Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktör: Gubli Hektzman-Ericson.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. l/*3—V*4.
Expeditionen öppen vardagar kU 1—4.
Riketel, 8600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1917 Kr. 1:35.
Lösnummer 6 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 2 kr.
i postanvisning till tidningens expedition.
RÖSTRÄTTSBYHAN
9 Lästmakaregatan I, Stockholm
Allm. tel. 147 29. Rikstel. 8600.
Öppen vardagar kl. V* 1—Va 5 e. m.
L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen
kl. 1—3 e. m.
vidlag draga fram ovederhäftigheten
av en främmande riksdag, som
varnande exempel, är fullkomligt avvita.
Särskilt de franska förhållandena ha
ytterligt få beröringspunkter med
våra, som organiskt framvuxit ur vår
egen historia. Skall en jämförelse
härvidlag vara på sin plats, så vore det
däremot jämförelsen mellan Sveriges
riksdag förr och nu, och så föga jag
än beundrar sammansättningen av vår
nuvarande representation, måste jag
bekänna, att jag dock anser den i
politisk mognad och fosterländskhet stå
betydligt över riksdagen både
under frihetstidens och under
lantmanna-partiets glansdagar. Den stigande
demokratien inom de moderna
parlamenten kan icke i längden avvärjas; den
kan fastmera genom folkets ökade
självuppfostran i djupaste
bemärkelse förvandlas till en fördel för staten.
Icke minst om vi lyckas få med
kvinnans uppfattning, som i flere
avseenden är så olikartad med mannens och
därför kompletterar denna. För övrigt
— om även riksdagen genom stegrad
demokratisering kan förlora något i
ren sakkunskap, desto större blir också
en sakkunnig regerings betydelse. Och
som regeringen i Sverige lyckligtvis
ännu icke är underkastad de
proportionella valens nivellerande inflytande,
finns ännu tusen möjligheter för en
regering, som verkligen vill göra allvar
av vår grundlag, att göra sig
gällande gentemot riksdagen — till och med
gentemot en riksdag med delvis
kvinnlig sammansättning!
Beskyllningen mot kvinnorösträttens
representanter för avväpningstankar,
faller på sin egen orimlighet Under
mötet ifråga yttrades icke ett ord om
den saken, men väl betonade jag
uttryckligen medborgarnas lydnadsplikt
även gentemot en moraliskt indifferent
stat, ”ett i själviskhet bundet, under
livsnödvändigheter famlande väsen av
lägre förnuftsutveckling än den, till
vilken individen kan höja sig”, såsom
Kjellén djärvt och ärligt definierar
staten i sitt senaste arbete, ”Staten som
livsformLydnadsplikten är ändå
klar, därför att även en moraliskt
undermålig stat är bättre än anarki. Men
ju mera den nationella opinionen i dess
helhet får påtaga sig ansvaret för
statsviljan, desto innerligare blir
sambandet mellan stat och folk, desto
naturligare blir denna lydnadsplikt —
detta har ju en gång varit högerns
argument för männens rösträtt. Att det
hittillsvarande statslivets sjuka punkt
ligger just i bristen på dylikt
samband, blir med varje dag allt klarare i
dessa tider, då kriget endast tilltager i
styrka, fast ingen velat och ingen vill
det!! Att dock den hälvt av
mänskligheten, som "har hemlivets helgd åt sig
anförtrodd, i motvilja mot kriget mås-
• Senare delen av mitt föredrag kan
läsas i tidningen Idun för 18 januari.
Fernqvisfs Kappaffär
44 Drottninggatan 44
W W n. b. och 1 tr. upp
Stort lager av in» o. utländska nyheter
i alla slags
DAMKAPPOR,DRÄKTER & KJOLAR
till b*lliga bestämda priser. Obs.! Beställningsavdelning.
Vit7 uppvisande av medlemskort i F. K. P. B- lämnas 5 % rabatt.
&.-B. JOHN T. LÖFGREN & C:o
- Kungl. HofleverantSr -
Kvmiiorösträtten på Island.
Det er en meget let forstaaelig Sag,
at de Kvinder, der endnu ksemper for
noget saa selvfölgeligt som det, at faa
Lov til at vie sine Evner til foelles
Bedste gennem Deltagelse i det
offent-lige Liv, med en blandet Fölelse af
Vemod og Glaede ser hen til de Lande,
hvor deres Söstre allerede har opnaaet
dette Gode gennem den politiske
Valg-ret og Valgbarhed. Og samtidig
ligger det meget neer for de endnu
kaem-pende Kvinder, at se med en maaske
lidt overdreven Forventning hen til de
Resultater, som Opnaaelsen af den
politiske Ligestilling med Manden
for-haabentlig skulde bringe, dels for
Kvinderne selv, dels for Samfundet
som Helhed. Og denne Forventning
staar rimeligvis i et direkte Forhold
til den Ihserdighed og Iver, hvormed
der ksempes for dette berettigede og
attraaede Maal. —- — Dette lyder
maaske paradoxalt, men er dog
nser-mere set fuldt berettiget, thi i förste
Omgang i alt Fald vil paa det
nser-meste netop lige saa mange
kvinde-lige Knefter, og ligesaa megen
kvin-delig Energi og kvindelig Snille, som
der sattes ind paa at nedbryde
For-dommenés og de gamle Traditioners
Skranker, netop naar Maalet er naaet,
frigöres til direkte opbyggende og
samfundsnyttig Virksomhed.
