Dar sökas kan all världen omkring.
För den henne rätt kan bära.
Och vill du vara dig själ ver huld,
Du älske frihet mer än guld,
Ty friheten följer ära.
Augusta Widebeck.
6 STUREGATAN 6
STOCKHOLM
Allm. Telefon 127
iiiiiniMiiiiiiiiiiMii IIIIII
Stort lager av ......i.................. J
Borstar, Kammar, Tvål, Parfymer m. m. f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
