Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fernqvists Kappaffär
M Drottninggatan
n. b. och 1 tr. upp *TgP tJ
Stort tager av in* o. utländska nyheter
i alla slags
DAMKAPPOR, DRÄKTER & KJOLAR
till billiga bestämda priser. Obs.! Beställningsavdelning.
Vid uppvisande av medlemskort i F. K. P. B. lämnas 5 % rabatt.
Uå grundstenen bli lagd.
Selma Lagerlöfs hälsning till rösträttsmötet å Auditorium.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktör: Gubli Heetzman-Ericson.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatani
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. V* 3—Vs 4.
Expeditionen öppen vardagar kl, 1—4.
Rikstel 8600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm,
Prenumeration genom posten:
Pris för 1917 Kr. 1: 35.
Lösnummer 6 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 2 kr.
i postanvisning till tidningens expedition.
RÖSTRÅTTSBYHÅN
6 Lästmakaregatan I, Stockholm
Allm. tel. 147 29. Rikstel. 8600.
öppen vardagar kl. */*!—Vs 5 e. m.
L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen
kl. 1—3 e. m.
Rösträtt åt Englands kvinnor.
Kolonialministern Long framlade den
15 maj i underhuset ett förslag till
valreform. I detta förslag tillerkännes
politisk rösträtt hl. a. åt kommunalt
röstberättigade kvinnor och hustrur till
kommunalt röstberättigade män vid en
uppnådd ålder av 30 år.
Ett senare telegram meddelar att
underhuset vid andra läsningen av detta
förslag bifallit detsamma med 329
röster mot 40.
Författningsrevisionen i Holland.
Ett telegram från Haag meddelar att
även PÖrsta kammaren med samtliga
avgivna röster godkänt
författnings-revisionsförslaget. Andra kammaren
har redan förut godkänt detta förslag.
Denna demokratiska
författningsrevision innebär den allmänna rösträttens
genomförande, och Holland går
definitivt över till raden av de demokratiska
stater, som bygga på den breda,
folkliga grunden av allmän och lika
valrätt.
Men en punkt fattas i det stora
framsteget. Kvinnorösträtten genomföres
icke nu omedelbart, på samma gång
som männens rösträtt blir allmän, men
den förberedes till en nära framtid.
Dels få kvinnorna redan nu valbarhet,
och de särskilt dugande krafterna bli
alltså inte utestängda från det
offentliga livet på grund av något
köns-streck. Men framför allt är det i den
nya grundlagen enkom ordnat så, att
kvinnorösträtten, när man sedan vill,
kan genomföras genom enkelt
riksdagsbeslut, utan hela den tidsödande
och vanskliga omgången med en ny
författningsrevision och dess långa
procedur.
När Holland nu står inför ett
demokratiskt genombrott, är det antagligt
att det inte kan dröja länge förrän
kvinnorösträtten blir genomförd, ty
en verklig demokrati kan man inte
längre räkna med, så länge kvinnorna
hållas utanför statslivet och politiken.
Kvinnorösträtten aktuell även i
Tyskland.
Enligt meddelande till pressen ha
medlenönar av de gamla
hansestäder-na Hamburgs, Liibeeks och Bremens
representationer på ett möte i
Hamburg antagit en gemensam resolution,
i vilken kräves genomgripande
reformer i fråga om rösträtten. En
kommitté tillsattes för att närmare utforma
och precisera de tre städernas
önskemål. Mötet uttalade sig bl. a. för
rösträtt åt kvinnor.
Det har länge gjorts gällande av
mot-ståndarne till kvinnornas
rösträttskrav, och det har utgjort en källa till
bekymmer även för de mest
övertygade kvinnliga rösträttsvänner, att
fordran på rösträtt inte framföres av
hela den kvinnliga befolkningen i
Sverige, ja, att det här ännu torde finnas
många kvinnor, som inte alls känna
någon längtan efter denna förmån.
Oeh det råder inte heller något tvivel
om att det är gott för en god sak att
stödjas av en mängd anhängare. Vi
veta ju alla hur mycket detta skulle ha
underlättat vårt arbete. Upprepade
gånger ha vi så väl från regeringen
som från riksdagens partiledare
blivit tillfrågade hur många medlemmar
vi räkna i våra föreningar och vi ha
själva genom mas sinsamling av
undertecknare sökt ge vår rösträttspetition
den största vikt och betydelse.
