Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR
KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
V. ÅRG.
STOCKHOLM, 15 AUGUSTI 1916.
N:r 16.
S jälvransakan.
Sommaren är vilans tid. De jäktande
arbets- och föreningsmänniskorna
söka sig då om ock endast för några
korta veckor eller dagar, ja timmar,
ut till naturen, till ensamheten och
stillheten. Det blir ett behov att
komma bort från det dagliga, att få
liksom ta hand om sig själv och samla
sina tankar. Avståndet gör
perspektivet större, gör det lättare att
överblicka det, som skymdes av de dagliga om
sorgerna.
Det händer, då ett arbete fortgått
under en följd av år, att det blir till
slentrian, att för slitet och knoget,
detta dagliga enahanda, de som äro fästa
vid arbetet komma bort från idealen
och glömma innebörden av det de ha
för händer. Detta är ett oundvikligt
ont, ingen går fri härför och icke heller
de, som arbeta för rösträtten. Allt
efter som åren gå, arbetet ökas och
målet alltjämt synes fjärran, är det som
om det andliga innehållet, de bärande
principerna så småningom plånades
ut. Vi känna ej längre, att vi arbeta
för en stor sak, och vi låta oss tryckas
ned av tidsförhållandena. Men då vi
kommit så långt är tid att stanna, att
för en stund lägga arbetet åt sidan och
ta sig en tankeställare.
Vi gå tillbaka till rösträttsrörelsens
första dagar, då rörelsen vaknade "i
de kvinnors hjärtan, som voro de
starkaste och de största på sin tid", en
Fredrika Bremer, en Susan Anthony,
en Frances Willard, en Anna Shaw.
Vad var det, som tände hänförelsens
eld i deras hjärtan, vad var det som
bar upp deras arbete, som gav dem
kraft och hjälpte dem att hålla ut i
striden* I ett av sina tal på
Strängnäsmötet gav kyrkoherde Bruhn svar på
denna fråga. Han talade om vår
rösträttsflagga såsom symbol för våra
strävanden, vår flagga i gult och vitt,
ljusets och renhetens färger.
I mörka stunder, då vi tvivla på
vår egen förmåga, på vårt arbete, ja,
på själva "saken", då är det gott att
ta fram och läsa om våra stora
föregångskvinnor. Det är som om en
annan och renare luft steg oss till mötes,
som om ett nytt ljus kastades över de
Oc\) slutligen finns det i alla länder dven män, vilka verksamt
bispringa kvinnorna oel) enligt sina krafter vilja befordra kvinnans
rätt — Dessa män fordra rösträtt för kvinnan mindre av sympati
för kvinnorna än av medlidande med den manliga politiken, icke
för kvinnornas skull utan för politikens skull, emedan de poppas
att med kvinnorna ett nytt moraliskt element skall genomtränga
politiken, vilket den är i beljov av för att bliva tidens stora upp*
gifter vuxen.
Hermann Bahr.
förhållanden, under vilka vi själva
arbeta. Även de hade svårigheter att
kämpa emot, inre och yttre likasom vi,
och i inånga fall oändligt mycket
större och svårare än våra, men de
lämnade icke idealen ur sikte, de sprungo
icke efter irrblossen, det som bländar
för stunden, de följde sin stjärna och
voro den trogna. De visste vad de
kämpade för, och de levde som de lärde.
På oss, som skola fortsätta deras
arbete och föra det vidare, vilar ett stort
ansvar. Men i den mån, som vi
uppfatta detta ansvars verkliga innebörd
och låta oss genomsyras därav, skall
det bli oss lättare att bära.
Medvetandet att det är för de högsta etiska och
moraliska värden vi kämpa, skall göra
kampen lättare. Vissheten att det är
en renare luft, som vi vilja ha införd
i politiken, skall försona många
kvinnor med den för dem annars ofta
motbjudande tanken att behöva "blanda
sig i politiken". Förhoppningen om ett
krafttillskott i kampen för ideella mål
skall förmå många män, som nu ställa
sig ljumma för saken, att som
kamrater sluta sig till våra led.
Men då måste vi själva ingjuta i vår
rörelse en ny och levande ande, och vi
måste gå till verket med rent uppsåt
och med rena händer.
Vår ställning kan kanske bäst
uttryckas med den bretagnske fiskarens
ord:
Hjälp mig Gud! Havet är så stort,
oeh min båt är så liten!
Stöd arbetet för kvinnans politiska
rösträtt genom att ingå som medlem i
närmaste rösträttsförening och genom
att prenumerera på Rösträtt för
Kvinnor.
Bland rösträttens utövare
i Norden.
Valförberedélser och val.
