Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elegant.
kemiskt tvättad oeh prässad blir Eder
kostym, klänning, kappa eller öveTrock,
om densamma insändes till
Brgryte Kemiska Tvätt- a Färgjri L B.
GÖTEBORG
Förnöjsamhet.
Föreställ er en ökenvandrare som säger:
är ändå nöjd?, när den efterlängtade
vaéfäödryekea fcages från hans av törst
for-smäktande läppar.
Föreställ er en hungrig mor med
hungrande barn, som framför det tomma hordet
småler oeh säger: jag är nöjd ändå.
Hon jagas ur sin bostad, nordanvinden
sveper om knuten och genomisar henne,
barnen äro stela av köld, men hon säger:
jag har det så bra, jag är nöjd ändå.
Föreställ er en kvinna med bundna
händer. Ni vill lösa dem från bojorna, så att
hon må röra sig fritt, men hon ber att få
vara i fred: jag har det så bra — jag
älskar mina bojor.
Föreställ er en kvinna med genom svår
misshandel förkrympta fotter och vad hon
skulle svara på en fråga om hon vill
rädda sin dotter från samma öde. Nej, hon
är fullkomligt nöjd.
Föreställ er en annan kvinna — den
underbaraste av alla — hon har en son, hon
älskar över allt i världen. Hon födde
Honom med smärta till livet, hon gav
honom sina dagars tankar och arbete, sina
nätters vaka och dröm. Hon arbetade för
honom tills hennes rygg blev böjd och
hennes kraft bruten, han var hennes Ögons
ljus och hennes hjärtas fröjd — nu ligger
han stympad och blödande på slagfältet.
Men hon — modern — är ändå nöjd:
”Herren gav och Herren tog” — utan en
tanke på att dessa ord äro i detta fall en
hädelse mot livet och allt livs upphov, mot
naturen och mänskligheten.
Kvinnan som inte vill ha
medbestämmanderätt i mänsklighetens viktigaste frågor,
eom tål allt, lider allt, ont och gott,
rättfärdigt och orättfärdigt, med samma
ansvarslösa förnöjsamhet är den mänskliga
utvecklingens farligaste fiende. Hennes
ovetenhet härom är hennes enda ursäkt.
F. C.
Använd L. K. P.
brevkort och agitationsmärken.
Årets rösträttsmotioner.
Socialdemokratiska riksdagsgruppens
motion.
Icke mindre än tre partimotioner om
rösträtt för kvinnor föreligga till
behandling vid årets riksdag. Den första
väcktes den 28 mars av hr Hallén m. fL
å den socialdemokratiska gruppens
vägnar. I motionen framhålles att
den socialdemokratiska
riksdagsgruppen alltid framfört yrkanden på en
fullständigt genomförd
rösträttsre-form oeh att den mest i ögonen
fallande av alla de begränsningar, som
vidlåda vår representationsrätt, är
kvinnornas utestängande från den politiska
rösträttens utövning. Sedan
motionären genomgått frågans läge i de olika
länderna, framhåller han de svenska
kvinnornas insats i rösträttsrörelsen
samt rösträttspetitionen år 1914 med de
350,000 underskrifterna. Efter en del
randanmärkningar till de olika
”strecken”, som så obarmhärtigt drabba
många av rösträttens utövare,
utmynnar motionen i följande uttalande:
Tidens händelser tala sitt mäktiga, klara
språk. Det är ej blott en militär jättekamp
mellan om världsherravälde kämpande
maktgrupper vi nu bevittna, I alla länder
träder allt klarare fram den kamp bakom
skyttegravarna, som kämpats långt innan
dessa grävdes, och som skall med stegrad
styrka växa till en mäktig stormlöpning,
när de grävts igen en gång och försvararna
vända åter till en svältande och utarmad
hembygd. Vi ha sett reaktionens starkaste
bålverk i Europa störta samman under
folkets enstämmiga rop på frigörelse och
självstyrelse. De närmaste tiderna skola
förvisso betecknas av en dylik växande,
segerrik frammarsch av demokratiens folk i
alla länder. Det vittnar om kortsynthet
och dålig statsmannakonst, om den
svenska högern alltjämt envisas ätt motsätta
sig hel och obeskuren representationsrätt
av vårt folk. Därigenom uppkallar den
blott emot sig de revolterande krafter i
folklivet, om vilka historiens vittnesbörd
och dessa dagars händelser bekräfta, att de
till slut slå ned även den självsäkraste
reaktionära makt.
