Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
118 RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
N:r 14-15
Fernqvisfs Kappaffär
QQ Drottninggatan OQ
n. b. och 1 tr. upp
Stort tager au in’ o. utländska nyheter
i alla slags
DAMKAPPOR, DRÄKTER & KJOLAR
till bUliga bestämda priser. Obs.! Beställningsavdelning.
JYif uppvisande av medlemskort i F. K. P. R. lämnas 5 % rabatt
RÖSTRÄTT FÖR KOTHHOR
åtkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan i
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. 1/«3—:7*4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel 8600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1916 Kr. 1:35.
Lösnummer 6 öre.
Pris för 4:de kvartalet 35 öre.
För utlandet Bker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 2 kr.
i postanvisning till tidningens expedition.
RÖSTRÄTTSBYRÅN
6 Lästmakaregatan I, Stockholm
Allm. tel. 147 29. Rikstel. 8600.
öppen vardagar kl. 1/s 1—1/a 5 e. m.
L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen
kl. 1—3 e. m.
Männens F. K. P. R.
Lokalavdelningen i Kristianstad av
Männens förbund för kvinnans
politiska rösträtt har på sammanträde
beslutat inrikta sin verksamhet den
närmaste tiden efter en av dess styrelse i
samråd med huvudledningen uppgjord
plan. Stadgar antogos, som med ringa
förändringar kunde användas i övriga
blivande lokalavdelningar. Åt
föreningens styrelse uppdrogs att till 44 olika
platser i Sverige, som trätt i
förbindelse med Kristianstadsavdelningen i och
för eventuellt bildande av
lokalavdelningar, utsända upprop, flygblad och
övriga trycksaker samt att i den mån
det önskades biträda vid startandet av
dessa nya avdelningar. Dessutom
skulle de landstingsmän, som vid
senaste landstingsval förklarat sig vara
anhängare av kvinnans politiska rösträtt,
tillställas cirkulär med anhållan om
medverkan i arbetet för denna fråga.
Motion i stadsfullmäktige.
Fru Emilia Broomé har i en motion
återupptagit det av stadsfullmäktige nyligen
förkastade förslaget om uppförande av en
bostadslägenhet i Bromma avsedd till
arbetarbostäder för en beräknad summa av
m300 kr.
Utmärkelse.
Det nybildade Samfundet för
hembygdsvård har till sin första hedersledamot valt
fröken Ann^ Lindhagen såsom erkänsla för
hennes storartade insatser i arbetet för
hembygdsvården.
ner ha hittills varit små, nu äro de
otillräckliga, och tiden är inne att det
tages étt kraftigt tag för deras
organisation. Det är något bakvänt och
snedvridet i ett system, som
tillgodogör sig kvinnlig arbetskraft, utan att
i ersättning sätta dessa kvinnor i
Stånd att försörja sig med sitt arbete.
Nu gå de undernärda och klena till sitt
arbete i fabriker och verkstäder och
ge upphov till en generation, som
redan i moderlivet stämplas av brist och
armod.
Såväl för kvinnornas egen skull som
för den uppväxande generationens
betryggande är det nödvändigt att en
ändring kommer till stånd och att
kvinnornas löneförhållanden tas under
noggrann prövning. Hela organismen
blir lidande, när dess delar lida skada,
och kunde vi nå så långt, att vi inte
bara tänkte på oss själva och vår egen
familj, utan besinnade att jämte oss
tusentals familjer krävde sin andel av
ljus och luft och näring, då skulle
dyrtidens största och väsentligaste
problem vara löst.
Gurli Hertzman-Ericson.
Kvinnans martyrium.
Ord synas så bleka och färger så
matta inför en sådan händelse som den,
som för några dagar sedan utspelades
i Småland. Ty vad kan tolka fasan,
skräcken och människosjälens vånda
inför det, som är tusen gånger värre
än döden.
Hur kan sådant vara möjligt? fråga
vi, och därnäst: vad ha vi gjort för
att förhindra detta att ske? Och under
denna stund av självrannsakan stiger
bild efter bild upp för vårt minne,
fragment vi hört berättas, spillror av en
gång värdefulla liv suckar ur
mörkret och tystnaden, som vi hört och
glömt.
Hur ha vi kunnat? Vi veta att de
unga kvinnorna lämnats utan skydd i
ensamheten, veta att de prisgivits åt
råheten och lustan, men det har krävts
nya och ständigt nya offer, utan att
samhället ens försökt att bistå dem i
deras nöd. Kunde alla, som hade talan
i denna sak, stå upp och vittna, bleve
det ett mänskligt dokument, så fyllt till
brädden av ångest och oförskyllt
lidande, att vi icke vore människor, om
vi inte rördes därav. Där finnas de,
som ensamheten och skräcken så fått
i sitt våld, att deras förstånd
omtöcknats, de, som timme efter timme,
darrande och rysande lyssnat till
knackningarna på dörren och rutan och de
råa rösterna utanför och slutligen de,
som övermannats av fräckheten och
våldet och fått sina liv tillspillogivna.