Allra helst skulle vi således ha
ve–lat, att alla svenska kvinnor — och
varför inte alla svenska män —? hade
stått eniga bakom vår fordran men
för envar, som vill ägna den allra
ytligaste eftertanke åt de mänskliga
framstegens historia, torde det snart
visa sig, att detta är fåfänga och
onödiga önskningar. Det är helt enkelt
inte på det sättet, som det mänskliga
framåtskridandet försiggår. I stället
torde sakerna regelbundet ha det
för-löppet, att den reformsträvan, som
först framföres av en ensam man eller
kvinna, i sinom tid omhändertages av
ett parti och därefter, oaktat den visst
inte ännu vunnit allmän tillslutning,
med hjälp av landets styrelse upphöjes
till lag. Det är först sedan reformen
har hunnit så långt och år efter år har
fått arbeta in sig i vanor och
föreställningssätt, som man kan våga
hoppas på att den skall kunna tillvinna
sig allas gillande.
Det är på samma sätt, som vi i dessa
dagar se nykterhetsvännerna arbeta
på att få sina åsikter upphöjda till
lagbud gällande för hela landet, fastän
de mer än väl veta, att de ha flertalet
av dess innevånare till motståndare.
Det är på detta sätt, som i förra tider
de stora religionsförändringarna
för-siggingo. Inte ett ögonblick lär Gustaf
Vasa ha funnit nödigt att på
övertygelsens väg göra alla sina undersåtar
till sannskyldiga protestanter, innan
han här införde protestantisk
kyrkoförfattning. Man kan också lätt
föreställa sig hur avskaffandet av allmänt
förekommande missbruk, såsom
träl-dom och blodshämnd, måste ha
försiggått. Det har varit ett fåtal
människor, som rörda av kristendomens
kär-lekslära, ha rest sig mot det
fäderne-ärvda eländet. De ha framtvingat det
av lag befästade förbudet, och därpå
ha de gamla osederna blivit alltmer
ovanliga, ja, så glömda, att man inte
mer kan tänka sig, att de i detta land
ha varit rådande.
Då vi nu hoppas, att den kvinnliga
rösträtten skall komma att
genomföras på ett liknande sätt, så vilja vi
genast erkänna, att detta inte är något
idealiskt tillvägagående. Hur många
förhoppningar korsades inte, då
kristendom genom ett kungligt eller
kejserligt påbud infördes i ett land!
Iv-rare och drömmare lära ha väntat sig
ett himmelrike på jorden.
Verkligheten visade, att eftersom en så
ofantligt stor massa av liknöjda och
missnöjda bekännare hade tillförts den nya
religionen, förblev världen just sådan
den var, och de goda verkningarna
framträdde först långsamt efter
generationers tåliga, målmedvetna arbete.
Och vi veta, att förhållandet skall bli
detsamma vid vår reform. Den dag,
då kvinnorna erhålla full
medborgarrätt, skall inte utmärkas av några
om-störtningar. Världen skall förbli sig
lik, inte bara i tio, utan kanske i
hundraden av år. Om vi, i det ögonblick
vi vinna vår seger, hade hela nationens
kvinnor bakom oss, vore det ju en
annan sak. Om alla vore tränade till att
se bristerna i samfundslivet, ivriga på
att avhjälpa dem, det vore en annan
sak. Om alla vore färdiga att offra
tid och arbete för det allmänna, det
vore en annan sak. Som det nu är,
måste man avhålla sig från alla stora
förhoppningar. Reformen är för stor,
för oerhört betydande för att genast
framträda till hela sin vidd. Men
jästen är inblandad i brygden, och den
skall sätta hela massan i rörelse bara
den får tid på sig, men till dess
fordras d.et tålamod. Det kan till och med
hända, att vi skola komma att sakna
dessa dagar, då vi voro få, men alla
fulla av nit, av självuppoffring, av tro.
Men till trots för att vi veta allt
detta, stå vi nu här för att begära de
svenska maktinnehavarnas hjälp för
att förvandla de svenska
rösträttskvin-nornas Önskemål till allmänt erkänd
och efterlevd förordning, till ett led i
rikets grundvalar. Och detta därför,
att vi veta, att sådan är vägen. Allt
det andra skall komma sedan, inte
hastigt, men säkert, inte av sig självt,
men genom vaksamt, målmedvetet
arbete. Utan lagens hjälp kommer det
däremot aldrig.
Varför vi begära vår rösträtt, det är
ju närmast därför, att vi tro, att vår
hjälp behövs vid genomförandet av
statens stora uppgifter. Vår
husmoderliga erfarenhet, vår moderliga
instinkt, vi tro, att dessa ha saknats
alltför länge i stats arbetet. Men nu i detta
ögonblick begära vi rösträtt kanske
mest för de unga kvinnornas skull.
