Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fernqvists Kappaffär
Drottninggatan 44
ti#t9 n. b. och 1 tr. upp 1^*9
Stort lager av in* o. utländska nyheter
i alla slags
DAMKAPPOR, DRÄKTER & KJOLAR
till billiga bestämda priser. Obs.I Beställningsavdelning.
Vid uppvisande av medlemskort i F. K. P> tt. lämnas 5 % rabatt.
Femtio år i rösträttens tjänst.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktör: Ourli Hebtzman-Ebicson.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatani
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. 7*3—V*4«
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel. 8600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1917 Kr. 1: 35.
Lösnummer 6 öre.
FÖr utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 2 kr.
i postanvisning till tidningens expedition.
RÖSTRÄTTSBYRÅN
fi Listm akaregatan I, Stockholm
Allm. tel. 147 29. Rikstel. 8600.
Öppen vardagar kl. x/a 1-—1/a 5 e. m.
L. K. P. R:s sekrefcerare träffas personligen
kl. 1—3 e. m.
Ögonblickligen fick han se ett lejon,
som lösgjorde sig ur skymningen och
rusade emot dem. Gossen kunde
urskilja dess toviga man och stora
tassar, dess röda käftar och vita tänder
och dess ögon, som lyste likt svarta
diamanter. Men plötsligt upplöstes
lejonet i dimma och fén ropade:
— O, du mindes färgen på din mors
ögon! Då vaknade gossen, och hans
mor, vars ögon lyste som svarta
diamanter, stod lutad över honom.
Utan tvivel har guldet, makten och
härligheten betytt det stora äventyret
för otaliga män, men ingen, som vetat
att de endast ernåtts genom andra
människors svält och umbäranden, ha fallit
för deras lockelse, såvida de inte glömt
färgen på sin mors ögon. Den mor vi
alla måste minnas är landet, och vad
vore landet utan folket, som utgör dess
märg och kärna. Ha inte vi också hört
talas om barn som kommit svaga och
slappa till skolan av brist på föda?
Vintern nalkas och livsmedlen stiga,
stiga oavbrutet. Varje guldhög, som
hopas på ett håll, betyder brist på ett
annat. Varje spekulation i livsmedel
betyder att barnamunnar icke bli
mättade.
Samhällets pirater och parasiter, hur
länge skola de tolereras? Skola vi
alltjämt tillämpa den gamla principen att
icke inskrida förrän det är för sent?
Sveriges mödrar, med rösträtten i er
hand, kunde ni inverka på landets
styrelse, och hade kvinnorna haft den
rätten nu, då skulle de icke varit
mödrar om de inte inskridit mot ett
system, som förvandlar stora kategorier
av vårt folk till blodlösa sjuklingar.
De skulle inte tolerera att den fattiges
sista slant ökade jobbarens
förmögenhet.
Vi måste finna oss i förhållandena,
hur olidliga de än äro, men vi göra det
inte stillatigande, inte utan en harmsen
protest mot dem, som åtagit sig
hemmens skydd, och inte ens kunna skydda
dem för roffares intrång.
Gurli Eertzman-Ericson.
Ett nytt rösträttsorgan,
I den amerikanska rösträttspressen har
en sammanslagning ägt rum av
tidningarna The Woman’s Journal, The Woman
Vo-ter och The National Suffrage News. Det
nya organet, som tillkommit på initiativ
av mrs Chapman Catt, bär namnet The
Woman Citizen och redigeras av miss Rose
Young med tillhjälp av The Woman’8
Jour-naFs förra redaktör, miss Alice Stone
Black-well. Tidningen utkommer en gång i
veckan från huvudkvarteret i New York och
föreligger i en synnerligen tilltalande
utstyrsel.
Millicent Garrett Fawcett är ett
namn, som har god klang icke bara i
engelska, utan även i internationella
rösträttskretsar. Ordförande i den
engelska LandsfÖreningen för kvinnans
politiska rösträtt och l:sta vice
ordförande i Internationella
kvinnoröst-rättsalliansen fyllde hon den 11 juni 70
år och har bakom sig femtio år av
energiskt och framgångsrikt arbete
för kvinnornas rösträttsfråga.
Mrs Fawcetts arbete för
kvinnorösträtten har sina rötter i den filosofiska
liberalismen, som blomstrade vid
mitten av förra århundradet, och hon
ägde lyckan att under den första tiden
av sitt arbete för den sak hon gjort till
sin finna stöd hos två sådana män som
Henry Fawcett och John Stuart Mill.