Sand-synligvis vil det saa vise sig, at netop
der, hvor Kampen var haardest og
blev mest energisk fört, der har
Kvinderne faaet udviklet deres politiske
Evner og Indsigt — en saadan Grad,
at Virkningerne af deres endelige
In-griben — det ofEentlige Liv bliver langt
större og mere omfattende end de
Steder, hvor det hele gik naesten som af
sig selv. — Denne Mulighed, dette
Kampens udviklende Moment, er i alt Fafd
vaerd at tage med i Betragtning og
kan sikkert vsere en ikke ringe Spore
for dem, som til Tider kan synes, at
Kampen — ikke blot for den politiske
Ligestillethed mellem Mand og
Kvin-de — men for en hvilken som helst
Retfserdssag; — til Tider kan vsere
baade opslidende og haablÖs.
Netop ud fra det her anlagte
Synspunkt er det, at man ikke maa vente
sig nogen iöjnefaldende eller
pludse-lige Resultater af Kvindens politiske
Ligestilling med Manden paa Island.
Vi har ikke bebövet at udstaa nogen
nsevnevserdig Kamp för at opnaa fuld
Ligestilling med Manden. Ja, vi har
endda det Ssersyn at fremvise, at vi fik
kommunal Valgret paa samme
Betingelser som Msend inden der endnu
ek-sisterede nogen Kvindesagsforening —
eller nogen Kvindesag på Island.
Li-geledes kan vi paapege den
enestaaen-de Kendsgerning, at vl fik ved Lov
Adgang til alle Landets Embeder i
1911 — inden vi endnu havde opnaaet
nogen Indflydelse paa Altinget gennem
politisk Valgret, vilken vi jo först
op-naaede ved den nye Grundlov i Fjor.
Disse to vigtige Kendsgerninger er
tilstrsekkelige til at vise, hvor lidt
Modstand Kvindesagen har mödt paa
Island. Og de viser og§aa at de
islsend-ske Kvinder ikke har behövet direkte
at saette store Kraefter ind paa
Kvinde-sagens gennemförelse, men at de dels
paa Grund af Folkets vaagne
Almen-sans og dels paa Grund af den stserlce
Fölelse af Individets Ret, der fra
gam-mel Tid af er rodfsestet paa Island, er
kommen forholdsvis let til Opnaaelsen
af borgerlig og politisk Ligestilling
med Manden. — Men heraf fölger eo
ipso, at Kvinderne nu ikke raader over
noget större Fond af frigjort Energi,
af frigjorte Evner og Krsefter, der
direkte kan göre sig geeldende i vort
of-fentlige Liv. Og endnu i alt Fald har
vi, sikkert dels som Fölge deraf, kun
smaa Resultater at opvise af de
opnaa-ede politiske Rettigheder. Ved de
sid-ste Altingsvalg opnaaede Kvinderne
saaledes ingen kvindelig
Repraesen-tant til Altinget — kun en Suppleant
— Fru Briet Asmundsson, Redäktör af
Kvennabladid. — Imidlertid er der
Op-gaver nok, der ligger og venter paa
Kvindernes Medvirken. Vor borgerlige
Lovgivning trsenger i hög Grad til
Revision, isser Familieretten og
Börne-lovgivningen, ligesom Lönforholdet
mellem Mands- og Kvindearbejde jo er
om muligt mere i Kvindens disfavör
end i det övrige Skandinavien. Og vi
faar haabe, at den nystiftede
Samor-ganisation mellem nordiske
Kvinde-sagsforeninger vil give Stödet til, at
de isländske Kvinder optager de
Op-gaver, som her lsenge har ventet paa
en heldig Lösning.
Björg Blöndal.
te vara bestämdare, eftersom dess
krigs-hat måste ha övervägande moraliska
grunder, ar endast självklart. Och att
neka denna motvilja att taga sig
ansvarigt inflytande inom statsviljan,
blir därför nästan detsamma som att
tämligen tydligt säga ifrån, att man
anser kriget som en oundviklig statslig
institution, den man snarare bör böja
sig för än motarbeta. Men den, som så
tänker, begagnar statstanken som
kryphål för att slippa strida mot uppenbar
orättfärdighet. Att detta inom högerns
krigsresonemanger på senare tider
blivit allt vanligare, att Mefisto-masken
inte längre kan döljas av de
fosterländska och kyrkliga fraserna, det blir
en plikt för var och en, som ser det och
som har respekt för statstankens helgd,
att ärligt säga ut. Detta blir knappast
ens någon särskilt modig gärning, ty
nu skulle stenarna ropa, om vi inte
talade.
