Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
N:r 14-15
ROSTRÄTT FOR KYIHNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan *
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. V»3—V»4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel, 8600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1916 Kr. 1:35.
Lösnummer 6 öre.
Pris för 4:de kvartalet 35 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 2 kr.
i postanvisning till tidningens expedition.
JRÖSTHÄTTSBYRÅIV
Lästmakaregatan 61, Stockholm
Allm. tel. 147 29. Rikstel. 8000.
Öppen vardagar kl. */* l—1/» 5 e. m.
L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen
kl. 1—3 e. m.
Från kvinnornas arbetsfält.
Ben första.
I Kolding, Danmark, har fröken
Theo-dora Deissner blivit utnämnd till
överlärare vid Koldings borgarskola, där hon under
en följd av år nedlagt ett synnerligen
förtjänstfullt arbete. Hennes begåvning gör
henne särskilt skickad till den ledande
ställning hon nu intar.
Större yrkesmöjligheter för kvinnorna
i Ryssland.
Ryske undervisningsministern i
Petro-grad har godkänt ett förslag, varigenom
kvinnor få tillträde till statstjänst inom
undervisningsdepartementet av annat slag
än lärarebefattningar. Villkor för
erhållande av sådan statstjänst är minst
elementarbildning, och kvinnorna få även rätt till
pension.
Vid tekniska högskolan i Petrograd ha
47 kvinnliga elever med kejserligt tillstånd
erhållit diplom såsom industriingenjörer.
De äro de första ryska kvinnor, som
erhållit ingenjörsgraden.
Kvinnlig sekreterare i ministertjänst.
Den engelske krigsministern, Lloyd
George, har antagit en miss Stevenson till
privatsekreterare. Det är första gången en
kvinna tjänstgör som sekreterare åt en av
kabinettets medlemmar. Miss Stevensons
företrädare sir George Arthur, skall nu
ägna sig åt utarbetandet av en biografi över
lord Kitcbener.
Fernqvists Kappaffär
Drottninggatan
tidl n. b. och 1 tr. upp V V
Stort lager av in* o. utländska nyheter
i alla slags
DAMKAPPOR, DRÄKTER & KJOLAR
till billiga bestämda priser. Obs.! Beställningsavdelning.
Men Skandinavien dröjer. Vi slå oss
till ro, utnyttja konjunkturerna och
stänga egoistiskt igen om oss. Är det
ej vår enkla plikt att förjaga ängslan
för egen säkerhet och att våga visa
vår medkänsla med de oskyldigt
slagna genom individuellt deltagande i det
internationella hjälparbetet! Det är ej
blott belgiska barn, som behöva räddas,
serbiska, armeniska, polska barn gå
dagligen under av svält i de härjade
gränstrakter, där fronterna hölja fram
och åter. Politiska sympatier borde ju
ej spela in, men de som äro rädda att
icke vara neutrala, varför göra de icke
något för de många undernärda tyska
barnen!
Det var kvinnornas
moderlighetskänsla, som reagerade mot den
vanvettiga förödelsen av människoliv, för
dem borde det vara självklart att
försöka rädda vad som räddas kan av den
generation, som nu bryts ner och av
den nya, som förkvävs. Kvinnorna
måste spränga likgiltighetens
hämmande mur och, utan att försumma
någon möjlig utväg att släcka den
for-härjande världsbranden, skynda att
åtminstone rädda de hjälplösa ut till
livet och till fristad långt från fasorna.
Varför icke och varför?
Naima Sahlbom.
"Varför religiöst sinnade kvinnor
sätta rösträtt för kvinnor som
Önskemål" — det var den fråga, som
förelades mig.
Nu är det så, att jag känner mycket
fromma själar, som icke önska,
såväl som sådana vilka önska rösträtt.
Låt mig börja med varför icke. Men
jag upptar blott psykologiskt, ej
dogmatiskt formulerade invändningar.
Likaledes anser jag alla
tekniskt-prak-tiska synpunkter ligga utanför den
mig förelagda frågan. Så ock alla
jämförelser mellan kvinnor och män, ty
jag tror att vi äro lika bra och dåliga
på var sitt sätt såväl som i gemen.
Tillbakahållande samvetsskäl äro
nog ofta sådana som dessa:
1) Fruktan för det själviska i att
arbeta i egen sak;
2) Den nedslående förnimmelsen hos
så många enskilda att ej ha haft tid
eller kraft att göra ens kommunal
insats under de givna möjligheternas
form;
3) Väntan att rätt skall givas, utan
att behöva krävas och framagiteras —
en "from önskan!"