Socialdemokratiska vänstergruppens
motion.
Kort därefter väckte hr Lindhagen å
sin riksdagsgrupps vägnar motion om
politisk rösträtt och valbarhet för
kvinnor. Hr Lindhagen inleder sin
motion med en erinran om, att intet våld
av något slag i längden kan förhindra
den andliga frihet för alla, som även i
politiken måste ligga till grund för
våra bémödanden att skapa en ny värld.
I den nuvarande ofullkomligheten på
detta område möter främst frånvaron
av politisk rösträtt för kvinnor och
motionären tillägger:
Om humanismen, det rätta namnet föi
den andliga frihetens rike, skall bliva
något mera än ord, bör man även i
statslivet förstå att det mänskliga enligt
naturlagarna består av man och kvinna, av två
lika berättigade ledande personligheter,
som företräda envar sin sida av detsamma.
Statslivets ensidigheter i det förflutna ha
berott även därpå, att mänskligheten utåt
varit ensidigt företrädd allenast av
styrkans representant, mannen. Det är kanske
därför allting slutar med blodbad såsom
den enda utvägen för detta
statsmanna-skap.
Redan på 1700-talet gav en av
upplysningsfilosoferna, Condorcet,
följande paroll: ”Antingen har ingen
människa medborgerliga rättigheter eller
också hava alla det, och den som röstar
mot en annans rätt på grund av dennes
olikhet i religion, kön eller ras, har
från denna stund avsvurit sig sin egen
rätt.”
Efter att ha erinrat om den
formulering kvinnornas rösträttskrav fick i
riksdagen år 1904 betonar hr
Lindhagen att kriget givit kvinnorösträtten
en universalitet, som borde göra
intryck även i vårt land. Det heter i
motiveringen:
Kvinnorna taga sin del i lidandet och
man måste fråga sig om icke detta är
huvuddelen. Oräkneliga äro de försakelser,
som änkor efter fallna krigare och deras
barn få1 underkasta sig för att draga sig
fram i livet på grusade förhoppningar.
Tal-lösa äro de bekymmer andra miljoner
kvinnor få underkasta sig under en generation,
därför att krigsdödens skördar bland
männen berövat dem möjligheterna av ett hem.
Kriget har givit exempel på vad
kvinnorna duga till även inom männens
arbetsområden och huru oumbärliga de äro i
samhället på alla sätt. I åkerbruket,
handeln, kommunikationerna, kontoren,
ämbetsverken, industrierna,
barmhärtighetsinrättningarna, överallt ha de fått rycka in
och fylla luckorna efter de mobiliserade
och på samma gång fullgöra sitt arbete i
hemmen under svårare förhållanden än
förut.
Det kvinnliga släktet har verkligen nu
dokumenterat sig såsom värdigt
medborgarskapet och rätten att utöva dettas
förpliktelser.
Hr Lindhagen påminner också om de
landvinningar kvinnorösträtten gjort
under de senaste åren och övergår
därefter till en intressant historik av den
svenska rösträttsrörelsen, börjande
med motionen om kvinnorösträtt år
1884 och genom de olika åren fram till
år 1907, då högerregeringen framlade
sitt bekanta rösträttsförslag, dock utan
att ta kvinnorna med. Hr Lindhagen
wazm........
