Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r} 20
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
109
| i. P. AHDERSSOHS M9BEL1FF1S |
w
:
STOCKHOLM •
Gamla Kungsholmsbrogatan 26 S
(andra huset från Drottninggatan) u
Stort fager *tf finare och enklare g
n MÖBLER n
£ i ek, mahogny, valnöt samt andra £
J träslag äfven målade, till billigaste priser. J
Q Allm. Tel. 11410 Riks Tel. 6505 |j
Ur bokmarknaden.
ELIN BRANDELL: En enkel kvinnas
funderingar. Norstedt & Söners förlag. Pris
kr. 2: 75. 143 sid.
Kåserandets konst är inte allom givet,
och for det nordiska skaplynnet ligger det
i all synnerhet inte att förena uddig skärpa
med gallisk esprit. När män odla genren,
blir den oftai plump i stället för kvick,
alltför överdriven för att verka roande, och
att de kvinnliga skribenterna lyckats
bättre än de manliga får kanske tillskrivas
deras större anpassningsförmåga och andliga
smidighet. Man behöver endast hänvisa till
signaturerna René och Clementine, vilka
nått längst i kåserandets konst. Det är med
glädje man finner den senares funderingar
samlade till en liten volym, som gömmer
mångt och mycket av det, som under det
senaste året upprört och glatt oss,
entusiasmerat eller förargat oss, men knappast
lämnat oss likgiltiga, om vi överhuvud
taget reagera för dagshändelserna. Pendeln
svänger mellan politiken och
tjänarinne-frågan, och i degeln sammanblandas stort
och smått, det sublima och det lojliga, så
som det oftast sker i vårt jordeliv.
Kåserier bruka röna tillfällighetsalstrens
vanliga lott att roa för stunden, men snart
glömmas. Att man gärna och med glädje
återförnyar bekantskapen med Clementine
torde bero på att hennes kåserier äro något
mer än skummet från dagshändelsernas
upprörda yta, och att bottensatsen
innehåller något, som är för gott att förflyktigas.
Funderingarna härröra nämligen från en
kvinna, som tänkt åtskilligt över livet och
dess företeelser, och som har blick för det
väsentliga, som rör sig bakom ytan av
tingen. Hon besitter dessutom den
utomordentliga egenskapen att aldrig bli tråkig,
vare sig hon filosoferar över kvinnornas
fredskongress i Haag eller följer sin
förhoppningsfulle Åke på fotbollsmatch i
Stadion. Det är ett livligt och vaket
inge-nium, som tagit sig uttryck i kåserierna,
och då författarinnan även ser tillvaron ur
feministisk synpunkt och omedelbart
reagerar för alla orättvisor, som begås mot
kvinnor, borde i synnerhet
rösträttskvinnorna skaffa sig boken och meditera över
dess problem. G. H. E.
Birgittadagen i Stockholm.
En vacker fest i Vetenskapsakademiens hörsal.
begagna den. Hon kommer inte att förstå,
var hennes eget intresse ligger. Det
mekaniska vardagsgörat har gjort henne för slö
att känna något intresse för politik.
Men detta är ett misstag. Fru Söderström
är inte dum; hon är endast försummad.
Fru Söderström förstod genast att en
mekanisk mattsopai;e var bättre än en borste.
Hade hon råd skulle hon använda en
va-cuum cleaner. I sitt kök och i sin
matlagning har hon sökt begagna sig av
moderna metoder. Hon förstår folkskolans
betydelse, och hon har hållit jämna steg med
industrialismens utveckling. Om man blott
kan få henne att förstå, att rösträtten
också är ett verktyg, vilket bör begagnas för
att ett resultat skall uppnås, då kommer
hon att lära sig att hantera detta verktyg,
och man kan. var tämligen/1 säker, att hon
kommer att begagna sig av det med
hänsyn till det som är hennes egentliga sfär:
hemmet och familjen. Fru Söderström
som röstberättigad medborgare kommer att
fråga sig vilka riksdagskandidater och
vilket parti, som utlovar henne sanitära
förbättringar, bättre bostäder, reglering av
livsmedelsprisen, allmänna lekplatser för
barn, ljusa och luftiga skollokaler med mera
sådant. Hon kommer att få politiska
intressen.
Det offenliga möte, som Stockholms F. K.