I samtliga nordiska länder har
under sommaren kvinnornas politiska
livaktighet tagit sig uttryck på ett eller
annat sätt För vårt eget med avseende
på kvinnans medborgerliga ställning
så efterblivna land ha vi att anteckna
mötet i Strängnäs den 17—18 juni.
Ungefär samtidigt ägde Dansk
Kvinde-samfunds andra årsmöte efter segern
rum i Aarhus, och i juli hade den
norska Landskvindestemmeretsforeningen
sitt årsmöte i Kristiania. I Finland
slutligen, där lantdagsval förrättats
i början av juli, har första delen av
sommaren upptagits av valagitation
och föredragsresor. På intet håll ha
kvinnorna helt legat på latsidan.
Finland är ju det land i Norden, där
kvinnorna med avseende på politiska
rättigheter och bruket av dessa
rättigheter hunnit längst. Men det är ock^å
här, som kvinnorösträtten längst varit
under utövning.
Vid de nu senast förrättade valen ha
icke mindre än 24 kvinnliga
lantdagskandidater gått segrande ur
valstriden mot 21 vid föregående val,
respektive 12 oeh ID procent av samtliga
lantdagsmän. Av de valda tillhöra 3
svenska folkpartiet, 2 gammalfinska
och 2 un^rfinska samt 17
socialdemokratiska partiet. Av mera kända namn
må nämnas fröken Annie Furuhjelm,
d:r Jenny af Forselies, yrkesinspektör
Vera Hjelt, skolföreståndarinnan
Lu-cina Hagman, d:r Tekla Hultin,
friherrinnan Yrjö-Koskinen och redaktör
Miina Sillanpää. En besvikelse är att
bland de valda icke återfinna namnet
Dagmar Neovius. Genom att fröken
Neovius föll igenom i Wasa läns södra
valkrets, har Svenska folkpartiet och
särskilt dess kvinnor förlorat en av
sina främsta representanter i
lantdagen, och lantdagsarbetet har blivit
berövat en av sina mest dugande och
beprövade krafter. Fröken Neovius hade
tillhört lantdagen sedan 1907.
I Danmark» där kvinnorna på grund
av världskriget och ur detsamma
uppkomna förhållanden, ännu icke fått
tillfälle utöva sina nyförvärvade
politiska rättigheter, är den från
rösträttsagitationen numera frigjorda
kvinnokraften inriktad på en energisk och
målmedveten upplysningsverksamhet.
"Att utveckla och duktiggora
kvinnorna för den fullmyndiga medborgarens
ansvar och arbete" har Dansk
Kvinde-samfund satt som huvudmål för sin
nya verksamhet, och det var också
detta, som gick som en röd tråd
genom Aarhusmötets förhandlingar.
"Kvinnorna och partierna" utgjorde
ett annat av mötets viktigaste
diskussionsämnen. Diskussionen härom
utmynnade i en enhälligt antagen
resolution, vari mötet "överlåter åt
medlemmarna själva att avgöra på väc|
sätt de vilja söka att göra sitt
inflytande gällande i dansk politik, men rikfc^
en enträgen uppmaning till alla
kvinnor att begagna varje tillfälle att
skaffa sig en opartisk politisk upplys*
ning och betraktar för ögonblicket det
såsom en av Dansk Kvindesamfunds
huvuduppgifter att genom kurser i
samfundslära stödja kvinnornas
strävanden i denna riktning."
Även i Norge, där kvinnorna redan
fått stå provet vid ett par val, känner
man ansvaret, som alltjämt vilar på
den gamla rösträttsorganisationen, och
behovet av en planmässig och utbredd
upplysningsverksamhet. Med
anledning av Landsföreningens nyligen
hållna årsmöte skriver Nylsende: "L.
K. P. R:s närmaste uppgift är nu —
efter vår mening — att sprida
upplysning till de många kvinnorna landet
runt om hur de skola använda sin
vunna medborgarrätt Att genom
föredrag oeh kurser undervisa dem om
kvinnornas rätt och plikt att använda
sin rösträtt för främjandet av goda
och gagneliga
samfundsangelägenheter." Många anse, att
rösträttsföreningen borde upplösas, sedan dess
närmaste mål uppnåtts. Nylsende visar på en
mängd stora och krävande uppgifter,
som göra L. K. P. R:s fortsatta arbete
nödvändigt. En av de viktigaste är
arbetet för kvinnliga representanter i
Stortinget.
Från Island når oss underrättelsen
att vid där förestående val till
Altinget "Hjemmestyrepartiet" såsom
kandidat uppsatt fru Briet
Bjarnhjedins-dotter Asmundsson, känd såsom
Kven-nabladids redaktör och representant
för Island vid flera internationella
rösträttskongresser.
Använd L. K. P. R:s
brevkort och agitationsmärken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