Vad betyder lagar och vad betyder
ett ordnat samhälle, när sådant får ske,
utan att staten, i den mån det är den
möjligt, stävjar det ondas framfart. Ty
våldet mot de ensamma och skyddslösa
hör inte till sällsyntheterna, det
upprepas med jämna mellanrum, och de
onda uppsåten, som av en tillfällighet
inte blivit fullföljda, komma aldrig till
vår kännedom. Men offren för dessa
uppsåt få under ett helt liv bära
följderna av samhällets likgiltighet och
försummelse.
Kanske måste man vara kvinna för
att till fullo förstå vidden av dessa
olyckligas lidanden. Det var en
kvinna, som första gången ömmade för
dem, och det var en kvinna, som stod
bakom den motion om skydd för
småskollärarinnor, som inlämnades vid
1914 års riksdag. Hade kvinnorna haft
rösträtt skulle de långt före detta
bistått %ina oskyldigt lidande
medsystrar. Nu måste de avvakta sakens
långsamma utredning, men vad de kunna
ha rätt att fordra är att den blir löst
under kommande riksdag. Vi kunna
inte längre stumma bevittna våldet
mot de värnlösa, vi få inte, som så
många gånger förr, ge oss till tåls,
ty varje dag, som förrinner utan att
något göres, kan betyda nya offer. Och
hur tro ni de känna det, de unga
kvinnorna, som läsa om brottet och med
fä-sa tänka sig att samma öde kan övergå
dem själva.
Må vi aldrig glömma, att vi, som
kunna göra något och dock underlåta
det, vi bära vår dryga del av ansvaret.
__G. IL E.
Kyinnornas Kalender 1917.
I fjol hälsade vi första årgången av
denna publikation, vilken, förutom det
värdefulla innehåll den gav, även som
bekant skänkte oss 700 klingande
kronor till vå^ resetalarefond.
Nu föreligger andra årgången,
fortfarande lika omsorgsfullt redigerad av
fröken Hildur Öijer. Innehållet är
gediget och förtjänar varm
rekommendation. Ingen rösträttsintresserad
kvinna får sakna den på sitt skrivbord.
Det är nyttigt att alltid ha till hands
minneslistan över de många staterna,
där segern är vunnen, för att därmed
uppmuntra oss själva och övertyga
våra motståndare. Vi erfara bl. a. där
att tre stora kanadensiska
landvinningar äro gjorda under detta år. Från
vårt eget land se vi den glädjande
företeelsen att lokalavdelningar av
Männens förbund för K. P. R. bildats i
Kristianstad och Malmö. Så återfinna vi
den långa listan på skrivelser och
petitioner från kvinnor och på avslagna
motioner i riksdagen. Dessa senare
föranleda en tacksamhetens tanke på de
många män, som kämpat för oss, och
en önskan att de måtte ta nya tag.
Kalendern bjuder i den litterära
avdelningen på en högstämd dikt av Eva
Fröberg "Kung Märtas sista brev till
döttrarna" med de tänkvärda
slutorden "–Låten aldrig det brinnande
i Er förtvina." Och Ellen Hagen
inleder sin av varm solidaritetskänsla
fyllda artikel"Vårt gemensamma arv" med
Oscar Levertins ord "Jag förstår den
outtröttliga entusiasm för kvinnans
frihet och tillträde till den allmänna
livskampen, som är cellkärnan i
Fredrika Bremers författarskap".
Med anledning av kriget gör Anna
Lenah Elgström i "Domedagssållet" en
allvarlig rannsakning, som ställer
kvinnorna inför valet i den "strid, som skall
avgöra världens öde — avgöra om den
skall sjunka djupare än någonsin
förut (därför att den sjunkit från en
sådan höjd) eller begagna sin olycka till
ett trappsteg mot aldrig förr anat ljus".
Och slutligen har Anna Wicksell
vackert och lärorikt skildrat Gina Krogs
odelat hängivna arbete för
kvinnosaken, ett arbete som krönts med den
största framgång.
Måtte nu vår lilla gula bok ånyo
kunna giva resetalarefond en samma goda,
handtag, som den gav på det
minnesrika Strängnäsmötet i somras.
A. M. H.
öppet brev till alla dem som gynna
Kvinnornas Kalender.
Under muntliga samtal, genom skriftliga
meddelanden och per "trådlös telegraf" når
mig ofta nog förvånade uttalanden över
ofullständigheten av det s. k. kalendariet i
Kvinnornas kalender. Dessa anmärkningar
äro fullt befogade och voro även förutsedda
av redaktionen, men medlet att avvärja
dem befann sig tyvärr icke inom räckhåll.