P. R. anordnade i Vetenskapsakademien på
de svenska kvinnornas rösträttsdag blev en
betydelsefull och stämningsfull
högtidsstund. Härtill bidrog inte blott salens
festliga prägel, det fullsatta auditoriet och de
utmärkta föredragen utan även
medvetandet om, att på samma timma kvinnor på
vitt skilda platser i landet samlades i ett
gemensamt syfte och enades kring ett
gemensamt mål. Det var, icke endast minnet
av märkeskvinnan Birgitta, som
högtidlig-hölls, utan på rösträttsdagen ville Sveriges
kvinnor ge ett samfällt uttryck åt den
rösträttsvilja, som besjälar dem.
Festen inleddes med att sex unga,
vit-klädda flickor inträdde med Stockholms F.
K. P. R:s nya standar, och när det vita
och gula baneret lyftes ver estraden,
in-tonerade en damkor, under fröken Anna
Tengwalls ledning, med fröken Adéie
Ce-derschiöld vid flygeln och fröken Märta
Sandahl som solist, Stenhammars Sverige,
som församlingen stående åhörde.
I det med värme och kraft framförda tal,
med vilket Stockholms F. K. P. R:s
ordförande, d:r Gulli Petrini, invigde
standa-ret, framhöll hon, att intet förenar
människorna så som arbetet för en stor sak.
Icke ens världskriget hade kunnat bryta de
internationella förbindelserna mellan
kvinnorna, och när de under denna svåra tid
följt rättvisans gudinna, vars bild pryder
rösträttsbaneret, har det varit i den
förvissningen att det rätta skall segra till slut.
Eva Fröbergs anslående prolog
recitera-des därefter på ett utmärkt sätt av
författarinnans syster, fröken Gerda Fröberg, och
väckte livlig anklang.
Sedan kören sjungit en gammal
medeltidshymn till Birgittas ära Rosa rörans
bo-nitatem, bestegs estraden av aftonens
huvudtalare f. d. riksantikvarien Oscar
Mon-telius, som utvecklade sina synpunkter om
Kvinnan och samhället.
För att rätt förstå kvinnans ställning i
samhället var det, enligt talaren, nödvändigt
att gå tillbaka till allra äldsta tider, då
kvinnan såsom familjens danare även lade den
första grunden till samhället. Genom
mannens fysiska styrka kom han att småningom
intaga en härskareställning, och kvinnan
stämplades som ett något, vilket tillhörde
mannen. Denna syn på kvinnan bibehöll
sig till långt in i medeltiden, och genom
citat ur lagarna påvisade talaren hur
rotfast den blivit. Kvinnan hade på den tiden
varken arvsrätt eller egendomsrätt, och när
man ser med en historikers blick, måste
den revolution, som på de senare
årtiondena ägt rum i kvinnans historia, te sig
som i sanning överväldigande. Fysiskt ha
de båda parterna ingalunda varit
jämspel-ta, och så mycket märkligare är det att
När hon har tid att prata en stund med
grannfrun, kommer hon inte att
konversera om familjen två trappor upp, utah om
de kandidater hon tänker rösta på. Fr»
Söderström kommer även att upptäcka, att
hon och hennes man ha fått ett intresse
gemensamt, och Söderström överger
småningom sin maskulina överlägsenhet och
nedlåter sig till att tala politik med sin ^hustru.
Vetskapen om att det även utom
hemmets fyra väggar finns något att leva för
och intressera sig för, skall utveckla fru
Söderström, och känslan av att vara en
ansvarig medlem i ett fritt land skall skänka
henne ett ökat intresse for tillvaron. Vi
ha massor av självförsörjande kvinnor i
vårt land, men kvinnan som arbetar i
hemmet, husmodern, som utan lon förrättar ett
hårt och mödosamt arbete för att hålla
hemmet och familjen vid makt, hon är dock
i majoritet. Denna majoritet representerar
en kvinnotyp, som är mer exploaterad än
någon annan i vårt moderna samfundsliv.