4) Motviljan mot att i och för en
rättsfråga bli instoppad i något
politiskt parti, med ty åtföljande
förvrid-ningar av frågans religiösa eller rent
mänskligt allmängiltiga beskaffenhet;
5) En konservatism, som ej ligger i
religionens väsen, men som ofta följer
den såsom ett slags sköld för
innerligheten.
Häremot resa sig i andra samveten
följande invändningar:
1) Ju djupare och klarare vi
förnummit, att hela denna kvinnovärldens nya
medvetenhet, som vi se röra sig inom
och utom organisationerna, framför
allt betyder ett historiens krav på en
ny mänsklighetsinsats i det
samhälleliga, dess mera trångt blir det att fatta
rösträtten såsom ett slags gott kap för
oss kvinnor till förfång för männen
etc. etc. Det finns redan nu situationer,
där man kan tvingas se, och ej blott
dunkelt ana, att männen och barnen
och — tiden behöva den nya
samhällsinsatsen. Men just därför, att detta
ännu i så ringa grad inses av männen,
blir i själva verket kvinnornas
rösträttskrav en offerväg så god soln
någon — icke minst därför att den för
den icke förstående får bära
själv-viskhetens sken. Icke blott egen sak,
men andras sak mot andras vilja och
insikt, gäller det att föra fram!
2) Den som tänker samhälleligt, kan
med gott samvete arbeta "kommunalt"
inom sitt hem och på samma gång
stödja deras kvinnoarbete som arbeta
i kommunen för att ge den något av
hemmets linjer. Att splittra sig är
ingen samhällsdygd. Men politisk
rösträtt innebär ju specialarbete endast
för några få, därtill skickade, för de
flesta betyder den helt enkelt makten
att uttrycka sitt tänkesätt. —
Självkritiken själv borde kunna göra tjänst
inom politiken. Den skulle, om den av
kvinnorna bibehölles, verka som salt för
alla sådana partier, som summera ihop
å ena sidan allt vad de själva uträttat,
å andra sidan allt vad motparten icke
uträttat! Men den skulle också sporra
oss att icke vara nöjda med vad vi
hittills presterat, utan alltjämt arbeta
vidare. Må andra se våra förtjänster,
om de behaga, oss åligger framför allt
att bota våra brister!
3) Allt våld, som brukats och
brukas för att tvinga fram rätt, måste
neutraliseras icke genom passivitet,
utan genom den lugna och värdiga
energi, varmed man i varje särskilt
fall mäktar i handling hävda den
övertygelsfen, att all orättvisa djupare
kränker sin utövare än sin uthärdare:
man vet sig sålunda arbeta för sina
motståndare och ej blott mot dem, då
man sätter in alla krafter utom våld
och list-för att få en rättsfråga löst.
Våld väcker intet samvete; bekvämhet
väcker heller intet!
4) Det faktum, att
kvinnorösträttsfrågan delat andra "frågors" öde att
sjunka ned till partiståndpunkt, måste
innebära en varning för kvinnorna att,
trots allt, icke låta sig klavbindas till
ett härinom eller därutanför i fråga
om gamla, från kvinnosynpunkt
föråldrade, partigränser. Bara frågor,
inga människor, det är väl den
propor-tionalistiska metodens vånda och
elände. Kvinnorna åtminstone borde hålla
komplementssynpunkten i ära, till
po-litiski(\)> läkemedel just nu kanske.
"Det finns inga frågor, det finns bara
människor." (Hemmabyarna).
5) I fromhetens art ligger att icke
lyda blott yttre påstötningar, vore de
än så ivriga, förrän ett inifrån
ljudande måste bringar ens individuella
liv i arbete på någon viss punkt. Ty
först då blir arbetet kallelse, och utan
kallelse är för fromheten allt knog
fåfängt. Och därför kan man göra hela
den historiens skälvning som nu går
genom kvinnovärlden stort förfång,
genom att utan övertygelse av idel
företagsamhetslusta bara haka sig på
något program och agitera därför.
Oss höves framför allt att lyssna,
med så fint öra, att vi ej vantolka vad
historien vill med oss. Bättre är att
lyssna än att blott repetera.