En förklaring över förhållandet må
därför givas.
Utgivandet av den svenska almanackan
Caroline Benedicks-Bruce.
60 år.
En av rösträttsrörelsens mest nitiska
förkämpar har i dessa dagar fyllt 60 år.
Caroline Benedicks-Bruce föddes
nämligen i Stockholm den 28 oktober 1856.
Hennes förnämsta livsintresse har
varit konsten. Hon genomgick under åren
1881—85 avdelningen för
bildhuggar-konst i Akademien för de fria
konsterna. Sedan reste hon utrikes för att
fortsätta sina studier och vistades då i
Paris och vid konstnärskolonien i
Gréz, där hon ägnade sig dels åt
skulptur och dels åt akvarellmålning. På
världsutställningen i Paris 1900 fick
hon medalj, och en av hennes
akvareller finns i Luxembourg.
I Gréz blev hon bekant med den
kanadensiske målaren William Blair
Bru-ce, med vilken hon år 1888 ingick
äktenskap. Konstnärsparet vistades mest
utomlands, men inrättade även åt sig
ett vackert hem, Brucebo på Gottland,
strax utanför Visby. Det är härligt
beläget vid havet och innesluter inom sig
många konstskatter, dels målningar
och skulpturer, dels en mängd andra
konstföremål samlade under vistelser i
utlandet och slutligen en storartad
samling fossiler. Allt som hör
samman med Gottland, dess natur,
arkeologi och minnen är nämligen föremål
för fru Bruces stora intresse och
omvårdnad. Så var det bland annat på
hennes initiativ, som det gamla
Bur-meisterska huset räddades åt Visby.
År 1906 blev fru Bruce änka och slog
sig därefter på allvar ned på Brucebo,
varvid hon återförvärvade sin
svenska medborgarrätt och med stort nit
började ägna sig åt sociala och
kommunala frågor. Vid denna tid var fru
Bruce -med vid stiftandet av F. K. P.
B. i Visby, och sedan har hon själv
stiftat en förening i sin egen kommun
Västkinde. Alltsedan 1909 har hon
troget bevistat L. K. P. R:s
centralstyrelsemöten och med iver deltagit i
förhandlingarna.
Vid rösträttskongresserna i London,
Stockholm och Budapest har hon varit
med i svenska delegationen, och efter
Stockholmskongressen bjöd hon en stor
del av de utländska deltagarna till
Gottland.
Fru Bruce är medlem av
kommunalnämnden i Västkinde, vilken, såsom på
landet ofta är fallet, även fungerar
som fattig- och hälsovårdsnämnd.
Dessutom sitter hon i pensionsnämnden
och i skolrådet och tar således en
livlig del i sin sockens alla
angelägenheter. Ty trots sina 60 år är fru Bruce
verksam på många områden och L. K.
P. R. önskar sin trogna medkämpe
ännu många goda arbetsår.
__Gulli Petrini.
är, som bekant, Kungl.
Vetenskapsakademiens uteslutande privilegium, och den firma
till vilken ensamrätten att trycka
almanackorna överlämnats, är Almqvist &
Wicksell i Uppsala. Det i Kvinnornas
kalender intagna kalendariet är således —
med vederbörligt tillstånd och mot stadgad
ersättning — tryckt hos denna firma, som
också är villig att for kalendern utföra en
fullständig almanacka, med både högtider
och namnsdagar — endast ersättningen blir
den i lag stadgade. Olyckligtvis betingar
en sådan åtgärd ett pris av 1272 öre per
exemplar, eller 625 kr. för hela upplagan,
och detta är en utgift som kalendern icke
tål vid.
Att öka försäljningspriset har nämligen
ej ansetts lämpligt, och icke heller vore det
klokt att låta så stor del av vinsten gå till
detta ändamål — pä resetalarefondens
be-kostnad.
Hen kunna vi enas om att öka
omsättningen med t. ex. 600 ex., så skall det bli
en glädje för redaktionen att efterkomma
en önskan, som uttalats från så många håll.
— Såvida vi inte i stället, om och när den
dagen kommer, skulle ge pengarna till
upplysningsarbetet, och själva kosta på oss en
separat almanacka av den sorten, som
sedan urminnes tider säljes "häftad oc-h
skuren för — 14 öre".
Göteborg i okt. 1916.
Hildur Öijer.
An Tnmi u rnrmirw & n.n Sveriges äldsta största o. bäst
|-JJa JUIlil Vi JlUrtUUllJ 06 U.U renommerade specialaffär i
–Kun*. Hoflevcrantör—––^ & TOe.n|ii|M|ty|er
RUttt. 42» Freisgatan 3, StOCkllOlB. A. T. S0 4S ft0ver t. landsorten tfndas i H o franco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