Lydia Wahlström.
Sveriges äldsta, största o. bäst
renommerade specialaffär 1
Sliten- & Tlle-KläAnlnBstyeer
Rikst. 4 29 FrfillSfffltdll 3| QCKliQlllla A. T. 6048 Prover t. Undsorten sända* gratis o. franco.
Den kvinnliga
yrkesutbildningen.
L. K. P. R:s skrivelse till regeringen.
Enligt centralstyrelsemötets beslut
inlämnades den 10 januari å L. K. P.
R:s vägnar en skrivelse till regeringen
av följande innehåll:
I anledning av nu förestående
behandling inom departementet av frågor
rörande ungdomens utbildning efter skoltidens
slut vågar centralstyrelsen för
Landsför-eningen för kvinnans politiska rösträtt
härmed vända sig till eders kungl. maj:t med
följande framställning:
Erkänt torde vara att det uppväxande
släktet för att kunna danas till
arbetsamma och dugliga människor oeh goda
medborgare behöver uppfostran och ledning
åtskilligt utöver den obligatoriska skoltiden.
Erkänt torde ock vara, att denna ledning
främst bör inrikta sig på att ge den unge
en så god utbildning, teoretiskt och
praktiskt, uti ett arbete, att detta arbete blir
för honom en verklig livsuppgift, som
höjer hans människovärde och ger honom så
att säga en andlig ryggrad. Detta gäller
såväl den kvinnliga som den manliga
ungdomen. För den kvinnliga ungdomen
behöver nu dels beredas tillfälle att vinna de
insikter och förvärva de färdigheter, som
krävas för ett hems skötande. Men då på
grund av en mängd arbetens förflyttning
utom hemmet, samt produktionens
industrialisering, kvinnlig arbetskraft finns att
tillgå också för arbeten utom hemmet, och då
sund samhällsekonomi fordrar att denna
arbetskraft blir på bästa sätt tillgodogjord»
bör dels yttermera den kvinnliga
ungdomen beredas tillfälle att för även de andra
arbeten, vilka håg och förmåga göra dem
skickade att utföra, erhålla den teoretiska
undervisning och praktiska utbildning, som
gör arbetet till en glädje och låter dem
utföra det som tänkande människor och icke
som maskiner.
Man synes på sina håll lägga ganska
ringa vikt vid den kvinnliga ungdomens
utbildning för arbete utom hemmet. Men
utom det att en försummelse av den
kvinnliga ungdomens yrkesutbildning utgör en
orättvisa gentemot kvinnorna, som ju även
de böra kunna påräkna samhällets hjälp
i utrustningen i kampen för tillvaron och
för tillkämpandet av drägliga
existensförhållanden, så skall en sådan försummelse
säkerligen hämna sig även på hemmen. Ty
om det å ena sidan är visst att
arbetsduglighet och arbetskärlek, förvärvad på ett
område, kommer varje arbete till godo, som
av samma person utföres, så hotar å
andra sidan den arbetsolust och
arbetsovillig-het, som åsamkas vid utförandet av ett
planlöst eller maskinmässigt arbete att
släpas med till varje arbete, som samma
person sedermera utför och att inverka
försämrande på detta.
Vi vilja påstå att ordnandet av den
kvinnliga ungdomens fortbildning efter
skoltiden utgjort ett så stort
samhällsintresse att det icke utan våda nu kan
lämnas åsido. Men självfallet är det
nödvändigt att ta kvinnors omdöme och kvinnors
sakknnskap i bruk för en sådan uppgift.
Vi våga därför i underdånighet anhålla
att eders k. m:t ville uti den krets av
sakkunniga, som på eders k. m:ts uppdrag av
chefen för ecklesiastikdepartementet efter
samråd med chefen för
finansdepartementet tillkallats för att inom nämnda
departement biträda vid den fortsatta
utredningen av frågorna om den lägre tekniska
undervisningen, fortsättningsskolan och den
lägre handelsundervisningen samt det
inbördes förhållandet mellan dessa olika
arbetsområden, och där tillsvidare endast
män tillkallats, låta inträda även for
uppgiften kvalificerade kvinnor.
Kvinnlig kommunalordförande.
Fröken Elisabeth Tamm på Fogelsta
har blivit vald till
kommunalordförande i Julita socken. Fröken Tamm har
förut innehaft förtroendeuppdraget som
kommunens vice ordförande.
Använd L. K. P. R:s brevkort och
agitationsmärken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