Det var Mill, som 1867 framlade en
motion i underhuset om att i vallagen
i st. f. ordet ”man” insätta ordet
”person”, varigenom även kvinnorna skulle
bli röstberättigade, vilken motion
emellertid avslogs med en majoritet av
123 röster. Från detta år, då även de
första rösträttsföreningarna bildades,
räknas den engelska rösträttsrörelsens
historia, och alltsedan dess har mrs
Fawcett varit med om den ena
motionen efter den andra —
voteringssiff-rorna ha växlat, men trots att det ända
sedan 1886 funnits majoritet i
underhuset för saken, har slutresultatet
ända tills i år varit detsamma.
Under alla dessa år har mrs Fawcett
hållit modet uppe; hon har varit själen
Hur kvinnor från fiendeland
hälsa varandra.
Genom internationella
rösträttsalli-ansen har miss Paula Pogany som
representant för Budapests kvinnliga
rösträttsförening tillställt Engelska
landsföreningen för kvinnans politiska
rösträtt följande skrivelse:
’ Ehuru vi tyvärr alltjämt äro skilda
åt av det fruktansvärda krig, i vilket
våra söner förinta varandra, hoppas vi
att denna lyckönskan skall nå er
genom våra neutrala kamraters
förmedling. Vi lyckönska eder till den
parla-mentsmotion, som avser att utsträcka
rösträtten till er, Storbritanniens
kvinnor, som mera energiskt än några
andra arbetat för kvinnornas rättigheter.
Vi hoppas, att även vi snart skola nå
samma mål. Mänskligheten har aldrig
behövt kvinnans hjälp bättre än nu,
när vi måste begynna det svåra värvet:
återuppbyggandet av den ödelagda
världen. Vi lyckönska er hjärtligt till
den rätt, genom vilken ni bli
istånd-satta att ägna alla edra krafter åt
uppbyggandet av en ny, säkrare värld —
en värld i vilken också vi hoppas att
få fylla vårt värv, väpnade med våra
politiska rättigheter.
i den stora Landsföreningen för
kvinnans politiska rösträtt (National Union
of Women’s Suffrage Societies) och
sedan 1907 dess ordförande. Oräkneliga
äro de möten, på vilka hon talat, en
mängd demonstrationer har hon
ordnat och talrika deputationer har hon
anfört. Alltid har hon varit redo att
resa landet runt för att väcka de
slumrande, och icke blott Landsföreningen
utan många andra föreningar vända
sig i första rummet till henne, då de
behöva råd och hjälp.
Den omsvängning i den offentliga
uppfattningen av kvinnorösträtten,
som ägt rum på sista tiden, är lönen
för ett helt livs arbete, och säkert
kunde mrs Fawcett icke få någon mera
välkommen födelsedagsgåva än vad
som inträffade den 19 juni, då
underhuset med 385 röster mot 55 antog
regeringens rösträttsförslag, varigenom
även kvinnor bli röstberättigade, vilket
förslag väntas ha genomgått alla
formaliteter i november i år och kunna
träda i kraft efter 15 jan. 1918.
Mrs Fawcett skriver på ett ställe:
”Kösträttskvinnorna borde vara de
lyckligaste av alla människor, om
lycka med rätta kan definieras som en
ständigt fortgående strävan för ett
upphöjt mål och ett alltjämt större
närmande till detsamma.” Helt säkert
känner hon sig nu själv som en mycket
lycklig människa.
Från Kanada meddelas den
glädjande underrättelsen att en kvinna för
första gången blivit invald i Kanadas
parlament. Hennes namn är mrs Mc
Kinney och hon kommer att i
parlamentet representera provinsen Alberta.
Det är inte otroligt att Alberta inom
kort får ännu en kvinnlig representant.
Miss Roberta Mac Adams, som för
närvarande tjänstgör vid ett
militärsjukhus i London, är nämligen jämte 20
manliga kandidater uppsatt på den
lista, enligt vilken 38,000 soldater och
75 sjuksköterskor, spridda i England
och Frankrike, gå till val, och det finns
goda utsikter till att hennes namn skall
segra. Före kriget ledde miss Mac
Adams undervisningen i
nationalekonomi vid folkskolorna i Alberta, och
hon har gjort sig känd som en förmåga
av rang. Några valmöten ha ju icke
kunnat äga rum, då väljarna befinna
sig på så många olika platser, men
miss Mac Adams har i en
cirkulärskrivelse framlagt sin politiska
trosbekännelse.