Att nå denna typ, dessa millioner
kvinnor, som leva och arbeta mitt ibland oss,
att skaffa dem rösträtt och lära dem att
rätt bruka den till sin egen och andras
fördel, det är en av den kvinnliga
rösträttsrörelsens allra viktigaste uppgifter.
denna revolution åvägabragts med andliga
vapen. Det sista steget till kvinnans
fulla frigörelse, medborgarrätten, återstår
dock ännu, och detta berodde, trodde
talaren, därpå, att den urgamla uppfattningen
om kvinnans ställning mer eller mindre
medvetet spelar en stor roll. En massa
frågor vänta på sin lösning just genom
kvinnorna, och samhället behöver kvinnornas
medverkan, ty de förbättringar, som skulle
åstadkommas, lände även samhället till
godo. Talaren påpekade det orimliga i att
kvinnorna skola släpa i det allmännas
tjänst, utan att få vara med om att stifta
lagarna för detsamma, men han var fast
övertygad om, att det inte skulle dröja
länge, innan kvinnorna finge deltaga i val
av riksdagsmän och även taga säte och
stämma i riksdagen. Talaren avslutade sitt
intressanta föredrag med att betona, att
det som för honom personligen var det
avgörande, \Tar att kvinnorösträtten är en
rättfärdighetsfråga, och rättfärdigheten
skall till slut segra.
Efter ett par musiknummer lämnades så
ordet åt Landsföreningens ordförande,
fröken Signe Bergman, som gav en åskådlig
och levande historik över
Hur kvinnorösträtten vinner
terräng ute i världen.
Talarinnan erinrade om de dagar, då
alliansens medlemmar några veckor före
krigsutbrottet samlades i London för att
utarbeta planer till Berlinkongressen
sommaren 1915. Representanter för 14 nationer
voro närvarande, och med glädje
konstaterades att frågan i England gått framåt
med jättesteg. Regering och suffragetter
väntade endast på en förevändning till en
försoning. Föga anade kvinnorna vad den
närmaste framtiden skulle bära i sitt skote
Det var frukterna av årtusendens arbete,
som genom världskriget krossades, och det
blev kvinnornas åliggande att uppehålla
det civila livet. Deras hjälp har över allt
tagits i anspråk, och allt det arbete, som
man fruktade skulle behöva nedläggas
ut-föres nu av kvinnor. Sanningen härav
bevisade talarinnan genom statistiska
uppgifter från alla de krigförande länderna.
Men trots det storartade hjälparbete, soin
kvinnorna organiserat, har deras
rösträttsfråga därför icke blivit glömd. Jämsides
med arbetet for fosterlandet, har arbetet
för kvinnornas medborgarrätt nått allt
större utsträckning. Fröken Bergman
antydde de betydande framgångarna i varje
land särskilt och betonade i synnerhet
omvandlingen i den allmänna uppfattningen.
Utsikterna för kvinnorösträtten ha aldrig
tett sig ljusare än nu, och argumentet att
kvinnorna inte böra få rösträtt, därför att
de inte göra krigstjänst, denna den
förnämsta av de många teorierna mot
medborgarrätten, har kriget obarmhärtigt krossat.
Talarinnan uttryckte den- förhoppningen, att
män och kvinnor gemensamt skulle få
bygga upp ett nytt, fredens samhälle och
slutade med att uppläsa den resolution, som
överallt ute i landet antagits på
Birgittadagen, och sota återfinnes på annat ställe i
dagens nummer.
Samtliga talare avtackades med varma
applåder, som vittnade om att auditoriet
var fullt och helt med, och den högtidliga
festen avslöts med att de närvarande
unisont sjöngo Du gamla, du fria. g H E
RiKs 25 50
Allm. 62 96
Birgittadagen
de svenska kvinnornas rösträttsdag,
hög-tidlighölls över hela landet och att döma
av pressreferaten tycks anslutningen till
mötena ha varit synnerligen livlig.
Närmare meddelanden från föreningarna
kunna först samlas i nästkommande nummer
av Rösträtt för Kvinnor.
En hälsning från Norge.
På Birgittadagen fick Stockholms F. K.
P. R. telegrafiskt mottaga följande hälsning
från författarinnan Aagot Gjems Selmer:
Til lykke med Birgittadagen og det
straa-lende forbillede hvis k^aft og skjönhed
t®
KS1’
Malmtorgsgatan 6. StocHholm
Arbetet ute i landet.
Alby F. K. P. R. höll måndagen den 11
september sitt höstmöte i ordförandens
hem. Val av centralstyrelsemedlem och
centralstyrelsesuppleant förrättades, varvid
de förutvarande återvaldes. Ordföranden
framhöll betydelsen av de
Bergman-öster-bergska samhällskurserna, som under
loppet av september och oktober månader
komma att hållas incm Medelpads distrikt.