Det är många skrankor, som fallit i
våra dagar, många förhållanden ha
ändrats, och de unga njuta en frihet som
aldrig förr. Må denna frihet bli
belagd med ansvar! Må dessa unga veta,
att Sverige räknar med dem!
Fabriks-arbeterskor som studentskor,
familjemedlemmar som ensamma, må veta, att
landet behöver deras omdöme, deras
modiga, öppna, fria tankar. Bredvid
sig själva och sina små intressen, må
de se skuggan av något strängt och
fordrande, se skuggan av ett fosterland
som aldrig lämnar dem ur sikte, som
mäter och dömer över dem och deras
gärningar!
Och så ännu ett ord! Hur små än
rösträttskvinnornas förhoppningar må
vara, är det dock så, att våra hjärtan
skälva av längtan efter att få pröva
våra krafter, se vad vi kunna duga
till.
Må man inte längre låta oss vänta!
Vi äro arbetare, som i åratal ha hållit
på att samla material till ett bygge. Vi
ha grund, vi ha ritningar, vi ha sten,
vi ha bruk, men vi ha inte ännu
kunnat utverka oss tillåtelse att börja
verket. Må den komma! Må grundstenen
bli lagd! Må murarna få resa sig!
Varför skall så mycken kraft
förspillas i väntan? Varför så mycken iver
svalna i overksamhet?
Må man låta oss komma till verket!
Vi äro såningsmän, som stå vid
kanten av åkern med våra påsar fulla, och
våra händer öppna för att strö
sädeskornet ut över åkern. Det har varit
lång, kall vinter, hård nordan, frost
och försenad vår. Låt oss slippa in på
åkern för att gräva och så! Låt inte
så mycken god vilja stängas ute från
det stora arbetet! Låt inte så många
nya uppslag och tankar driva bort
med vinden!
Vi äro tiggerskor. Vi lida av hård
tid, vi tyngas av förtvivlan, vi ha
sedan år tillbaka endast hört om
olyckor, vi äro nästan färdiga att digna
av trötthet. Låt komma en smula
glädje till oss! Låt oss möta än en gång
medkänslan och barmhärtigheten. Hur
härligt måtte det inte kännas att i
tider utan hopp vara den, som skingrar
mörkret och låter en aning av ny,
oväntad lycka stråla ner över
mänskligheten.
Selma Lagerlöf.
Moderata kvinnors
rösträttsförening
bildades tisdagen den 15 maj i
Stockholm efter föredrag av fru Lilly
Hellström å ett av intresserade moderata
kvinnor utlyst möte i Kvinnoklubbens
lokal. Mötet öppnades av fröken Stina
Quint, och till ordförande för aftonen
utsågs fru Lizinka Dyrssen.
Föreningens syfte anges i första
paragrafen i de på mötet antagna
stadgarna, som lyder:
Föreningen har till syftemål att vid
sidan av Föreningen for kvinnans politiska
rösträtt, men oberoende av denna, verka
för att svensk kvinna må erhålla politisk
rösträtt och valbarhet på samma villkor
som svensk man dock med ett for
kvinnan högre åldersstreck, som för varje
valperiod automatiskt faller, tills den för
mannens politiska rösträtt och valbarhet
stadgade åldersgränsen uppnåtts.
Enligt stadgarna skall föreningens
styrelse bestå av 9 ordinarie
medlemmar och 3 suppleanter. Valda blevcf:
fru Lizinka Dyrssen, ordförande, fru
Gertrud Törnell, d:r Alexandra
Skoglund, fröken Stina Quint, fru Lilly
Hellström, fröken Anna Lagerberg, fru
Anna Forsell, fröken Torborg
Bäckström och fröken Inger Sundelius. Till
styrelsesuppleanter utsågos: fröken
Hilda Hult, fröken Anna Sjöstedt och
fru Ruth Schiirer von Waldheim, till
revisorer fröken Ida Blomstedt och fru
Anna Fries samt till
revisorssuppleanter fröken Ingrid Jseger och fröken
Ingrid Sundström.
å.-B. JOHN T. LÖF6HEN & C:s
största o. bäst
renommerade specialaffär i
• Kungl. Hofleverantör.
_ , SlAen-&Ylle-KUinlngstyger
Klkst. 419 Fr6U|ilU 3, StOCUOlBa A. T. 6048 prover t. landsorten gfindaa gratis G franc o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