Kvinnorösträtten i
Holland.
Den revision av vår författning, som
den 16 nov. 1916 antogs av Andra
kammaren, godkändes den 16 maj enhälligt
av Första kammaren. Genom denna
ändring införas proportionella val
samt valbarhet för kvinnor till
riksdag, landsting och kommuner; för
kvinnornas aktiva valrätt borttager
den det grundlagsmässiga hinder, som
legat i den nuvarande grundlagens §
80, men lämnar det åt en kommande ny
vallag att definitivt införa den.
Naturligtvis utgör denna grundlagsändring
för oss en vinst, fast ingen stor eller
slutgiltig; och för en hel del
kvinno-saksvänner har det varit en stor
missräkning, att riksdagen icke med en
gång medgav den fulla politiska
likställigheten åt Mda könen,
I september 1915, då
premiärministern förklarade, att han vore sinnad
att komma med en kunglig proposition
om en författningsrevision, hade
kvinnorösträtten ännu icke att uppvisa de
stora framsteg i andra länder, som nu
föreligga, och det hade den gången icke
så otvetydigt ådagalagts, vilken
betydelsefull roll kvinnorna i varje land
spelat för statens tjänst. Därför
inskränkte regeringen rösträttsreformen
till allmän rösträtt för män, valbarhet
för kvinnor och ställande på framtiden
av kvinnornas rösträtt. Visserligen
framkommo motionsledes förslag om
samma rätt för kvinnor som för män,
men dessa måste återtagas, och den
nuvarande grundlagsändringen bringar
oss alltså endast möjligheten att längre
fram få rösträtt.
Denna grundlagsändring är
emellertid ännu endast vilande; för att den
skall bli definitiv fordras ytterligare
två tredjedels majoritet i de nyvalda
kamrarna, innan drottningen, tidigast
i september, kan sanktionera den. Ha
vi först kommit så långt, kan
inrikesministern när som helst komma med ett
nytt vallagsförslag. Vad det blir för
en minister, och vad det blir för
förslag, det beror i främsta rummet på
utgången av nästa års ordinarie val;
nu i år får det nyvalda parlamentet
endast befatta sig med
författningsrevisionen och med de utomordentliga
åtgärder, som betingas av det
europeiska krigsläget.
År 1918 få vi alltså se hur de
porpor-tionella valen verka, vilken folkvilja
de ge uttryck åt, och huruvida även
Nederländerna då övertygat sig om, att
även kvinnorna höra med till folket.
Nu närmast gäller det att så kraftigt
som möjligt utnyttja de nya
rättigheter för kvinnorna, som hösten kommer
att giva oss, huvudsakligen den
passiva valrätten. En del medlemmar av
Landsföreningen ville, att
organisationen nu skulle sätta alla krafter in på
att begagna valbarheten, så att vi dock
åtminstone kunde få två eller tre
kvinnor in i Andra kammaren till nästa år.
Visserligen kunde nu endast män rösta
på dessa, men man trodde, att det dock
icke skulle vara omöjligt att med de
proportionella valen uppnå det härför
nödiga röstetalet. Meningarna på
generalförsamlingen den 23 juni voro
dock delade, och majoriteten föredrog
att behålla propagandan för
kvinnorösträtten som föreningens enda syfte
och hellre än genom att forcera en egen
kvinnolista göra sig ovän med alla
partier fortsätta att samarbeta med
personer av alla olika politiska
uppfattningar på det fulla erkännandet av
kvinnornas medbestämmanderätt.
Följaktligen komma nu Landsföreningens
samtliga 24,000 medlemmar — ett ratt
ansenligt antal för ett litet land — att
lägga allt sitt arbete på att nästa år
skaffa kvinnorna den fulla
medborgarrätten.
Martina Kramers.
AD TMIW V TftFGTHyW Sr Sveriges äldsta, största o. bäst
rDi J Ullil Yl LUJttmLfl 06 ViO renommerade specialaffär i
-Kungl. Hofleverantör–811811-& Ylle-DålilllltflW
Rlkflt. 4 29 Freiiflatan 3, Stockholm. A. T. 50 48 Proyer t. landiorten sindas gratis o. franco.
E. Brn.
Ny kvinnlig
parlamentsledamot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
