Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
88 RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
N:r 14-15
Fernqvisfs Kappaffär
QO Drottninggatan QQ
191hP n. b. och 1 tr. upp ijlj
Stort lager av in’ o. utländska nyheter
i alla slags
DAMKAPPOR, DRÄKTER & KJOLAR
till billiga bestämda priser. Obs.! Beställningsavdelning.
Två énr.
av anna 13. wiclcseil.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktion och Expedition: € Lästmakaregatan1
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. V» 4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel. 8600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1916 Kr. 1:35.
Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 2 kr.
i postanvisning till tidningens expedition.
rösträttsbyrån
Lästmakaregatan 61, Stockholm
Allm. tel. 147 29. Rikstel. 8600.
Öppen vardagar kl. 1—4.
Betydelsefulla framgångar
i Förenta Staterna.
Kvinnorösträtten uppförd på samtliga
politiska partiers program.
I förra numret av Rösträtt för
Kvinnor kunde vi meddela, att det
republikanska partiet i Förenta Staterna
upptagit kvinnorösträtten på sitt
valprogram. Härmed var det ena av de
ledande politiska partierna i Amerika
vunnet för saken och det återstod nu att
se, vilket beslut det andra, det
demokratiska, skulle komma att fatta på
landsmötet i St. Louis. Redan tidigare
hade frågan upptagits av
framstegspartiet, socialdemokraterna och
nykterhetsvännerna. Återstod endast
demokraterna. Skulle de våga gå till
presidentval på hösten med risk att förlora
i alla de stater, där kvinnorna redan
äro röstberättigade? Med 8881/* röster
mot 1811/* beslöt mötet att följa de
andra partiernas exempel och uttala sig
för rösträtt för kvinnor på samma
villkor som för män. Avgörande för
beslutet, som föregicks av en långvarig och
delvis mycket het debatt, var med all
säkerhet ett meddelande till mötet, att
presidenten Wilson ansåg
kvinnorösträttens upptagande på programmet
såsom ett oeftergivligt villkor för
partiets seger och hans eget återval.
Där kvinnorna ha rösträtt*
Konungen av Norge har i statsråd
den 21 juli till byråchef i
justitiedepartementet utnämnt första sekreteraren i
samma departement fröken Johanne
Meyer.
Norges första kvinnliga byråchef är
född 1863. Hon började sin bana som
lärarinna, men lusten att studera blev
henne övermäktig och 1892 tog hon
studentexamen och 1901 juridisk
embets-examen med högsta betyg. Sedan 1903
har hon tjänstgjort i
justitiedepartementets lagavdelning.
Ny redaktör för Nylaende.
Till Gina Krogs efterträdare som
redaktör för Nylaende har utsetts fröken
Fredrikke Mörck, ett val till vilket vi
ha all anledning att gratulera
tidningen. Fröken Mörck är såväl genom
föredrag på olika platser i Sverige som
genom ett flertal värdefulla bidrag i
Rösträtt för Kvinnor väl känd av
svenska rösträttskvinnor.
Meddelande från M. F. K* P. R.
Vid Strängnäsmötet lämnades till
kyrkoherde Bruhn adresser på en del
personer, som ansågos lämpliga att på
olika orter bilda lokalavdelningar av
M. F. K. P. R. önskvärt vore, att de
föreningar, som ännu ej lämnat dylika
uppgifter, med det första insände
sådana till adjunkt 2V. Nordlund,
Kristianstad.
Kriget har varat i två år. Och ingen
människa vågar lova eller försäkra,
att vi icke ännu en gång skola få en
årsdag att genomgå. Vi ha samlats
alla i dessa dagar i böner om fred,
längtan efter fred; här i de neutrala
länderna ha vi kunnat demonstrera för
freden; vi ha känt de krigförandes
lidande och nöd bakom oss; de få ej
skrika ut sin längtan och sin ångest —
måtte våra rop skapa uttryck även för
deras smärta, det lättar alltid för ett
ögonblick. Endast för ett ögonblick; ty
på botten av all ångest, hos de
krigförande och hos oss, ligger en enda
gemensam känsla — vanmakt, vanmakt.
Hur skall blodbadet kunna hejdas,
hur skall freden kunna skapas och
förverkligas; framför allt, hur skall
freden, då den en gång kommer, bli en
verklig oeh varaktig fred? Hur kunna
vi förvärva den ödmjukhet och den
visdom, som offrar ögonblickets
hämndlust och hatkänsla för hänsynen
till framtiden, till de kommande
generationerna? Hur kunna vi skydda
våra barn och barnbarn och alla
kommande släkten mot att också de få
genomgå denna outsägliga vånda? Den
känsla, som behärskar oss alla, som
gör oss sjuka in i själen, är den: vi
veta intet, vi kunna intet.