Men — man kan också ta sig en lur
och sova och domna bort, medan tiden
krävde av en att vaka och bedja och
arbeta! Ve oss kvinnor, om vi somna,
när den tidens natt är inne, då just vi
skulle hållit vår vapenvakt för att
vara redo till en arbetsdiger morgondag!
Emilia Fogelklou.
Ny kvinnlig stadsfullmäktig.
Till ledamot av stadsfullmäktige i
Lund efter rektor J. Strömberg har
utsetts fru Louise av Ekenstam,
ordförande i stadens F. K. P. R.
ån TMIlff V T nVGDrM Sr P.ft Sveriges äldsta, största o. bäst
■"Di tfUuil Vi åjUIuA&il 06 UiU renommerade specialaffär i
– Kung, Hofleverant5r_–g^^ YiMIätlliliptyger
Rlkrt. 429 Fre&sg&tan 3, StOCk&OM« A. t. 5048 Provet t. landsorten sända* gratis ofranco.
Elegant
kemiskt tvättad och prässad blir Eder
kostym, klänning, kappa eller överrock,
om densamma insändes till
Orgryte Kemiska Tvätt- & Färgeri A. B.
GÖTEBORG
Kvinnorösträtten och det
frisinnade programmet.
I det föredrag, som advokaten Eliel
Löfgren höll i femte kretsen av
Stockholms frisinnade valmansförening
måndagen den 9 oktober och däri han
uppdrog linjerna för det frisinnade
programmet, gjorde han följande
uttalande om kvinnorösträtten:
I ett avseende går tendensen
alldeles avgjort i demokratisk riktning:
kvinnornas rösträttsfråga har drivits
framåt med oanad makt; dess lösning
framstår nu som en
naturnödvändighet, icke blott som ett rättskrav.
Världskriget har inte bara haft bruk för
männen — kvinnornas män, fäder och
söner — utan har tagit i anspråk varje
arm och huvud i samhället.
Kvinnorna ha tagit männens plats i det
produktiva arbetet på alla områden, även
krigets, och de ha fyllt sin plats.
Teorien om rösträtten som en speciell
valuta för männens värnplikt, har
därmed alldeles förintats. Hr Ivjelléns
Dulcinea sitter inte längre och
drömmer om den vandrande riddaren,
fjärran från stridens larm och för ädel att
smutsas av riddarens hantverk. Hon
är mitt uppe i eländet hon med; och
henne har män till stor del att tacka,
att inte hela samhällsmekanismen
alldeles går i baklås.
Under de sista rösträttsdebatterna i (
det engelska parlamentet här förleden
bättrade och omvände sig, som bekänt,
den engelske statsministern till
kvinnorösträtten och gav på hand, att den
skulle komma så snart kriget var slut.
Men de riktiga gammaltroende, en
betydande grupp med Sir John Simon i
spetsen, nöjde sig inte med det.
Kvinnan måste ha rösträtt nu, för att det
skall bli fair play i konkurrensen på
arbetsmarknaden med de
hemvändande soldaterna. Och den frågan är nu
upptagen av den särskilda kommitté,
som tillsatts för de nya
rösträttskravens behandling.
Gå även vi, Sveriges frisinnade,
fram för en allt djupare
demokratisering av samhället, så följa vi nog
endast den allmänna utveckling,, vari
världen ror sig.
Motion om kvinnans politiska
rösträtt
På förslag av Malmö kvinnliga
diskussionsklubb beslöt
arbetarkommunen vid ett möte i Malmö den 25
september att som sin upptaga och vid
partikongressen framföra motion om
kvinnans politiska rösträtt. Motionen
avser att kongressen skall hemställa
till partiets riksdagsgrupp att i
riksdagen ånyo väcka motion om lika och
allmän rösträtt för kvinnor.
Ny rösträttsseger.
I Kanada går utvecklingen framåt
med jättesteg. Under loppet av ett år
har tre av statens provinser givit
politisk rösträtt och valbarhet åt sina
kvinnor, och enligt ett telegram till
Engelska Landsföreningen för
kvinnans politiska rösträtt har nu den
fjärde provinsen/British Columbia, trätt i
de andras spår. Denna nya seger
innebär en stor triumf för
kvinnorQst-rättens anhängare, och de fyra
provinserna bilda ett massivt rösträttsblock,
från vilket agitation och upplysning
kan spridas till vidsträckta delar av
det stora landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