Hör F. K. P .R. anordnade söndagen den
3 september offentligt föredrag i den
naturskönt belägna Klockarebacken. Fru Elsa
Alkman från Eslöv talade över ämnet:
Kvinnans politiska medborgarrätt —
utvecklingens krav. Nära 200 personer
åhörde det utmärkta och väl framförda
föredraget, som mottogs med livliga applåder.
Jönköpings F. K. P. R. gav, i likhet med
förra hösten, den 16 september en soaré å
Stora hotellet. Programmet upptog prolog,
tablå föreställande Barmhärtigheten
omgiven av små människoblomster, deklamation
av FrÖdings Saul och David, monologen
Madame Anti av Frigga Carlberg samt en
teaterpjäs, För tidigt, samt slutligen dans.
Soarén var mycket besökt, alla nummer
utfördes väl och väckte livligt bifall, och både
publiken och rösträttsföreningen hade alla
skäl att vara nöjda med aftonen. Halva
behållningen tillföll Kvinnornas uppbåd
och halva rösträttsföreningen.
Den 26 september hade föreningen
ordinarie möte, då till centralstyrelsemedlem
omvaldes fröken E. Aulin och till suppleant
fröken E. Wigh. Vid fyllnadsval i
styrelsen valdes fröken E. Dahlman till
ordinarie ledamot och fröken M. Aulin till
suppleant. Beslut fattades om
Birgittadagens firande med en
välgörenhetstillställning samt att till dess rekvirera
rösträttstidningen, Eva Fröbergs prolog, broschyrer
och brevkort.
Katrineholms F. K. P. R. hade den 20
september ett samkväm i teaterhuset,
varvid föreningens ordförande, fröken Helga
Jeppson, höll ett anförande om de
krigförande ländernas kvinnors arbete under
kriget och rösträttsfrågans läge och
utsikter. Fröken Anna Frick föredrog en artikel
av Hilma Borelius, fröken Hulda Bergman
deklamerade Ossiannilssons dikt om
Fredrika Bremer och fröken Lisa Lindbom
uppläste en novell ur Gunnar Cederskiölds
krigsbok. Föreningen skulle fira
rösträttsdagen den 7 oktober med en offentlig
aftonunderhållning. Arbetet för fattiga barns
beklädnad skall pågå även denna vinter.
Örebro F. K. P. R. började tisdagen den 5
september sin arbetstermin med en fest på
Stora Holmens friluftsrestaurant, vartill
föreningens samtliga medlemmar inbjudits
av en intresserad medlem, fröken Laura
Ruckman, som nyligen fyllt 60 år. Hennes
namn är för övrigt känt vida utanför
Sveriges gränser genom den stora
hjälpsamhet och välgörenhet hon utövade mot de
resande ryska flyktingar, som passerade
Örebro under den första krigstiden. På
grund av sin kunskap i ryska språket och
sin kännedom om ryska seder och bruk
(fröken Ruckman har i flera år vistats i
Ryssland) var hon i stånd att mera
praktiskt bistå dem, och hundratals skrivelser
vittna ännu om den tacksamhet man känner
för hennes arbete. Åven på ett annat sätt
har fröken Ruckman utövat ett
barmhärtighetsverk, i det hon förmedlat en
omfattande korrespondens mellan krigsfångar och
deras hemmavarande anhöriga. Efter
kaffet redogjorde ordföranden, fru Perselli, för
Strängnäsmötet, och därifrån genomgicks
och godkändes styrelsens förslag till
firandet av Birgittaminnet och
standarinvignin-gen, då fru Ella Billing lovat komma.
Ävenledes arbetar föreningen på en
dockutställning jämte lotteri och försäljning, varav
behållningen skall lika fördelas mellan F.
K. P. R. och en barnkrubba för Örebro stad.
Mötet avslutades med Du gamla, du fria,
och till sist avbrändes bengaliska eldar i
parken. Intresset hos medlemmarna för det
gemensamma arbetet och målet tyckes vara
stort, och alla hoppas på ett i allo
lycko-samt arbetsår.
endnu altid gjenspeiles i de svenske
kvin-ders värme menneskekjärlighed og ädle
tfienkemaade. Tusind hilsner. Mit hjerte
er med i taknemlighed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