Och dock — kanske vi kunde! Just
såsom kvinnor kanske vi kunde. Om
det viktigaste, ja det ena nödvändiga
för oss är att skydda de kommande
släktena, så låt oss komma ihåg, att vi
såsom mödrar, såsom lärare äro det
kommande släktets vårdare. Det vi
vilja skydda dem emot är icke något
yttre, något utifrån hotande; det är
icke elden eller vattnet eller bergen;
det fruktansvärda ligger inom oss och
heter krigets anda. Må vi kvinnor
börja tänka på, hur vi skola utrota krigets
anda hos dem, som äro kött av vårt
kött, och som vi älska högre än oss
själva.
Krigets anda, det är den känsla, som
säger: det krav, det intresse som mitt
land gör gällande, det är så heligt, att
ingen utjämning, ingen förlikning,
ingen rättskipning kan göra det fyllest:
endast vapnens makt, endast livets
insats kan giva oss det helt, odelat och
ärofullt.
Krigets anda, det är den tanke, som
påstår: mitt lands livsintresse får ej
småaktigt vägas och jämföras med
andra länders livsintresse; det får icke
frågas, om mitt land också har rätt till
vad det begär, det får icke medgivas
att det undersökes, hur långt vår rätt
kan sträcka sig, det får icke jämkas
eller träffas uppgörelser; ingen
främmande får pröva, vad oss tillkommer;
vad som är vår rätt, det bestämma vi
själva.
Att motarbeta krigets anda är då
först och främst en etisk uppgift. Vi
måste hös oss själva och våra barn in-
prägla, att samma etiska norm gäller
för stater som för individer, att min
rätt överallt begränsas av annans rätt.
Det säges att vi kvinnor ha en finare
sedlighetsuppfattning än männens; jag
är ingalunda säker på att det förhåller
sig så utom möjligen på
könssedlighetens område; men det spelar icke
heller någon roll. Vår plikt härvidlag
bottnar i vårt faktiska uppfostrarekall,
och det bjuder oss att börja uppfostran
med oss själva för att kunna fullfölja
den gent emot barnen. Må vi ödmjukt
ta itu med den uppgiften; må vi lära
oss själva och våra barn, att den sanna
fosterlandskärlekens innebörd är icke:
rätt eller orätt — mitt land! utan: mitt
land får aldrig göra orätt.
Att motarbeta krigets anda är också
eri politisk uppgift. Om staternas
ömsesidiga krav skola böjas in under
rättens och moralens principer, så måste
rätten kunna prövas av en domstol
eller intressena vägas av en opartisk
myndighet. Sådana organ skapa icke
sig själva; det fordras mycket
vetenskapligt studium för att utröna, hur de
skola inrättas, och mycket praktiskt
politiskt arbete för att genomföra dem
i verkligheten. I studiearbetet kunna
vi alla deltaga, om icke såsom
skapande så åtminstone såsom lärande och
förmedlande; till det praktiska
genomförandet sakna vi ju ännu i de flesta
länder det politiska maktmedlet,
rösträtten. Men aldrig kan kampen för
rösträtten få en heligare innebörd än
om den syftar till rättens
förverkligande mellan staterna som mellan
individerna. Att arbeta för freden i dennat
mening, det är den högsta
fosterlandskärlek, ty det är att göra allt för att
vårt land skall kunna få sin rätt utan
att göra orätt mot någon.
Kvinnornas uppgift borde då vara
att inarbeta i oss alla och i den
kommande generationen en mera etisk och
moralisk fosterlandskänsla och att
sträv^ efter möjligheten att kunna
giva röstsedelns sanktion åt arbetet för
en mellanfolklig rättsordning.
Jag borde icke behöva skriva mera
om detta. Men varken män eller
kvinnor äro vidare starka i logiken, och
jag vet, att många av dem som läsa
detta komma att säga: ja, det är bra
nog med freden, men hur är det med
försvaret?
Det är min personliga åsikt, att en
stat har samma rätt till försvar som
en individ, rätten till nödvärn. Men vi
skola besinna, att i praktiken är det
icke alltid lätt att säga, vem som i ett
krig är angripare och vem, som
försvarar sig. Den gamla ärevördiga
folkrättsliga definitionen gäller visserligen
ännu: det land försvarar sig, som har
justa causa belli, en rättfärdig sak.