I FÖRORDAJ- AV LÄKARE
allmän s\7agh?ty
nsr\Josi t eh
överansträngning och sömnlöshet.es
“ SÄLVES&fDAST / APOTEK
A« B* PH ARM AC1A* Stockholm
KonfrpiW; PROFZSSOR
framhåller till slut att det gångna
parlamentariska tidsskedet varit
minimi-programmens förlovade tid även i de
demokratiska partiernas politik, men
nu börjar omsider
maximiprogram-mens sol gå upp i öster. Under
belysningen av den morgonrodnaden
hemställer han ånyo ”att riksdagen ville
för sin del antaga som vilande till
grundlagsenlig behandling sådan
ändring i 16, 19 och 9
riksdagsordningen, att kvinna i likhet med man
till-erkännes valrätt till Andra kammaren
samt valbarhet till båda kamrarna”.
Liberala samlingspartiets motion.
Å det liberala partiets vägnar
väcktes av hr Edén m. fl. den 21 april
motion om politisk rösträtt och valbarhet
för kvinnor. Motionären påpekar att
de yrkanden, som under årens lopp
gjorts på rösträtt för kvinnor
huvudsakligen varit baserade på två skäl,
nämligen orättvisan att utestänga
kvinnorna från medborgarskap samt
samhällets eget intresse, som bjuder
att kvinnornas särskilda fallenhet även
böra tagas i anspråk för de allmänna
ärendena. Motståndet har mindre gått
ut på att vederlägga dessa argument
än att framhålla, att kvinnornas
deltagande i det politiska livet skulle
medföra så stora nackdelar, att de inte
uppvägde de väntade fördelarna. De allra
senaste årens utveckling har
emellertid så kraftigt som möjligt vederlagt
dessa påståenden och profetior och det
heter i motionen vidare:
Kriget har i hög grad gjort frågan, om
kvinnans ställning i samhället aktuell, och
förslaget att giva kvinnan full
medborgarrätt har på sina håll trätt i förgrunden så
som aldrig förr. Kvinnorna hava i stor
utsträckning kallats att i det civila livet
ersätta de till krigstjänst utkallade männen.
De hava sålunda måst övertaga en
väsentlig del av männens arbete på
tjänsteexpe-ditioner och affärskontor, på åker oeh ang,
i skogar och gruvor, i verkstäder oeh på
kommunikationsanstalter av alla slag. De
hava även i hundratusental fått göra krigs-
I vårsol och snö.
Några intryck från en resa i Jämtland.
Ännu låg snön över åsar och gärden och
björkarna lyfte sig ur vita drivor, men
skogarna hade kastat av vinterpälsen och
över deras taggiga konturer skimrade
fjällen i sagoglans. Men trots allt var det vår
i luften. För varje dag grävde aprilsolen
djupare hål i drivorna, det porlade oeh
droppade, och genom forsarnas ispansar
bröt sig redan de första skumvirvlarna
fram med en klang av jublande röster.
Naturen själv företedde den islossning, som
löser de bundna krafterna och bär det unga
och livsdugliga fram i ljuset.
Att tala om rösträttsarbetet i Jämtland,
utan att samtidigt tala om naturen är en
omöjlighet, ty stod man i talarstolen i de
avlägsna byarnas föreningslokaler sökte sig
blicken ofta ut mot de stora vidderna och^
de mörka åsarna, och man förstod att de
människor, som med så mycket allvar och
så mycken förståelse lyssnade till budet om
kvinnornas frigörelse, fått sin egenartade
kultur och sin själsliga växt av det
storvulna i den natur som omger dem. Vilka,
om inte Arnljots ättlingar, som vårdat
friheten och burit på kungstanken, skulle inte
vara mogna för den nya tidens krav!
Resultatet blev också fem föreningar och
ett antal av 223 föreningsmedlemmar under
de tolv föredrag jag höll i Jämtland. Detta
resultat är så mycket mera glädjande som
landsbygdens befolkning, i långt mindre
grad än städernas, är utsatt för den press,
som industrialismen och de sociala
missförhållandena utöva på individerna. I
bondbyarna är hustrun lika mycket den
bestämmande som mannen, hon känner endast
sällan tyngden av det ok, som lagarna lagt
på hennes medsystrars skuldror, och dessa
kvinnors anslutning till rösträttskravet får
tillskrivas en varm medkänsla och den
urgamla frihetskärlek ,som är nedärvd hos
jämten.
Det var ett nöje att tala till detta
intelligenta och vakna folk. Under min färd
kom jag att besöka både Östra, västra och
norra Jämtland, och fastän folkkaraktären
i de olika bygderna företer en del olikheter,
äro dock vissa karaktärsdrag
sammanfallande, såsom gästfriheten, som har gamla
anor i landskapet, hänsynen och
hjälpsamheten. Jämten bär inte hjärtat på sina
läppar. De, som fostrats i de mäktiga
fjällens skydd och i de stora skogarnas
enslighet ha inte samma lätthet som sörlänningen
att meddela sina intryck, men de få en
djupare resonnans, och har man lyckats
genomtränga den första skyggheten,
framlyser en trofasthet, som säkert inte
förflyktigar med de första vindkasten.
Åven Jämtlands män äro måna om att
se sina kvinnor erkända som medborgare,
därom vittnade deras begäran att bli
inskrivna som medlemmar i
rösträttsföreningarna, och antalet män Översteg ofta
antalet kvinnor i föreläsningssalarna, ett
förhållande, som i städerna är så gott som
okänt. Naturligtvis fanns det många
kvinnor, som voro odeciderade. Det var nog en
rättvis sak, det förstodo de, men de hade
inte så noga tänkt över förhållandena.
Dessa odeciderade fingo stundom en liten
knuff i ryggen, och en manlig stämma ljöd
ur bakgrunden: ”Visst skall du gå med, det
är ju ett rättfärdigt mål.” Oeh så var den
saken klar.
Ofta var intresset i de mest avlägsna
byarna störst, och för, min del tror jag att
detta bottnar i att befolkningen där inte
blivit förstörd av biografer och
marknads-nojen. Allt det lättare godset har som en
beklaglig följd immunitet för allvarligare
tankesysselsättningar och trubbar av
människornas vilja att fördjupa sig i ett
problem. Men där de haft tillfälle och lust att
tänka Över tidsförhållandena, där blir det
en naturlig följd att de omfatta
rösträttskravet.
Föreningar bildades i Hammerdal,
Munk-flohögen, Ragunda, Sikås och Strömsund.
Föredraget på den sistnämnda platsen
bevistades av 500 personer och en förening
på 55 medlemmar bildades med fröken
Erika Häggdahl som ordförande, en
kvinna, som uppfostrat flera generationer av
jämtländsk ungdom till nykterhet och
samhällsansvar.
Vad som med all tydlighet framgick
under färden var att vårt land är moget för
kvinnorösträtt. Endast upplysning fattas
ännu på en del håll, och genomplöjdes
landsbygden över hela Sverige, skulle den
lämna tusenfaldig skörd. I allmänhet äro
kvinnorna så förstående och kloka, att man
i dem inte behöver frukta en oansvarig
väljarskara, och för en hel del har det gått
upp att kvinnorösträtten inte är en
programpunkt, utan en rättfärdighetssak och
att under rösträttsbaneret kunna olika
tänkande fylkas i gemensamt ansvar för en
reform, som rör hela kvinnokönet. Ett
vittnesbörd om detta var Munkflohögen med
övervägande liberal, och Hammerdal med
övervägande konservativ befolkning, men
båda föreningarna med samma
medlemsantal.
Det ligger under dessa klarnande
aprildagar ett ljus över Jämtland och detta ljus
utstrålar även från dess folk. Ett varmt
tack till alla dem, som gjorde min färd
genom Jämtlandsbygderna till ett vackert
och oförgätligt minne.
Stockholm den 30 april.
Gurli Hertzman-Ericson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