^Jen ingen kan själv ensam avgöra,
om hans sak är rättfärdig; även på
denna väg komma vi tillbaka till kra-
// Elegant
kemiskt tvättad och präraod blir Eder
kostym, klänning, kappa eUer överrock,
om densamma insändes till
Srgryts Kemiska Tvätt- & Färgeri 1.1
GÖTEBORG
Sophie Broström 50 år.
Kristinehamns F. K. P. R:s
ordförande, fröken Sophie Broström, fyllde
den 30 juli 50 år, varmt hyllad av olika
medborgargrupper i det samhälle, som
hon ägnat ett verksamt livs
intresserade arbete. Fröken Broström, som
börjat sin bana som lärarinna, blev tidigt
fäst vid det tidningsföretag, som ägdes
och leddes av fadern, boktryckaren och
riksdagsmannen Anders Fredrik
Broström. Så småningom kom hela
skötseln av tidningen, Värmlands
Allehanda, och av hela tryckeriet att vila på
fröken Broström, som med sällspord
reda och duglighet uppehöll det
makt-påliggande och i flera avseenden
bekymmersamma arbetet, tills tidningen
efter faderns död upphörde. Genom sin
publicistiska verksamhet kom fröken
Broström att få en djup inblick i
samhällets kommunala, politiska och
sociala frågor, och hennes allmänintresse
har vid många tillfällen tagit sig
uttryck på skilda sätt. Det var därför
endast naturligt, att Kristinehamns
frisinnade väljarekår, till vilken fröken
Broström hör, skulle försäkra sig om
en så insiktsfull och dugande kraft vid
upprättande av kandidatlista för
senaste stadsfullmäktigval. Från en
suppleantplats har fröken Broström under
detta år ryckt upp till ordinarie
ledamot i Kristinehamns stadsfullmäktige,
vars första kvinnliga medlem hon är.
tlniversitetsstipendiaten d: r Ellen
Gle-ditsch har förordnats till docent i
radiokemi vid Kristiania universitet. Ellen
Gle-ditsch är elev av Madame Curie och
hedersdoktor vid Smith College i
Northamp-ton, Mass., U. S. A.
Danmark har fått , sin första kvinnliga
teologie kandidat, i det fröken Rigmor
Lar-sen, där avlagt teologisk ämbetsexamen. I
väntan på att den danska lagen skall giva
kvinnorna rätt att bekläda prästämbetet i
statskyrkan, tänker fröken Larsen ägna sig
åt undervisningen.
D:r Elsie Inglis, som lett det engelska
Röda korsets arbete i Serbien, har vid den
serbiske kronprinsens besök i England som
en erkänsla för sitt duktiga arbete fått
mottaga riddartecknet av Vita Örns orden,
Serbiens förnämsta orden. D:r Inglis är
den första kvinna, som fått denna
utmärkelse.
vet på en rättsordning mellan
staterna. Den som vill vara säker på att veta
vad som är ett försvarskrig kan enligt
min åsikt begagna följande definition:
Det land som först gjort allt vad i dess
makt står för att främja
rättsorganisationen mellan folken, och som
därefter i det konkreta fallet erbjudit sig
att begagna och för sin del
underkasta sig alla de fredliga medel, som
gällande folkrätt och folkrättslig
vetenskap ställt till dess förfogande — om
det får avslag på dessa yrkanden av en
övermodig motståndare, så är det ett
rättmätigt försvar, även om det själv
skulle komma att utfärda
krigsförklaringen. Något annat verkligt och
säkert kännetecken på ett försvarskrig
känner jag icke.
•
Må vi kvinnor icke låta stundens
känsla av vanmakt trycka oss till
jorden. Må vi rikta blicken mot
framtiden, vilken är förmer än ögonblicket,
må vi känna ansvaret som släktets
mödrar, må vi göra vårt till att skapa
en mellanfolklig moral och former för
dess förverkligande. Och må vi alltid
ha överst i vårt medvetande, när vi
arbeta för vår rösträtt, att den är ett
medel för etiska mål.
&.-B. JOHN V. LÖFGREN & C:o i8"™*""bä"
> Kungl. Hoflevcrantdr -
Biust. 429 Freisgatan 3, Stockholm,
A. T. 50 48
renommerade specialaffär i
Siden-&Tlle-Klädninastyöer
Prover t. landsorten sändas gratis o. franco.
@
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
